No description available.

No description available.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt problem med många konsekvenser. Riktlinjer för att bemöta och hantera våld mot kvinnor finns både på en internationell samt nationell nivå. Detta fenomen är av komplex natur och resulterar i att våld mot kvinnor inte alltid upptäcks eller behandlas inom hälso- och sjukvården (HSV). Det är av betydelse att belysa kvinnors upplevelser av kontakten med HSV för att utifrån det kunna ge ett bra bemötande och ett optimalt vårdtillfälle. Syfte: Att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelser av kontakten med HSV. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ och kvantitativ ansats gjordes för att se över det rådande kunskapsläget inom ämnet. Resultat: HSV-personal upplevdes inte ha tid att prata om våldsutsatthet och konfidentialiteten upplevdes att brista. Servicestandard och produktivitet upplevdes prioriterade och våldsutsatthet som underliggande orsak till att söka vård upplevdes inte uppmärksammat utav vårdpersonal. Vid vårdtillfället erhölls ingen eller otillräcklig information om tillgänglig hjälp. En bristande tillit till HSV beskrevs relaterat till kontakten med andra instanser samt ett bristfälligt bemötande vid kontakt med HSV. Diskussion: För att ge den våldsutsatta kvinnan ett optimalt vårdtillfälle krävs en förtroendefull relation för att kunna samtala om våld. Tidigare forskning har visat att HSV-personal beskriver barriärer till att samtala om våld och behöver utbildas och tränas i att bemöta våldsutsatta kvinnor. Slutsats: Vidare forskning behövs av våldsutsatta kvinnors upplevelser, specifikt av mötet med sjuksköterskan för att kunna utveckla denna professions arbete med kvinnors våldsutsatthet. / <p>Examinationsdatum 2020-04-29</p>

<p>En av vårdgivarens viktigaste uppgift i undervisningen är att motivera patienter med kronisk sjukdom till förändring av levnadsvanor. Syftet med c-uppsatsen var att belysa faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra levnadsvanor. Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Vid granskning av de vetenskapliga artiklarna användes SAUK-modellen som teoretisk referensram. Resultat: Undervisning kort tid efter diagnos och individualiserad undervisning med tillåtande dialog hjälper patienten att bli motiverad. Vårdgivaren ska fokusera på patientens personliga förståelse om sin sjukdom och ha insikt om att patienter har olika utgångslägen gällande i vilket stadium de befinner sig i angående motivation till förändring av levnadsvanor. Kompanjonskap mellan vårdgivare och patient är av betydelse för att patienten ska klara av att integrera sjukdomen i det dagliga livet och uppnå självkompetens. Slutsatsen är att det finns faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra levnadsvanor. Bekräftande omvårdnad i undervisningen får patienten att känna sig sedd, hörd och tagen på allvar vilket ökar motivationen att ändra levnadsvanor. Förändring av levnadsvanor är nödvändigt och undervisningen av patienter ska medverka till att sena komplikationer undviks. Vidare forskning vore önskvärt om huruvida SAUK-modellens bekräftande omvårdnad kan implementeras i den svenska hälso- och sjukvården.</p>

En av vårdgivarens viktigaste uppgift i undervisningen är att motivera patienter med kronisk sjukdom till förändring av levnadsvanor. Syftet med c-uppsatsen var att belysa faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra levnadsvanor. Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Vid granskning av de vetenskapliga artiklarna användes SAUK-modellen som teoretisk referensram. Resultat: Undervisning kort tid efter diagnos och individualiserad undervisning med tillåtande dialog hjälper patienten att bli motiverad. Vårdgivaren ska fokusera på patientens personliga förståelse om sin sjukdom och ha insikt om att patienter har olika utgångslägen gällande i vilket stadium de befinner sig i angående motivation till förändring av levnadsvanor. Kompanjonskap mellan vårdgivare och patient är av betydelse för att patienten ska klara av att integrera sjukdomen i det dagliga livet och uppnå självkompetens. Slutsatsen är att det finns faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra levnadsvanor. Bekräftande omvårdnad i undervisningen får patienten att känna sig sedd, hörd och tagen på allvar vilket ökar motivationen att ändra levnadsvanor. Förändring av levnadsvanor är nödvändigt och undervisningen av patienter ska medverka till att sena komplikationer undviks. Vidare forskning vore önskvärt om huruvida SAUK-modellens bekräftande omvårdnad kan implementeras i den svenska hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Missfall räknas som den vanligaste graviditetskomplikationen. Kvinnors omvårdnadsbehov efter missfall består av både fysiska och psykiska aspekter. Känslor av skuld, förlust, tomhet och sorg uppkom och ofta kvarstod känslorna under en längre tid. Kvinnorna som fått missfall upplevde ofta att deras omvårdnadsbehov inte tillgodosetts adekvat. Sjuksköterskans kompetensområde innefattar tillgodoseende av både fysiska och psykiska omvårdnadsbehov. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter och omvårdnadsbehov vid missfall. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar som granskats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet av denna litteraturöversikt visar att erfarenheten av att genomgå ett missfall påverkar kvinnan psykiskt, fysiskt och socialt. Resultatet indelades i två huvudteman; Känslomässiga erfarenheter vid missfall och Vårderfarenheter vid missfall, med tre underkategorier; Behov av bekräftande bemötande, Behov av stöd och Behov av information. Diskussion: Diskussionen behandlade bland annat hur en god vård skall kunna uppnås genom exempelvis empatiskt bemötande, förståelse för sorg och skuld samt information. Vidare fördes diskussion kring hur den teoretiska modellen för bekräftande omvårdnad, SAUK, kan användas för att skapa en optimal omvårdnad efter missfall. Målet med att använda SAUK-modellen är att kvinnan ska kunna bearbeta missfallet och låta den händelsen bli en del av hennes liv. / Background: Miscarriage is counted as the most common pregnancy complication. Women's nursing needs after miscarriage consists of both physical and mental aspects. Feelings of guilt, loss, emptiness and grief arose and the feelings often persisted for a long time. The women who miscarried often experienced that their nursing needs were not met adequately. The nurse's competence includes satisfying of both physical and psychological nursing needs. Aim: To describe women's experiences and needs of care after miscarriage. Methods: A literature study based on eleven scientific papers, which have been examined using a content analysis. Results: The result of this study shows that the experience of undergoing an abortion affects women psychologically, physically and socially. The results were divided into two main themes; Emotional experiences of miscarriage and Care experiences of miscarriage, with three sub-categories; Need of confirming nursing, Need of support and Need of information. Discussions: The discussion dealt with matters such as how good care is to be achieved through for example empathetic attitude, understanding of grief and guilt, and information. Further discussion of how the theoretical model for confirming nursing, SAUK, can be used to create optimal nursing after miscarriage. The goal of using the SAUK-model is to enable the woman to process the miscarriage and allow the incident to become part of her life.

Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med komplexa smärttillståndABSTRAKTBakgrund: Cancer är en sjukdom som snabbt ökar och det är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Hälften av alla patienter med cancer drabbas någon gång under sin sjukdomstid av smärta som kräver insatser från sjukvården. Nya läkemedel mot smärta har utvecklats de senaste åren, men många patienter med cancer med måttlig till svår smärta förblir underbehandlade.  Motiv: Att uppmärksamma sjuksköterskornas upplevelser vid vård av patienter med komplexa smärttillstånd är betydelsefullt. Denna studie kan belysa olika områden där eventuella stöd- och utbildningsinsatser behöver genomföras för att lära sig hantera eventuella utmaningar och för att kunna ge patienten en tryggare omvårdnad vid alla typer av smärttillstånd. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med cancer och komplex smärta som vårdas på en vårdavdelning specialiserad på onkologi Metod: Kvalitativ intervjustudie. Åtta individuella intervjuer utfördes med sjuksköterskor på en onkologiavdelning i norra Sverige.  Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier, utmaningar vid smärtlindring, omvårdnadens betydelse för patienter med smärta, sjuksköterskans känslomässiga motgång och vinster samt teamets betydelse för smärtlindring Konklusion: Arbetslivserfarenhet är viktigt för att kunna utföra en tillfredställande smärtbedömning, men även att besitta en ödmjukhet inför patienternas svåra situation. För att kunna stärka patienternas egna resurser och för att främja deras trygghet bör relationen mellan sjuksköterskor och patienter prioriteras. Sjuksköterskor behöver stödjas i sin professionella utveckling för att kunna anpassa och förbättra omvårdnaden och öka möjligheterna till god smärtlindring. / Nurses’ experiences of caring for patients with complex pain   ABSTRACT Background: Cancer is a disease that is rapidly increasing, and it is one of the most common causes of death in Sweden. Half of all patients with cancer experience pain at some point during their illness that requires interventions from the healthcare system. New drugs for pain have been developed in recent years, but many patients with cancer suffering moderate to severe pain continue to receive inadequate pain relief.  Motive: To study nurses’ experiences when caring for patients with complex pain is significant. This can shed light on various areas where possible support and training need to be implemented to learn to deal with possible challenges and to be able to provide the patient with safer care for all types of pain conditions.  Aim: The aim of this study is to describe nurses’ experiences of caring for patients with cancer and complex pain in a specialized oncology ward. Method: Qualitative interview study. Eight individual interviews were conducted with nurses in an oncology ward in northern Sweden.  Results: The analysis resulted in four categories, challenges in pain relief, The importance of care for the patient in pain, Nurse's emotional setbacks and gains, and the team's importance in pain relief. Conclusion: Having past work experiences is important to be able to correctly perform a pain assessment, but also having a humility in the face of the patients' difficult situation. In order to be able to strengthen the patients' own resources and to promote their feeling of saftey, the relationship between nurses and patients should be prioritized. Nurses need to be supported in their professional development to be able to adapt and improve nursing and increase the possibilities for good pain relief.   Keywords: affirmative nursing, cancer-related pain, challenges, nurses, experiences.