n-3 polyunsaturated fatty acids (n-3 PUFA) have been postulated to improve the insulin resistance associated with type 2 diabetes since the 1960s when observational studies in the Alaskan Inuit noted a reduced prevalence of type 2 diabetes when this population consumed a traditional diet. These findings were supported by animal studies but results of human intervention studies have been variable with most showing no change in glucose metabolism. More recent studies in growing farm animals suggested that muscle membrane phospholipids required to be enriched to a minimum of 14% n-3 PUFA in order for a change in insulin sensitivity to occur. This study sought to establish the effect of long-term (9 month) high-dose (3g/day) supplement of the n-3 PUFA eicosapentaenoic acid (EPA) and docosahexaenoic acid (DHA) on insulin sensitivity of glucose and protein metabolism. Thirty-three subjects with impaired glucose regulation underwent hyperinsulinaemic-euglycaemic-euaminoacidaemic clamps pre- and postintervention of n-3 PUFA or a control (maize) oil. A second cohort who all received n-3 PUFA supplementation underwent pre- and post-intervention muscle biopsies. Secondary outcomes included an assessment of inflammatory status and determining whether erythrocyte membrane phospholipid could act as a surrogate for muscle membrane phospholipid. In the clamp cohort, there were no changes in glucose metabolism postintervention; however, there was an increase in insulin-stimulated protein metabolism following the fish oil intervention. In the biopsy cohort, no subject achieved 14% PUFA enrichment in muscle membrane phospholipids; however, all subjects who received n-3 PUFA supplementation did achieve a minimum of 14% enrichment of n-3 PUFA in erythrocyte membrane phospholipid. In agreement with the majority of the literature, n-3 PUFA did not affect glucose metabolism. Insulin-stimulated protein metabolism was improved supporting the findings of another recent human study. These changes in protein metabolism may reduce the sarcopenia associated with aging, potentially delaying the progression of frailty.

Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med diabetes mellitus typ två upplever socialt stöd. Bakgrund: Forskning har visat att socialt stöd är betydelsefullt för personer med diabetes mellitus typ två. Personerna behöver ofta genomföra livsstilsförändringar som kan påverka den sociala miljön och vardagen. Socialt stöd är centralt för personens förmåga till livsstilsförändringar och en god egenvård. För att hjälpa personen att förbättra egenvården kan sjuksköterskan arbeta för att förbättra det sociala stödet för personen med diabetes mellitus typ två. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt. Resultatet utgjordes av vetenskapliga artiklar baserade på kvalitativa empiriska studier. Under analysen togs meningsenheter ut och sammanfogades till kategorier Resultat: Genom analysen utarbetades åtta kategorier: att ha någon att tala med, att uppleva förståelse, att bli accepterad, att få information och råd, att få uppmuntran, att få utvärderande kommentarer, att få assistans och att förändras tillsammans. Slutsats: För att hjälpa personen att genomföra bestående livsstilsförändringar kan sjuksköterskan inkludera omgivningen och diskutera frågor angående det sociala stödet. För att kunna hjälpa personen att hantera det sociala stödet kan sjuksköterskan uppmärksamma att socialt stöd kan upplevas både som positivt och negativ och hjälpa personen att utvärdera sina sociala influenser. / Aim: The aim was to describe social support as experienced by people with diabetes mellitus type two. Background: Research has shown that social support is significant for persons with diabetes mellitus type two. The person often has to make life-style changes that can affect the social environment and daily life. Social support is central to the person’s ability of making life-style changes and to self-management. To help the person improve self-management nurses should try to improve the social support for the person. Methods: The study was designed as a literature review with a systematic work procedure. The findings were based on qualitative empirical studies, published in peer reviewed periodicals. Meaning units were identified and arranged into categories. Findings: Through the analysis eight categories were discovered: having someone to talk to, experiencing understanding, experiencing acceptance, receiving information and advice, receiving encouragement, receiving appraising comments, receiving assistance and changing together. Conclusions: To help the person make lasting life-style changes, nurses can include the social environment and discuss matters of social support. To help the person manage their social support, nurses can inform that social support can be experienced as positive as well as negative and help the person evaluate their social influences.

BAKGRUND: Diabetes typ 2 har på senare år ökat lavinartat över hela världen. Ohälsosamma levnadsvanor såsom felaktig kost och fysisk inaktivitet är ofta orsaken. Att göra en livsstilsförändring för att förhindra sjukdomen eller för att minska symtomen kan upplevas som en svårighet. SYFTE: Syftet med denna litteraturbaserade studie var att belysa patienters upplevelser av livsstilsförändringar i samband med diagnosen diabetes typ 2. METOD: Studien är en kvalitativ litteraturbaserad studie som är baserad på 12 vetenskapliga artiklar. RESULTAT: Ur analysen framkom tre kategorier såsom påfrestande omställning i livet, orka ta eget ansvar, ökad vilja genom uppbackning med sju underkategorier. SLUTSATS: Patienter upplever otillräckligt stöd från omgivningen. Det är viktigt att stöd ges från omgivningen och det spelar en stor roll i patientens arbete mot en hälsosammare livsstil. Det är väsentligt för patientens välbefinnande att sjuksköterskan har en förmåga att respektera och bekräfta patientens kamp. / BACKGROUND: Type 2 diabetes has in recent years increased dramatically worldwide. An unhealthy lifestyle habit such as improper diet and physical inactivity plays a major role. Making a lifestyle change to prevent disease or to decrease symptoms may be perceived as setbacks. PURPOSE: The aim of this literature-based study is to elucidate patients' experiences of the lifestyle changes that involve the diagnosis of diabetes type 2. METHOD: The study was conducted as a literature-based study and the result is based on twelve research articles. FINDINGS: Three categories were identified from the analysis: A strenuous change in life, strength for self-responsibility and increased will through support. CONCLUSION: Patients experience unsatisfying support. It is important how the support is given from family and care-professionals and it plays a huge role in the patient’s way to a healthier lifestyle. The importance of respect, listening, and confirming the struggle is essential for the patient’s wellbeing.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanlig kronisk sjukdom som oftast drabbar barn. Sverige är ett av de länder som har högst incidens av diabetes typ 1 i världen. Diabetes typ 1 är en sjukdom där egenvården anses vara livsavgörande. Då sjukdomen drabbar barn spelar föräldrars delaktighet i egenvården en central roll. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva föräldrars upplevelse av delaktigheten i vården av sitt barn med diabetes typ 1. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie, baserad på 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade att föräldrar bar ett stort ansvar i vårdandet kring barnet som har diabetes typ 1. Föräldrars upplevelser kring delaktigheten i vårdandet av sitt sjuka barn bestod i olika känslor, tankar och förändringar. Resultatet redovisas i tre kategorier känslomässiga reaktioner, vårdandets påverkan på vardagen och en ny värld. Slutsats: Det är viktigt att belysa föräldrars upplevelser då detta kan bidra till utveckling av den familjefokuserade omvårdnaden. Genom detta kan sjuksköterskan hjälpa familjer att uppnå en god och säker vård för familjerna med barn som har diabetes typ 1. Av studiens resultat dras slutsatsen att det som sjuksköterska är viktigt att söka förståelse för familjens perspektiv. Vilket författarna ser inom detta område vara att förstå relationen mellan barns sjukdom och föräldrars upplevelser. Klinisk Betydelse: En ökad kunskap hos sjuksköterskor i ämnet, bidrar till en bättre vård där familjefokuserad omvårdnad uppmärksammas i större uträkning. / Background: Diabetes type 1 is one of the most common chronic illness effecting children. Sweden is one of the countries in the world with the highest incident of diabetes type 1. Diabetes type 1 is a disease when self-care plays a life effecting part. As the disease often affects children the parents’ participation in the self-care play a central part. Aim: The aim of this study is to describe parents’ experience of participating in nursing for their child with diabetes type 1. Method: This study is regular literatures study, based on 10 qualitative articles. Results: The result shows that parents’ carried a huge responsibility regarding nursing for the child with diabetes type 1. Parents’ experience regarding participating in nursing for their child consisted in different feelings, thoughts and changes. The result is presented in three categories emotional reactions, nursing affecting the everyday life and a new world. Conclusions: It’s important to highlight parents experience as it can contribute to developing family nursing. Through this the nurse can help the family to achieve a god and safe care for the family having a child with diabetes type 1. The result off this study concludes the important of seeking understanding for the patients’ perspective, by the nurse. Which the author of this study sees, in its context meaning understanding the relationship between children’s disease and parents’ experience. Relevance to clinical practice: Increased knowledge by the nurse in the subject will contribute to better care, where family nursing is in larger computation.

Diabetes mellitus type 2 is a rapidly increasing disease worldwide. The disease is connected to lifestyle. Making lifestyle changes is hard. When suffering from Diabetes mellitus type 2 it is necessary to live healthy to prevent secondary diseases. Lifestyle changes includes for example changing dietary habits, become psychically active or losing weight. The aim of this study was to gain knowledge about different perspectives of lifestyle changes from both patients and nurses. This qualitative study was conducted as a literature study through analysis of relevant scientific articles. The results show that both patients and nurses experience difficulties managing lifestyle changes. Social support is important for the patient to succeed in making a change. It is important that there is a mutual interaction between the patient and the nurse for the patient to succeed to make a lifestyle change. This literature study shows that there is a need for more knowledge about preventing and managing this disease from a caring perspective. The nurse play an important role in the treatment of patients suffering from diabetes mellitus type 2. It is therefore important that the nurse has the knowledge needed to motivate and support patients to make a lifestyle change.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Thesis (Ph. D.)--University of Virginia, 2008. / Includes bibliographical references. Also available online through Digital Dissertations.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.