Bakgrund: Diabetes mellitus typ två (DMT2) är en vanligt förekommande sjukdom i flera av världens länder. Prevalensen är ökande och sjukdomen debuterar i allt yngre åldrar. De främsta riskfaktorerna för att drabbas av DMT2 är övervikt och fetma. Sjukdomen är smygande progressiv med diffusa symtom, vilket leder till att diagnosen ofta upptäckt och fastställs i samband med andra undersökningar. Vid en fastställd diagnos utgör livsstilsförändringar en central del av behandlingen där en hälsosam kost och en ökad fysisk aktivitet är grundläggande. Att genomgå och upprätthålla livsstilsförändringar kan vara en svår och tung process som kräver stöd och vägledning från sjuksköterskan.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av livsstilsförändringar vid diagnostiserad diabetes mellitus typ 2.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet baserades på en sammanställning av tio vetenskapliga artiklar. Att ändra kosten och öka den fysiska aktiviteten upplevdes vara utmanande och genererade i känslor som skam, skuld, press och rädsla. Motivation och stöd från sjuksköterskan samt närstående upplevdes betydelsefullt för att kunna bemästra livsstilsförändringarna och implementera nya rutiner.  Slutsats: En diagnostisering av DMT2 kräver i många fall en livsstilsförändring. Att ändra livslånga vanor upplevdes vara en tung och sår process att genomgå. Olika tankar och känslor uppkom under processen och för att lyckas ändra sin livsstil var motivation väsentligt. Ett anpassat vårdande där sjuksköterskan tar del av patientens livsvärld visade sig vara av betydelse för en lyckad förändring. Genom att lyckas implementera livsstilsförändringarna till en ny rutin kan hälsa upplevas, trots sjukdom.

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet<strong> </strong>var att beskriva hur personer med diabetes mellitus typ två upplever socialt stöd. <strong>Bakgrund:</strong> Forskning har visat att socialt stöd är betydelsefullt för personer med diabetes mellitus typ två. Personerna behöver ofta genomföra livsstilsförändringar som kan påverka den sociala miljön och vardagen. Socialt stöd är centralt för personens förmåga till livsstilsförändringar och en god egenvård. För att hjälpa personen att förbättra egenvården kan sjuksköterskan arbeta för att förbättra det sociala stödet för personen med diabetes mellitus typ två. <strong>Metod: </strong>Studien utformades som en allmän litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt. Resultatet utgjordes av vetenskapliga artiklar baserade på kvalitativa empiriska studier. Under analysen togs meningsenheter ut och sammanfogades till kategorier <strong>Resultat: </strong>Genom analysen utarbetades åtta kategorier: att ha någon att tala med, att uppleva förståelse, att bli accepterad, att få information och råd, att få uppmuntran, att få utvärderande kommentarer, att få assistans och att förändras tillsammans. <strong>Slutsats: </strong>För att hjälpa personen att genomföra bestående livsstilsförändringar kan sjuksköterskan inkludera omgivningen och diskutera frågor angående det sociala stödet. För att kunna hjälpa personen att hantera det sociala stödet kan sjuksköterskan uppmärksamma att socialt stöd kan upplevas både som positivt och negativ och hjälpa personen att utvärdera sina sociala influenser.</p> / <p><strong>Aim: </strong>The aim was to describe social support as experienced by people with diabetes mellitus type two. <strong>Background:</strong> Research has shown that social support is significant for persons with diabetes mellitus type two. The person often has to make life-style changes that can affect the social environment and daily life. Social support is central to the person’s ability of making life-style changes and to self-management. To help the person improve self-management nurses should try to improve the social support for the person<strong>. Methods: </strong>The study was designed as a literature review with a systematic work procedure. The findings were based on qualitative empirical studies, published in peer reviewed periodicals. Meaning units were identified and arranged into categories. <strong>Findings: </strong>Through the analysis eight categories were discovered: having someone to talk to, experiencing understanding, experiencing acceptance, receiving information and advice, receiving encouragement, receiving appraising comments, receiving assistance and changing together. <strong>Conclusions: </strong>To help the person make lasting life-style changes, nurses can include the social environment and discuss matters of social support. To help the person manage their social support, nurses can inform that social support can be experienced as positive as well as negative and help the person evaluate their social influences.</p>

Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med diabetes mellitus typ två upplever socialt stöd. Bakgrund: Forskning har visat att socialt stöd är betydelsefullt för personer med diabetes mellitus typ två. Personerna behöver ofta genomföra livsstilsförändringar som kan påverka den sociala miljön och vardagen. Socialt stöd är centralt för personens förmåga till livsstilsförändringar och en god egenvård. För att hjälpa personen att förbättra egenvården kan sjuksköterskan arbeta för att förbättra det sociala stödet för personen med diabetes mellitus typ två. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt. Resultatet utgjordes av vetenskapliga artiklar baserade på kvalitativa empiriska studier. Under analysen togs meningsenheter ut och sammanfogades till kategorier Resultat: Genom analysen utarbetades åtta kategorier: att ha någon att tala med, att uppleva förståelse, att bli accepterad, att få information och råd, att få uppmuntran, att få utvärderande kommentarer, att få assistans och att förändras tillsammans. Slutsats: För att hjälpa personen att genomföra bestående livsstilsförändringar kan sjuksköterskan inkludera omgivningen och diskutera frågor angående det sociala stödet. För att kunna hjälpa personen att hantera det sociala stödet kan sjuksköterskan uppmärksamma att socialt stöd kan upplevas både som positivt och negativ och hjälpa personen att utvärdera sina sociala influenser. / Aim: The aim was to describe social support as experienced by people with diabetes mellitus type two. Background: Research has shown that social support is significant for persons with diabetes mellitus type two. The person often has to make life-style changes that can affect the social environment and daily life. Social support is central to the person’s ability of making life-style changes and to self-management. To help the person improve self-management nurses should try to improve the social support for the person. Methods: The study was designed as a literature review with a systematic work procedure. The findings were based on qualitative empirical studies, published in peer reviewed periodicals. Meaning units were identified and arranged into categories. Findings: Through the analysis eight categories were discovered: having someone to talk to, experiencing understanding, experiencing acceptance, receiving information and advice, receiving encouragement, receiving appraising comments, receiving assistance and changing together. Conclusions: To help the person make lasting life-style changes, nurses can include the social environment and discuss matters of social support. To help the person manage their social support, nurses can inform that social support can be experienced as positive as well as negative and help the person evaluate their social influences.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ två är en kronisk sjukdom som medför risk för svåra komplikationer, nedsatt livskvalitet och för tidig död. En viktig del i behandlingen består av egenvård i form av förändrad livsstil avseende fysisk aktivitet, glukoskontroll och hälsosam kost. Med förändrade kostvanor kan progress och symtom minska. Trots utbildning via sjukvården och fördelar med behandling är följsamheten dålig. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av egenvård i samband med diabetes mellitus typ 2, med fokus på kost och följsamhet av kostråd Metod: En metasyntes genomfördes med stöd av Noblit &amp; Hare´s (1988) metod, metaetnografi, 14 artiklar med kvalitativ design granskades och syntetiserades.  Resultat: Personer med diabetes mellitus typ två upplever utmaningar att följa kostrekommendationer i det dagliga livet kopplat till kunskap och olika sociala sammanhang. Vissa personer känner att de blir dömda och upplever känslor av skuld över att inte lyckas med att förändra kostvanor, eller skuld över att vilja leva som vanligt. Att ändra kostvanor innebär för vissa att omvärdera tidigare värden, intressen som personen tagit för givet eller identifierat sig med. Det är en process att förändras. I vissa fall är brist på motivation och tvivel på den egna förmågan överhängande. Genomgående är att personer upplever att det är utmanande och ansträngande att genomföra förändring eller att förändras. De som har positiva erfarenheter upplever acceptans, motivation som kommer inifrån och en känsla av kontroll. Resultatet består i tre teman, ”Utmaningar i det dagliga livet”, ”Svårighet med förändring” och ”Ambivalens och motivation”, som tillsammans bildar en övergripande metafor; ”Att förändra eller förändras – Upplevelser i samband med kostbehandlad diabetes mellitus typ två”. Slutsats: Genom att tillämpa personcentrerad vård kan distriktssköterskan ta del av personers egen berättelse och unika upplevelse av sin situation och i partnerskap planera omvårdnaden utifrån det personen själv värdesätter. Det är utifrån de egna värderingarna som personen kan finna motivation som leder till hållbara förändringar.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ två är en sjukdom som ökar världen över till följdav alltmer stillasittande. Komplikationerna är många och varierande isvårighetsgrad, flertalet kan dock förhindras eller fördröjas med rätt vård.Behandlingen består till stor del av egenvård, men även av läkemedel. Bristen påföljsamhet hos patienterna till rekommendationerna från hälso- och sjukvården ledertill ökat lidande för patienten samt stora kostnader för samhället.Syfte: Att undersöka vilka faktorer som motiverar till egenvård för patienter meddiabetes mellitus typ två.Metod: En litteraturöversikt baserad på sexton vetenskapliga, kvalitativa ochkvantitativa artiklar. Artiklarna hämtades i databaserna CINAHL, PubMed ochPsykInfo.Resultat: I litteraturöversiktens resultat fann vi tre huvudkategorier som vi valt attbenämna som Individuella faktorer, Psykosocialt stöd och Uppnå resultat. Vidarekunde sju underkategorier identifieras med koppling till huvudkategorierna.Slutsats: För patienter med diabetes mellitus typ två är egenvården ettmångfacetterat problem där det psykosociala stödet spelar en viktig roll.Psykosocialt stöd verkar vara en av de viktigaste faktorerna, oavsett om detta stödkommer från familj och vänner, hälso- och sjukvårdspersonal eller från andradiabetiker. Vi fann att grupputbildningar uppfyller många av de behov sompatienterna har, då de får stöd av varandra samt lär sig av varandra. Detta ökarpatienternas motivation till förbättrad egenvård. / Background: Type two diabetes mellitus is a disease that is increasing worldwideas a result of increasingly sedentary lifestyle. The complications are many and varyin severity, but most can be prevented or delayed with the right care. The treatmentlargely consist of self-care, but also of medicines. The lack of compliance amongpatients to the recommendations from the health care system leads to increasedsuffering for the patient and large costs for society.Aim: To investigate the factors that motivate self-care for patients with type 2diabetes mellitus.Method: A literature review based on sixteen scientific, qualitative and quantitativearticles. The articles were retrieved from the databases CINAHL, PubMed andPsykInfo.Results: In the results of the literature review, we found three main categories thatwe have chosen to name as Individual factors, Psychlogical support and Achieveresults. Furthermore, seven subcategories could be identified in connection with themain categories.Conclusion: For patients with type two diabetes mellitus, self-care is amultifaceted problem where psychosocial support plays an important role.Psychsocial support seems to be one of the most important factors, whether thissupport comes from family and friends, healthcare professionals or from otherdiabetics. We found that group educations meet many of the needs of patients, asthey recieve support from each other and learn from each other. This increasespatients´ motivation for improved self-care.