Bakgrund: Bank- och finanssektorn är en bransch som har stått inför ett enormt tryck av digitaliseringen. Bankerna har inte längre kunnat förlita sig på traditionella arbetssätt och har därför övergått till digitala verktyg för att effektivisera deras sätt att arbeta. Med övergången har även frågan höjts gällande vilka krav på digitala kunskaper som finns hos första linjens chefer samt vilken påverkan digitaliseringen har haft på deras ledarskap. Problemformulering: Vilka digitala kunskaper kräver den digitala utvecklingen av dagens första linjens chefer inom bank och finans samt hur digitala hjälpmedel har påverkat första linjens chefers ledarskap i relation till uppgiftsorienterat och relationsorienterat ledarskap? Syfte: Syftet med studien är att undersöka första linjens chefers efterfrågan av digitala kunskaper och dess påverkan på ledarskapsarbete inom bank- och finanssektorn. Metod: Denna studie har en kvalitativ karaktär med utgångspunkt i ett tolkande perspektiv. De empiriska data är insamlade genom sju semistrukturerade intervjuer med informanter från sju olika företag som befinner sig i bank- och finanssektorn. Slutsats: Studiens resultat indikerar på att digitaliseringen har förändrat ledarskapet i organisationer inom bank- och finanssektorn. Digitaliseringen har skapat en flexibilitet och effektivitet för första linjens chefer. Resultatet av detta indikerar på att digitala kunskaper är av betydelse för ledarskapet. Att som ledare ha förmågan att hantera digitala verktyg anses enligt resultatet leda till ett mer uppgiftsorienterat ledarskap, detta eftersom att det empiriska resultatet indikerar på att digitala verktyg är den nya ”kollegan”. Trots detta är det otroligt viktigt att fokus på relationsorienterat ledarskap finns för att främja fysiska relationer som skapar motivation på arbetsplatsen enligt studien. / Background: The banking and finance sector is an industry that has faced enormous pressure from digitalisation. Banks have no longer been able to rely on traditional working methods and have therefore switched to digital tools to streamline their way of working. With the transition, the question has also been raised regarding the requirements for digital knowledge that exist among first-line managers and the impact that digitalisation has had on their leadership. Question: What digital knowledge does the digital development of today's first-line managers in banking and finance require and how digital aids have affected the leadership of first-line managers in relation to task-oriented and relationship-oriented leadership? Purpose: The aim of the study is to investigate first-line managers' demand for digital knowledge and its impact on leadership work in the banking and finance sector. Method: This study is of a qualitative nature based on an interpretive perspective. The empirical data is collected through seven semi-structured interviews with informants from seven different companies in the banking and finance sector. Conclusion: The results of the study indicate that digitalisation has changed the leadership of organizations in the banking and finance sector. Digitization has created flexibility and efficiency for first-line managers. The result of this indicates that digital knowledge is important for leadership. According to the study, having the ability to handle digital tools as a leader is considered to lead to a more task-oriented leadership, this is because the empirical result indicates that digital tools are the new "colleague". Despite this, it is incredibly important that there is a focus on relationship-oriented leadership to promote physical relationships that create motivation in the workplace according to the study.

Digitalisering sker idag både i privat som offentlig sektor där datadriven beslutsfattning är en av trenderna. En teknologi som vuxit fram i samband med digitaliseringen och som hjälper verksamheter utvecklas är Self Service Business Intelligence (SSBI). Offentliga verksamheters digitala utveckling går långsammare än för privata bolag. Studien syftar till att undersöka vilka utmaningar offentliga verksamheter ställs inför i sin användning av SSBI samt att presentera hanteringsförslag på dessa utmaningar. För att besvara studiens frågeställning och uppfylla dess syfte har en kvalitativ forskningsansats använts. Semistrukturerade intervjuer har genomförts där respondenterna har varit personer som arbetar på offentliga verksamheter alternativt mot offentliga verksamheter. Studien resulterade i fyra utmaningar som är vanligt förekommande inom offentlig verksamhet och som inte lyfts i tidigare litteratur. Dessa fyra är; diversifierade verksamheter, ledningen, lagar och säkerhet samt begränsad självständighet. För varje utmaning har förslag diskuterats för hur utmaningarna effektivt kan hanteras. Studiens slutsats kan vara hjälpsam för offentliga verksamheter i deras fortsatta utveckling mot att bli datadrivna i sin beslutsfattning. Med hjälp av datadriven beslutsfattning möjliggörs för offentliga verksamheter att arbeta mer hållbart och bli mer resurseffektiva. / Digitization is today taking place in both private and public sectors, wheredata driven decision making is one of the trends. Self Service BusinessIntelligence (SSBI) is a technology that has emerged in conjunction with thedigital development and is helping businesses to develop. However, thedigital development in public organizations tends to be slower than forprivate companies. Therefore, this study aims to examine the challengesfaced by public organizations in their use of SSBI and also to presentproposals for addressing these challenges.To answer the research question and fulfill the study's purpose, a qualitativeresearch approach has been used with an abductive thinking. Semistructured interviews have been conducted with respondents who work in orwith public organizations. The study resulted in four challenges that arecommon in public organizations and that have not been addressed inprevious literature. These four challenges are diversified organizations, themanagement, laws and security, limited self-reliance. For each challenge,proposals have been discussed for how the challenges can be effectivelyaddressed. This study conclusion can be helpful for public organizations inthe continued development towards becoming data driven decision making.With the help of data driven decision making, public organizations can workmore sustainably and become more resource efficient.

Introduktion: Digital teknik förändrar arbetslivets processer och kan påverka arbetstagarnas arbetsmiljö. Europakommissionens strategi, Industri 5.0, uppmanar till ett människocentrerat förhållningssätt som bidrar till välbefinnande och hållbarhet i den digitala utvecklingen. Syfte: Syftet var att analysera synen på arbetarnas hälsa och välbefinnande i studier som åberopar Europakommissionens strategi Industri 5.0. Forskningsfrågorna letade svar på hur välbefinnande beskrivs, om forskningen anlägger ett teknik- eller människocentrerat perspektiv och om etiska aspekter beaktas. Metod: Kritisk litteraturgranskning med en deduktiv ansats och innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Forskning gällande digital teknik utgår ofta från forskningscenter som har en teknisk inriktning. Ett högre välbefinnande beskrivs av flera forskare utifrån att det ger en högre prestanda. Majoriteten av genomförda studier utgår från ett teknikcentrerat perspektiv vilket tolkades som att arbetarens hälsa är ett medel för att uppnå en högre produktivitet. Enligt resultatet kan digital teknik användas för att övervaka arbetaren och beräkna arbetarens hälsa med hjälp av AI (artificiell intelligens) i syfte att öka effektivitet och produktivitet. Etiska ställningstaganden tas sällan i beaktande vid studier av digital teknik. Slutsats: Studien indikerar att det finns ett fortsatt teknikcentrerat perspektiv i forskning av digital teknik som används av industriarbetaren. Övervakning och beräkningar av arbetarens hälsa kan sammanfattningsvis beskrivas som ett medel för högre produktivitet, inte som ett mål. Tvärvetenskapligt samarbete avseende digital teknik skulle kunna skapa en bredare förståelse för välbefinnande där hälsan är ett mål och produktiviteten en effekt. Tvärvetenskapligt samarbete gällande digital teknik skulle även kunna öka medvetenheten om hur tekniken påverkar människan ur ett etiskt perspektiv. / Introduction: Digital technologies changes the processes of work and thus can affect work environment. The European Commission's strategy, Industry 5.0, calls for a human-centric approach to digital development that contributes to wellbeing and sustainability. Aim: The aim was to analyze the view of health and wellbeing in studies that invoke Industry 5.0. The research questions seek answers to how wellbeing is described, whether the research is technology- or human-centered and whether ethical aspects are taken into account. Method: Critical literature review with a deductive approach and content analysis with an inductive approach. Results: Research on digital technology is often based on centers that have a technical focus. Higher level of wellbeing is described on the basis that it provides higher performance. The majority of the studies conducted are based on a technology-centered perspective, which is interpreted to lead to the perception that the worker's health is a means to achieve higher productivity. Digital technologies described are used to monitor worker and calculate the worker's health in order to increase productivity. Ethical positions are rarely taken into account. Conclusion: There is a continued technology-centric perspective in research of digital technologies that is intended to improve the wellbeing of the worker. Monitoring and calculating the health of the worker is described as a means to higher productivity. Interdisciplinary collaboration on digital technologies could create a broader understanding of wellbeing where health is a goal and productivity is an effect. Interdisciplinary collaboration could also raise awareness of how technology affects workers from an ethical perspective.