This thesis investigates the adoption of digital technologies to improve logistics processes in construction projects. The focus is on the main contractor firms and construction projects, but first-tier suppliers, transportation firms, and technology vendors are also considered. The logistics processes that are studied are order-to-delivery processes and on-site logistics. Order-to-delivery processes and on-site logistics play a critical role in ensuring the availability of goods for the construction process, in the right amount and time, at the right location, and without damage. Inefficient logistics processes that do not support construction projects with the right resources (materials, tools, and machinery) are one reason for low construction project performance. Inefficient logistics processes cause disruptions to construction projects, such as material stockouts, material surpluses, unavailability, idle waiting and searching time, and waste (e.g., damages). On a larger scale, inefficient logistics processes cause significant project delays and cost overruns. Therefore, improving logistics processes can improve construction project performance. To address the inefficiencies of logistics processes, main contractor firms face increased pressure to adopt digital technologies. It is known that adopting digital technologies can improve communication between project stakeholders, construction automation, and data acquisition, visualization, and analytics. The adoption of digital technologies has also been reported to improve the construction process, such as design, production, logistics, and procurement of materials and services. However, the adoption of digital technologies is a complex and inter-organizational process, and the industry's decentralized, project-driven nature makes many efforts ad hoc and one-of-a-kind endeavors. Moreover, there needs to be more clarity in the path of digital technology adoption for increasing construction project performance. A knowledge gap in this context has been a lack of actionable recommendations to practitioners, such as main contractor firms. Therefore, the purpose of this thesis is to formulate recommendations for the adoption of digital technologies that enable the main contractor firms to improve logistics processes. Based on this, the following research questions guide the research: RQ1: What are the drivers and barriers for the adoption of digital technologies at the project level from a main contractor perspective? RQ2: What are the effects on logistics processes when adopting digital technologies in construction projects? RQ3: What are the lessons learnt from the adoption of digital technologies in construction projects? The findings identify drivers and barriers to adopting digital technologies at the project level from a main contractor perspective, the effects of adopting digital technologies, and lessons learnt from adopting digital technologies in construction projects. Furthermore, a successful technology adoption process is driven by identifying the drivers and needs of the project and the stakeholders/individuals involved. It is also found that the effects of adopting digital technologies are: (a) re-designing the order-to-delivery processes and on-site logistics and (b) accessibility and monitorability of information. Moreover, this thesis proposes an enhanced understanding of the process undertaken by the main construction firms in adopting digital technologies. The thesis complements the knowledge of digital technology adoption by focusing on construction projects. The thesis fills in a knowledge gap by formulating actionable recommendations to main contractor firms and bringing clarity to the path of digital technology adoption for increasing construction project performance. / Denna avhandling studerar införandet av digital teknik för att förbättra logistikprocesser i byggprojekt. Avhandlingens fokus ligger på byggentreprenören och dess byggprojekt, men även leverantörer, transportföretag och teknikleverantörer beaktas. De logistikprocesser som studeras är order-till-leveransprocessen och arbetsplatslogistiken. Order-till-leveransprocesser och arbetsplatslogistiken spelar en avgörande roll för att säkerställa tillgången på resurser i produktionsskedet där de behöver levereras i rätt mängd och tid, på rätt plats och utan skador. Produktiviteten i byggprojekt är låg. En orsak till den låga produktiviteten är ineffektiva logistikprocesser som inte förser byggarbetsplatsen med rätt resurser (material, verktyg och maskiner). Ineffektiva logistikprocesser orsakar störningar i byggprojekt till följd av materialbrist, materialöverskott, otillgänglighet, outnyttjad tid (t.ex. vänte- och söktid), samt andra former av slöseri (t.ex. skador på material). Ineffektiva logistikprocesser leder också till betydande förseningar och kostnadsöverskridningar i byggprojekt. Därmed kan förbättrade logistikprocesser bidra till att öka produktivitet i byggprojekt. Samtidigt som att byggentreprenörer behöver ta itu med ineffektiva logistikprocesser står de även inför ett ökat tryck att ta till sig digital teknik. Användning av digital teknik kan förbättra kommunikationen mellan projektintressenter, automatisera byggprocesser samt underlätta datainsamling och visualisering och analys av denna data. Användandet av digital teknik har även rapporterats förbättra hela byggprocessen i termer av projektering, produktion, logistik och upphandling av material och tjänster. Att ta till sig digital teknik är däremot en komplex process som spänner över organisationsgränser. Branschens decentraliserade, projektdrivna karaktär försvårar för byggentreprenörer att ta till sig ny teknik, vilket leder till att insatserna är fragmenterade och görs ad hoc. Dessutom saknas en tydlig bild av för hur byggentreprenörer bör ta till sig ny digital teknik för att öka produktiviteten i byggprojekt. En kunskapslucka i detta sammanhang har varit bristen på praktiska rekommendationer för branschaktörer, till exempel byggentreprenörer. Syftet med denna avhandling att formulera rekommendationer för att ta till sig digital teknik som gör det möjligt för byggentreprenörer att förbättra sina logistikprocesser. Följande forskningsfrågor ska besvaras för att uppfylla avhandlingens syfte: RQ1: Vilka är drivkrafterna och hindren för att införa av digital teknik på projektnivå utifrån byggentreprenörens perspektiv? RQ2: Vilka effekter har införandet av digital teknik på logistikprocesser i byggprojekt? RQ3: Vilka är lärdomarna från att ta till sig av digital teknik i byggprojekt? Resultaten visar på drivkrafter och hinder för att ta till sig digital teknik på i byggprojekt ur ett byggentreprenörsperspektiv, effekterna av att ta till sig digital teknik och lärdomar från att ta till sig digital teknik i byggprojekt. Resultatet visar på att en framgångsrik process för att ta till sig digital teknik kan främjas av att identifiera drivkrafterna och behoven för projektet och de involverade aktörerna/individerna. Det har också visat sig att effekterna av att anta digital teknik är: (a) förändringar av order-till-leveransprocessen och arbetsplatslogistiken och (b) en förbättrad tillgänglighet och översikt av information. Dessutom bidrar denna avhandling till en ökad förståelse av hur en byggentreprenör tar till sig digital teknik med ett speciellt fokus på kunskap om att ta till sig digital teknik på byggprojekt. Avhandlingen bidrar även genom de praktiska rekommendationer som formulerats för byggentreprenörer och genom att tydliggöra tillvägagångssättet för digital teknikanvändning i syfte att öka byggprojektens produktivitet.

Many industries are today facing the possibilities and challenges arising with an increasingly digitalised world. One such is the scantily studied industry of earth-moving contractors that today stands in front of an increasing amount of digital technologies, which may have the possibility to assist firms in their earthwork operations. However, there are indications that many firms tend to experience difficulties to beneficially adopt or see the potential of utilising these digital technologies. Hence, many firms tend to undertake an adoption approach that is associated with high client dependency and a less beneficial unsustainable subordinated position within the industry’s value chain. The purpose of this study has thus been to explore how the technological, organisational and external elements affect earth-moving contractors’ opportunity to adopt and utilise digital technologies in their operations. Moreover, the study has aimed to contribute with the understanding and knowledge of how the adoption of digital technology can be used to strengthen Swedish contractors’ position in the earth-moving industry’s value chain and in the end, aid the country’s sociotechnical development. The findings of the study are based on an explorative multiple case study approach and extensive review of literature. The results suggest that the extent to which adoption and utilisation of digital technologies differs among different earth-moving firms. Three of the five studied companies are considered as digital forerunners which have been able to leverage digital technologies to increase efficiency in their operations. In the case of two of these firms, the adoption of digital technology has enabled them to transform their whole businesses and partake in an increased and more beneficial role within the value chain. Further, the analysis of the findings indicates that the difference in adoption is affected by several factors related to a continuous interaction between (1) the internal aspects of the organisations, (2) the external context of the firms and (3) if the technical features of the digital technologies are perceived as compatible and beneficial for, the current business process and strategy. The thesis contributes to academia with explorative findings within a scarcely studied industry in general and, regarding digital technology adoption in particular. Additionally, the study provides examples of the previously unrecognised industry-dynamic phenomena of value chain integration by earth-moving contractors. These findings could have implications for the whole construction sector in Sweden. Lastly, the study exemplifies opportunities and barriers crucial for the adoption and implementation of digital technologies within smaller project-based organisations. / Många branscher och industrier idag står inför utmaningarna och möjligheterna som uppstår i en allt mer digitaliserad värld. Ett tydligt exempel är maskinentreprenadsbranschen som idag ställs inför valet att införa nya och alltmer avancerade digitala verktyg som har möjlighet att främja deras operativa verksamheter. Dock finns indikationer att många företag har svårigheter att tillämpa och anamma dessa verktyg på ett gynnsamt sätt och är beroende av deras kunders agerande för aktivering av dessa. Studiens syfte har således varit att undersöka hur relationen mellan teknologiska, organisatoriska och externa faktorer påverkar maskinentreprenörernas möjligheter att aktivera och nyttja digitala teknologier i deras operativa verksamheter. Vidare har studien varit ämnad åt att bidra till en ökad förståelse och kunskap för hur digitala teknologier kan användas för att stärka maskinentreprenörernas position i värdekedjan för att slutändan främja Sveriges sociotekniska samhällsutveckling. Rapportens resultat bygger på en explorativ flerfallsstudie samt en gedigen litteratursökning. Resultaten visar på skillnader i hur digitala tekniker har tillämpats och används bland olika maskinentreprenörer. Tre av studiens fem fallföretag är digitalt framstående och har strategiskt tillämpat digital teknik som gett upphov till kraftig effektivitetsökning. Två av dessa företag har dessutom lyckats med en gynnsam ompositionering i värdekedjan som dessa befinner sig i, som ett resultat av anammandet av ny digital teknik. Vidare påvisar studiens analys av resultaten att möjligheten för aktivering av digitala teknologiska innovationer påverkas av ett kontinuerligt förändrande samspel mellan (1) maskinentreprenörernas organisatoriska egenskaper, (2) externa omständigheter samt (3) huruvida den digitala teknologins tekniska attribut uppfattas som kompatibla och fördelaktiga med nuvarande affärsverksamhet och strategi. Rapporten bidrar akademiskt med värdefull och explorativ empiri till en industri med en bristande mängd av forskning generellt, och i synnerhet gällande utnyttjandet samt tillämpandet av nya digitala teknologier. Dessutom bidrar studien med exempel och insikter om ett industridynamiskt fenomen, som tidigare ej uppmärksammats, i form av maskinentreprenörers förmåga att förflytta sig i värdekedjan. Dessa strukturella förändringar kan få konsekvenser för den svenska byggindustrin. Slutligen exemplifierar studien avgörande möjligheter och barriärer för införandet av digitala teknologier i mindre projektbaserade organisationer.