Denna uppsats undersöker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varumärke via sociala medier utan att ha några konton på sociala medier registrerade i sitt namn, eller överhuvudtaget vara aktiv på nätet. Syftet med uppsatsen är att undersöka ett högst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsäga rådande normer inom musikbranschen, för att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att överhuvudtaget vara aktiv online. Detta undersöks genom att kartlägga och problematisera Jaqes strategi samt jämföra den mot Sveriges två största skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin består av fyra kvalitativa expertintervjuer. Förutom Jaqe så har hans PR-ansvariga på skivbolaget Baba Recordings intervjuats, samt ytterligare två majorbolagsrepresentanter, en från Baba Recordings moderbolag Sony Music, och en från Universal Music. Uppsatsens teori behandlar främst ”traditionell” marknadskommunikation via sociala medier, samt spridning via sociala medier och vilka faktorer och opinionsledare som påverkar spridningen. Resultaten visar att de tillfrågade majorbolagsrespondenterna använder sociala medier för att marknadsföra samtliga av deras artister (med undantag för Jaqe) med ett stort fokus på interaktivitet med användare, och att de nyttjar de främsta marknadskommunikativa fördelar som sociala medier erbjuder. Vidare visar resultaten även att Jaqes passiva strategi har fungerat främst tack vare dess sällsynthet, som blivit en drivande marknadsföringskraft i sig, samt tre typer av opinionsledare: andra artister, media och publiken.

Användningen av digitala medier ökar konstant. Onlinekulturen har kommit att bli en naturlig del av vardagen och konsumenter är dagligen aktiva på diverse sociala medier där de utbyter information och kommunicerar med andra individer. Digitala medier är även plattformar där konsumenter interagerar med modemärken. Den digitala marknadskommunikationen har kommit att bli en självklar del av ett företags marknadsföringsstrategier, inte bara i varumärkesbyggande syfte utan även exempelvis för att fungera som trafikdrivande till företagets onlinebutik. En förståelse för konsumenten är väsentlig för att framgångsrikt nå ut via dessa kanaler. Tidigare forskning visar dock på ett gap i forskningen om konsumentens upplevelser och mottagande av den digitala marknadskommunikationen, vilket indikerar på ett behov av fortsatt forskning. Syftet med denna studie är att undersöka digital marknadskommunikation ur ett konsumentperspektiv. Studien ämnar få en förståelse för konsumentens mottagande av svenska modemärkens digitala kommunikation och vad som stimulerar konsumenten till att klicka sig vidare till modemärkets onlinebutik. Studien avgränsas till nyhetsbrev och Instagram, vilka är två vanligt förekommande digitala kanaler. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med kvinnliga respondenter i åldrarna 25-30 år. Instagrambilder och nyhetsbrev inkluderades i intervjun från Totême, Rodebjer och Filippa K. Studien bygger på AIDA modellen som beskriver konsumentens steg i mottagandet av marknadskommunikation. Studiens resultat visar att konsumentens uppmärksamhet på digitala medier är svårfångad. Det existerar ett överflöd av digital marknadskommunikation, vilket gör konsumenten selektiv och kräsen. Konsumenten stimuleras av inspirerande bilder och en visuellt tilltalande helhet samt vill mottagaren kunna identifiera sig med det som kommuniceras. För att meddelandet inte ska stanna vid inspiration och framgångsrikt påverka konsumenten till att klicka sig vidare till onlinebutiken behöver konsumenten guidas av modemärket på ett enkelt och tydligt sätt. Konsumenten är bekväm och den digitala marknadskommunikationen får inte upplevas tidskrävande. Lyckas modemärket stimulera konsumenten visar studien att konsumenten är positivt inställd och mer frekvent besöker onlinebutiken. / The usage of digital media is constantly increasing. The online culture has become a part of our daily lives and consumers frequently engage in social media practices such as communicating with other individuals and sharing information. Digital media channels are also a way for consumers to interact and communicate with fashion brands. Digital marketing communication has become a natural part of a firm’s marketing strategies and communicating through digital channels offers advantages not only from a brand-building perspective but also drives traffic to the online store. An understanding of the consumer is essential to successfully reach out to the consumer in the digital sphere. Existing research is though limited within this field and further research concerning consumer perception of digital marketing communication is demanded. The study aims to examine digital marketing communication from a consumer perspective. The purpose is to get a deeper understanding of the consumer’s perception of digital marketing communication within the context of Swedish fashion brands. The study addresses consumer motivations and aspects that drive the consumer to visit the online store. The study is restricted to two widely used digital channels, newsletter and Instagram, and was conducted by nine semi-structured interviews with females between the age of 25-30. The interviews involved newsletters and Instagram pictures by Totême, Rodebjer and Filippa K. The study is based on the AIDA model, which describes stages that occur when a consumer receives marketing communication. Findings show that it is hard to catch the consumer’s attention. It exists an overload of information and fashion brands in the digital sphere bombard consumers with messages. The outcome is a “picky” consumer. The consumer demands inspiring and visually appealing pictures and content they can relate to and identify themselves with. Furthermore, the findings show that the fashion brand has to guide the consumer to an action. It is essential that the fashion brand communicate a message that is permeated by ease and simplicity. The consumer is a comfy individual and the digital marketing messages will not get the consumer to visit the online store if it feels time consuming. Lastly, the result shows that the consumer has a positive attitude and more frequently visits the online store when the fashion brand successfully reaches out and stimulates the consumer. This thesis is written in Swedish.

Sedan långt tillbaka i tiden har sexualisering använts inom marknadsföring som ett strategiskt verktyg för att öka och bibehålla konsumenters uppmärksamhet. Numera har digitaliseringen av marknadskommunikation lett till att konkurrensen om konsumenters uppmärksamhet är hårdare än någonsin. Kvinnor sexualiseras i högre grad än män och denna sexualisering har både ökat och tagit sig an nya former. Samtidigt som sexualiseringen av kvinnan förekommer befinner sig världen i fjärde vågens feminism vilket sätter press på marknadsföringskulturen. Att sexualiseringen av kvinnan inom marknadskommunikation kan samexistera med en alltmer utsträckt feministisk rörelse utgör ett mysterium vilket väckte vårt intresse att utföra denna studie. Tidigare forskning har haft ett starkt fokus på sexuella symboler som enskilda enheter vilket gör att ett forskningsgap dessutom existerar kring hur dessa symboler samverkar för att formge sexuella budskap. Studiens syfte är att förklara hur sexualiseringen av kvinnor tar form i fotografier publicerade som digital marknadskommunikation på sociala medier, hos modeföretag av typen fast fashion. Frågeställningarna vi ämnar besvara är följande: Hur ser symbolik för sex ut i bilder publicerade på instagram, utifrån innehåll med kvinnliga modeller? På vilka sätt används symboler för sex för att forma sexuella budskap i dessa bilder? Vilka sexuella budskap är det som utformas i dessa bilder? Vi studerar hur sexuella symboler används och kombineras för att identifiera vilka sexuella budskap som förekommer inom digital marknadskommunikation idag. Som grund till studien ligger ett teoretiskt ramverk som använts för att utveckla en analysmodell för sexualisering av kvinnor i bilder. Studien är fokuserad på tre fall vilka utgörs av modeföretag av typen fast fashion. Datainsamling av bilder har gjorts från respektive företags instagramkonto och bilderna har sedan analyserats genom semiotisk bildanalys utifrån den analysmodell vi själva tagit fram. Resultatet visar på fyra olika sexuella budskap som förekommer inom digital marknadskommunikation och hur symboler för sex används för att formge dessa. Resultatet påvisar att en isolerad symbol inte gör en bild sexuell, utan att de måste kombineras för att de sexuella budskapen ska uppstå. De sexuella budskap som identifierats är känslan att vara på plats med modellen, utrymme för fantasi, sexuell makt och sexigt utseende. Studiens resultat bekräftar tidigare forskning kring vilka symboler för sex som förekommer inom marknadskommunikation. Resultatet utvecklar även tidigare forskning och bidrar med ny teoribildning genom att identifiera hur dessa symboler används för att skapa sexuella budskap och vilka budskap som förekommer. Resultatet tyder också på är att sexualiseringen inom marknadskommunikation idag sker på ett subtilt sätt. Studien är begränsad till segmentet fast fashion, vidare forskning föreslås därför undersöka sexuell symbolik i andra segment av modebranschen. Studien är också begränsad till samtiden, vidare forskning föreslås som jämför sexuella budskap idag med hur dem formgetts historiskt. / Sexualized messages have since long ago been used as a strategic tool to create and maintain the attention of consumers. The digitalization of marketing communication has led to an especially increased competition for consumers' attention. Women are being sexualized more than men and this sexualization has both increased and taken on new forms. While this sexualization of women are carried through, the world is experiencing a fourth wave of feminism which is putting pressure on the marketing culture. That these two phenomena can coexist creates a mystery which awakened our interest to execute this study. Previous research has had a strong focus on solely symbols for sex, which means that there also exists a research gap how these symbols are being used to create sexual messages.The purpose of this study is to explain how the sexualization of women takes form in photographs published as digital marketing communication on social media, by fast fashion companies. The questions we intend to answer are: based on content with female models, what symbols for sex are used in pictures published on Instagram? In which ways are symbols for sex being used to create sexual messages in these pictures? What sexual messages are being created? The thesis is written in Swedish. We study how symbols for sex are being used and combined to identify what kind of sexual messages that exist in digital marketing communication today. A theoretical framework lays ground for the study and an analysis model for sexualization of women in pictures has been developed based on this framework. The study is focused on three cases in the form of fast fashion companies. Data collection was carried out through the collection of pictures from the company’s instagram accounts, and the data were analyzed through a semiotic picture analysis with help of the analysis model. The result of the study identifies four different sexual messages that exists in digital marketing communication and shows how symbols for sex are being used to create these. The results also shows that a symbol alone does not make a picture sexual, but that they need to be combined for sexual messages to be created. The sexual messages which were identified are the following: the feeling to be beside the model, room for sexual fantasies, sexual power and sexy appearances. The result of the study confirms previous research on what symbols for sex that are being used in marketing communication. Our results also expand previous research and contributes with new theories. This through the identification of how symbols for sex are being used to create sexual messages and what these messages are. The results also indicate that the sexualization of women nowadays is carried out in a discrete way. This study is limited to the fast fashion segment. Future research could examine if the sexualization of women takes different forms in other segments. This study is also limited to current day. Future research could therefore compare contemporary sexualization of women with historical such.

Marketing is in a constant change where several industries are going from a traditional marketing towards a more digital marketing aspect. Precisely for the construction industry, previous studies show that small enterprises have not kept up with developments and believe that small enterprises in the construction industry often have a lack of knowledge in the field of marketing communication. The study is based on a qualitative research method with a deductive applied approach.The study is based on empirical data collected from six small enterprises in the construction industry in Dalarna. With the support of theory and previous research, the study has been able to resume how small enterprises in the construction industry work with marketing communication to create sales. The research study results in, that small enterprises in the construction industry using both traditional and digital marketing communications. Results of various traditional marketing communications used by small enterprises are business cards, flyers, logos on vehicles and sponsorship to create customer recognition and trust. Small enterprises also use digital marketing communications in the form of websites and social media to make it easier for customers to find them and create interaction with their customers. Through this marketing communications, small enterprises can create sales to their companies. / Marknadsföringsarbetet befinner sig i en ständig förändring där flera branscher går från ett traditionellt marknadsföringsarbete till ett mer digitalt marknadsföringsarbete. Just för byggbranschen visar tidigare studier på att småföretag inom byggbranschen inte har hängt med i utvecklingen och menar på att småföretag inom byggbranschen ofta har bristande kunskap inom marknadskommunikationens område. Problemet som uppstår är dels att småföretagen får nöja sig med generella teorier och modeller, dels att småföretagen ofta ha rbegränsade resurser. Samtidigt visar studier på att konsumenter inom byggbranschen upplever det svårt att hitta hantverkare vilket leder studien in på hur småföretag inom byggbranschen använder marknadskommunikation för att skapa försäljning på konsumentmarknaden. Studien har utgångspunkt i en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv tillämpad ansats. Studien baseras på empiri insamlad från sex småföretag inom byggbranschen i Dalarna som tillsammans utgör den empiriska data som uppfyller studiens syfte. Med stöd av teori och tidigare forskning har studien kommit fram till hur småföretag inom byggbranschen arbetar med marknadskommunikation för att skapa försäljning. Forskningsstudien resulterar i att småföretag inom byggbranschen använder sig av både traditionell-/ och digital marknadskommunikation. Resultatet av olika traditionella marknadskommunikationer som småföretagen använder är visitkort, reklamblad, logotyper på arbetsfordon och sponsring för att skapa igenkänning och förtroende hos kunder. Småföretagen använder även digitala marknadskommunikationer i form av webbsidor och sociala medier för att göra det lättare för kunder att hitta dem samt skapa interaktion med sina kunder. Generella slutsatser är att småföretag inom byggbranschen ofta strukturerar sin marknadskommunikation efter resurser eller eget intresse och att huvudsyftet med marknadskommunikationen grundar sig i att skapa igenkänning och förtroende för varumärket. Genom dessa marknadskommunikationer har småföretag inom byggbranschen möjlighet att skapa försäljning.