Thesis (M.Sc.) - Carleton University, 2006. / Includes bibliographical references (p. 90-92). Also available in electronic format on the Internet.

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om biståndshandläggares erfarenheter av utredningar av insatsen vård- och omsorgsboende för äldre. Biståndshandläggningen inom äldreomsorgen i Stockholms stad har genomgått flera förändringar de senaste åren. De förändringar vi koncentrerat oss på att studera, är införandet av kartläggnings- och bedömningsinstrumentet som biståndshandläggarna använder för att utreda äldres ansökningar om vård- och omsorgsboende enligt socialtjänstlagen 4 kap. 1 §, samt den centrala köhanteringen som används vid placering av äldre på vård- och omsorgsboende. Vår avsikt har varit att ta del av biståndshandläggarnas erfarenheter av dessa förändringar, hur de ser på ärendedragning eller så kallade boråd, samt vilket inflytande de anser sig ha över besluten. Vi har intervjuat åtta biståndshandläggare i Stockholms stad och har använt oss av induktiv ansats. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av tidigare forskning gällande lagstiftning och valda teorier om gräsrotsbyråkraten, handlingsutrymme och ålderism.

Dying is not only a highly personal topic, but we cannot forget that it is also a social theme, because people who are near death are always affected not only by other people but by society as well. Social workers and those in services that help the dying to live a meaningful, dignified, and painless existence in the interim must make a number of decisions, many of which being uneasy or uncomfortable, even in some cases where they have no clear solution. It is these problematic cases that these workers meet in their daily life. This thesis is therefore focused on the dilemmas faced by social workers that work with the dying. The theoretical part introduces problems of social work in the context of the dying. In order to understand a particular context, it must be something about the problems of dying to know why their work occasionally works as terms like dying, death and palliative care. As a crucial part of the work is the problem of dilemmas, where I come from Musil (2004) concept of everyday dilemmas. The theoretical part is devoted only dilemmas that research has not been proven. Other dilemmas are more specified in the empirical part. In the empirical part, I am setting one main goal, in which I try to find out what some of the dilemmas are that the staff working in social services with the dying people experience (such as in hospices, nursing homes, and retirement homes) and how to solve those dilemmas. To that end, I set two main research questions and six sub-research questions. To collect my data I chose the qualitative research method of questioning through semi-structured interviews. For the research sample, I chose the method of random selection. The research had to meet a set of predetermined criteria. For my data processing research, I chose the method of case studies. The research occurred in phases, where the first stage was partial, and then subsequently I conducted my own research. My goal in this work was to identify the problems experienced by people who provide social services to the dying, and how these are solved. The results have shown that they are indeed faced with many challenges. The research revealed nine such examples, while some individual workers had repeated instances. Further research showed that workers in most cases solve dilemmas as best as their knowledge and conscience permit. Accumulated experience is probably the most valuable asset in dealing with such situations, and the majority of respondents considered it important to discuss the issues faced by a multidisciplinary team. I believe that my work goals were met successfully and the research questions provided answers. My work could serve as a basis for a conference or for a technical article dealing with these issues in more detail.

I den här kvalitativa studien undersöks behandlares upplevelser och beskrivningar av makt samt deras uppfattning om vad det innebär att vara hjälpare i arbetet med familjebehandling. Studien undersöker också hur behandlarna förhåller sig till den asymmetriska maktrelationen som hjälparrollen innebär. Metodologiskt strukturerades studien utifrån tio semistrukturerade intervjuer med behandlare verksamma på ett behandlingshem i Uppsala kommun. I intervjuerna framkom tre teman som kom att prägla resultatet, nämligen: behandlarrollen, beskrivningar av makt och upplevelser av makt. Analysen utgick från Foucaults teori om makt och Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati. Resultatet av studien framhåller hur behandlare förefaller ha skilda beskrivningar och upplevelser av makt i sin yrkesroll. Bland dessa kunde vi urskilja tre skilda upplevelser av makt. En grupp intervjupersoner tog avstånd från att behöva makt in sin yrkesroll, en andra grupp föreföll vara medveten om sin maktposition och den tredje gruppen beskrev en upplevelse av maktlöshet i mötet med familjer. Återkommande hos flera intervjupersoner var en märkbar ambivalens kring huruvida de ansåg att behandlar- och hjälparrollen var förenlig med att också ha makt. Av resultatet framgår också att de dilemman som behandlarna beskriver tycks skilja sig från det dilemma Lipsky beskriver att gräsrotsbyråkraten behöver hantera.

Extra anpassningar är en stödinsats för elever som har funnits sedan 2014. Skolinspektionens kvalitetsgranskningsrapport vittnar om att implementeringen av extra anpassningar inte alltid har lyckats väl och att elever inte alltid får det stöd de behöver och har rätt till. Syftet med den här studien var att beskriva och analysera några grundskollärares uppfattningar om och arbete med extra anpassningar. Syftet var också att identifiera dilemman och utmaningar som de mötte i sitt arbete med att implementera extra anpassningar. Specialpedagogens roll i lärarnas arbete med extra anpassningar togs i beaktande. Nilholms dilemmaperspektiv och Ahlbergs fyra förklaringsmodeller om varför skolproblem uppstår användes som teoretiska utgångspunkter. Studien hade en kvalitativ forskningsansats där halvstrukturerade intervjuer med tolv lärare genomfördes. Studiens data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom att lärarna ofta utgick från ett individinriktat perspektiv när de talade om extra anpassningar. I praktiken verkade det dock vara motsatt då lärarna utgick mer från ett relationellt perspektiv på skolproblem i planering och genomförande av extra anpassningar. Resultatet visade också att lärarna stötte på hinder, utmaningar och dilemman i sitt arbete med extra anpassningar. Hur lärarna än hanterade de dilemman de stötte på blev det aldrig riktigt bra. Dessutom upplevde de att de inte fick tillräckligt med stöd i form av handledning, samarbete, tips och idéer vad gäller extra anpassningar från specialpedagoger. En implikation var att skolans olika professioner behöver samarbeta med varandra för att kunna implementera bra extra anpassningar.

This paper is the result of an empirical research project analysing the decision behaviour of Austrian managers in ethical dilemma situations. While neoclassical economic theory would suggest a pure economic rational basis for management decisions, the empirical study conducted by the authors put other concepts to a test, thereby analysing their importance for managerial decision making: specific notions of fairness, reciprocal altruism, and commitment. After reviewing some of the theoretical literature dealing with such notions, the paper shows the results of an online survey working with scenarios depicting ethical dilemma situations. By judging such scenarios the respondents showed their preference for the named concepts, though with different degrees of confirmation. The results (with all limitations of an online survey in mind) support the theoretical work on the named concepts: Fairness elements (including Rawlsian principles of justice and an understanding of fairness as conceived by a reference transaction) play a major part in management decisions in ethical dilemma situations. Also, commitment as a behaviour that sticks to rules even if personal welfare is negatively touched, and reciprocal altruism as a cooperative behaviour that expects a reciprocal beneficial action from other persons have been concepts used by Austrian managers when analysing ethical dilemmas. The article also tries to put the results into a comparative perspective by taking into account other studies on ethical decision factors conducted with e.g. medical doctors or journalists, and by discussing intercultural implications of business ethics.

We present a simple argument which proves a general version of the scaling phenomenon recently observed in donor-recipient games by Tanimoto [Tanimoto, J., 2009. A simple scaling of the effectiveness of supporting mutual cooperation in donor-recipient games by various reciprocity mechanisms. BioSystems 96, 29-34].

Magister Legum - LLM

Environmental degradation and biodiversity loss are worldwide problems caused by human activities, which can often be classified as a resource dilemma. This thesis examines one of the more studied interventions in social dilemmas for increasing cooperative behaviour, namely sanctioning systems, in conjunction with one of the least studied factors in this area, i.e., intraindividual motivation and goals. Across three studies, and using Self-Determination Theory (SDT) as a framework, this thesis examines the relationships between motivation, goals, sanctioning systems and proenvironmental behaviour (PEB) in a resource dilemma (RD). The resource dilemma used in this thesis was a virtual, iterated, 2-person partnered design where each participant was required to make decisions about recreational fishing harvests in a small, private lake with an inferred partner. The ‘partner’ was not real, but was simulated by the program in order to maximize experimental control. Study 1 used mediational analysis to demonstrate that quality of motivation will affect goal content, and goal content will predict proenvironmental behaviour in an RD. Study 2 introduced a centralized sanctioning system to the RD, and found that this type of sanctioning system increased PEB in the RD when added, and decreased PEB when removed, concomitantly affecting the quality of participant motivation. Study 3 introduced a decentralized sanction system to the RD concomitant with pre-written communication for/against the inferred partner. Results demonstrated that self-determined motivation positively predicted the use of positive feedback messages, and negatively predicted the use of monetary sanctions. The results of this thesis expand upon SDT, and point to the potential importance of thorough examinations into the relationship between motivation and cooperation in RDs, and the importance of intraindividual factors in RD research. Moreover, it highlights the potential benefits and drawbacks of relying on sanctioning systems to increase PEBs in RDs.

Enligt statistik ökar den svenska befolkningen i antal och samtidigt ökar sysselsättningen i Sverige. Avståndet mellan hemmet och arbetsplatsen ökar som i sin tur ökar behov av transporter och statistik visar att antalet personbilar i trafiken ökar till antal. Att bruka ett fordon som drivs på ett fossilt drivmedel bidrar till utsläpp av koldioxid som bidrar till global uppvärmning och en ökad hälsorisk för människor. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur återförsäljarna av fordon uppfattar kundens val av fordon och om kunden prioriterar ett miljövänligare fordonsalternativ. Studien visar på att miljömedvetenheten har ökat hos kunder och efterfrågan har ökat överlag för miljövänliga produkter. Studien redogör att återförsäljarna delar upp kunderna till privatpersoner, företag och myndigheter. Tidigare forskning och empiri visar på att trots den ökade miljömedvetenheten har kunder svårt att förändra sitt köpbeteende. Resultatet av denna studie är att privatpersoner, företag och myndigheter baserar sitt köpbeslut för ett fordon efter olika motiv. En privatperson värdesätter ett fordons pris och image före fordonets utsläppsnivåer. För ett företag kan det variera vilken faktor som de värdesätter mest. Om ett företag har en miljöpolicy eller vill återspegla andra värderingar prioriteras fordonets image. Ett företag kan också prioritera förmånsvärdet. En myndighet baserar ett köpbeslut efter en uppsatt policy som grundar sig på krav från allmänheten. / The Swedish population is increasing in numbers and at the same time statistics show that employment in Sweden is increasing. The distance between homes and the workplace increases which in turn increases the need for transportation and statistics shows that the numbers of automobiles is increasing. Driving a fossil fuel-driven vehicle contributes to carbon dioxide emissions which in turn contribute to global warming and an increased risk to human health. The purpose of this study is to gain an understanding for how automobile dealers acknowledge its customers choices when it comes to cars and if the customers prioritize the more environmentally friendly alternatives. The study shows that environmental awareness has increased among customers and demand has increased overall for environmentally friendly products. The study explains that automobile dealers divide the customer into three different groups. Which is private individuals, corporates and authorities. Previous research shows that despite the increased environmental awareness, customers have difficulties in changing their purchase behavior. The result of this study is that individuals, companies and authorities base their purchase decision for a vehicle based on different motives. An individual values the price and image of ​​the vehicle before the vehicles emission levels. For a corporation, it may vary which factor they value the most. If a corporation has an environmental policy or wants to reflect some other values, it is important that the vehicles image reflect those values. A corporation might also prioritize the taxable value of fringe benefits. Authorities purchase decision is influenced by the requirements from the society and to show a good example toward environmental awareness.