This study aims to problematize racialized and sexualized discursive constructions of the"immigrant" within the political conversation in Sweden. Discursive constructions of the“immigrant” often depict the “immigrant” through words such as "child marriage", "rape" orother implied meanings of patriarchal gender relations. Thus, the discursive constructions of"immigrants" construct and reproduce both racialized and sexualized images of the"immigrant". These depictions are problematic especially when they, as categories, becomefixed or are used to legitimize oppression. The empirical material, that consists ofparliamentary debates november and december 2015 as well as march and april 2022, isstudied through an application of discourse theory as well as a collection of postcolonial andfeminist theories about how sexualization and racialization are produced and reproduceddiscursively. The study concludes that the "immigrant" is often depicted through aEurocentric perspective as “the other” in relation to the west. These constructions of “us” and“them” are often based upon racialized and sexualized constructions of the “immigrant”.These findings align with the previous studies within the field. The main contribution of thisstudy is an empirically proven connection between discursive constructions of the"immigrant" and racialized and sexualized representations of them.

Syftet med studien är att analysera diskursiva konstruktioner av förskolläraren som professionellt subjekt vilka framträder i förskolans pedagogiska dokumentationer. Därigenom studeras vilka föreställningar, kunskaper, strukturer och behov som ligger till grund för de diskursivt skapade subjektspositioner som är möjliga för förskolläraren att inta. Studiens empiriska material består av pedagogiska dokumentationer insamlade på en Reggioinspirerad förskola. I analysen av empirin har Foucaults tankegångar kring kunskap och subjektspositioner använts, där invändningar kring rådande handlings-, tal- och tankemönster inom förskolans kontext som diskursiv praktik varit av betydelse.Resultatet visar att diskursiva konstruktioner av förskolläraren sker i relation till dominerande diskurser där aspekter som syn på kunskap och lärande, policydokument, föreställningar om barn och de förväntningar som ställs på förskollärare har varit betydande för språkliga utformningar i de pedagogiska dokumentationerna. Även det kollektiva lärandets status och sanningsregimer i relation till synen på det kompetenta barnet har framträtt. Sammanfattningsvis är slutsatsen att diskursiva konstruktioner av förskollärarens professionella subjekt och förskollärarens subjektspositioner i relation till dessa, uppstår i skärningspunkter mellan utbildningsdiskurs, dominerande kunskapsdiskurser och en mansdominerande diskurs.