Pedagogisk dokumentation har under senare år blivit ett populärt arbetsverktyg i förskolan. Med fokus på att dokumentera barnen och verksamheten krävs det också att pedagogerna inom förskolan kritiskt reflekterar över sitt förhållningssätt. Det vill säga gällande barnens inflytande, integritet och pedagogernas makt inom den pedagogiska dokumentationen. Syfte Syftet med vår studie är att ta del av pedagogernas resonemang kring barnens inflytande i den pedagogiska dokumentationen i förskolan Metod Metoden som vi valde är en kvalitativ studie där fokusgruppsamtal användes som redskap. Två fokusgruppssamtal med sammanlagt åtta pedagoger genomfördes. Samtalen utgick från några få öppna frågor. Resultat Resultatet tyder på att pedagogerna upplever både möjligheter och svårigheter i arbetet med pedagogisk dokumentation utifrån förskolans läroplan. Resultatet visar även att pedagogerna är medvetna om att de måste ge barnen inflytande i deras egen dokumentation men också svårigheten med att hantera barnens integritet och makten pedagogerna besitter när dokumentationen genomförs.

Bakgrund Pedagogisk dokumentation kan ses som ett verktyg eller som en metod för att säkerställa förskolans kvalitet. I läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket, 2010) står det tydligt angivet att pedagogerna är ålagda att kontinuerligt genomföra dokumentationer av verksamheten. Vi vill liksom skolverket (2010) betona att pedagogisk dokumentation i många fall leder till att förskolans verksamhet får en högre kvalitet. Vi anser vidare att pedagogisk dokumentation är ett sätt att ta vara på barnens tidigare kunskaper och bygga verksamheten från denna utgångspunkt. Därigenom kan pedagogerna utforma verksamheten efter barnen och inte barnen efter verksamheten. Syfte Syftet med undersökningen är att studera vilken inställning ett antal pedagoger har till pedagogisk dokumentation samt hur de använder sig av den pedagogiska dokumentationen i den dagliga verksamheten i förskolan. Metod Det empiriska material som ligger till grund för denna uppsats består av kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sex förskollärare på sex olika förskolor i en mellanstor västsvensk kommun. Resultat Vi har genom våra intervjuer kommit fram till att många av våra informanter hade liknande åsikter om pedagogisk dokumentation. De var alla positivt inställda till det pedagogiska dokumentationsarbetet trots att flera av dem nämnde negativa aspekter så som tidsbrist samt mycket pappersarbete. Vidare var det även många som arbetade på liknande sätt med den pedagogiska dokumentationen, men vissa skillnader kunde utskiljas. Exempelvis skedde den pedagogiska dokumentationen på vissa av förskolorna spontant medan den på andra var starkt styrd genom planering. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att alla de pedagoger vi intervjuat ser pedagogisk dokumentation som ett hjälpmedel och som ett verktyg i verksamheten då den synliggör lärandet både hos barnen och hos dem själva som pedagoger

Syftet med studien är att undersöka grundskollärares uppfattningar om sin nuvarande arbetssituation och hur det påverkar deras arbetsbelastning. Studien tar sin utgångspunkt i att vi upplever att arbetsbelastningen för lärare har ökat. Undersökningen genomförs genom kvalitativa intervjuer med fem grundskollärare verksamma i en kommun i Halland. Resultatet visar att lärarnas arbetssituation präglas av en hög arbetsbelastning. Flera arbetsuppgifter tillkommer ständigt till läraryrket men tiden förblir oförändrad. Dokumentationen är en faktor som respondenterna upplever som mest betungande och tiden är en bidragande faktor till den höga arbetsbelastningen.

Syftet med arbetet är att undersöka hur sex stycken förskollärare arbetar med taluppfattning i det dagliga arbetet och hur de dokumenterar arbetet för att synliggöra barnens lärande. Som metod valde vi kvalitativa intervjuer, som liknar ett vanligt samtal, men med skillnaden att detta samtal har ett bestämt fokus. Resultatet visar att förskollärarna arbetar med tal och siffror tillsammans med barnen under förskolans alla dagar och timmar i veckan och i vardagliga situationer som uppstår, exempel vid dukning till lunch. Två förskollärare vi intervjuat har på sin förskola en speciell dag i veckan som de enbart arbetar med matematik för att det ska bli tydligt för barnen. De intervjuade förskollärarna säger att arbetet med tal kommer in genom sånger, ramsor och böcker för att utveckla barns taluppfattning. Barnens lärande dokumenteras genom fotografier, filminspelningar och barnintervjuer. Dessa dokumentationer sätts upp i förskolans hall och in i barnens pärmar. Detta för att de ska vara lättillgängliga för barnen och förskollärarna för återkoppling tillsammans med barnen om deras lärande och för att förskollärarna ska kunna utvärdera verksamheten. Dokumentationen ska även finnas till för vårdnadshavarna eftersom de ska kunna följa sitt barns lärande och kunna påverka förskolans verksamhet

Syftet med den här studien är att studera den levande dokumentationen som förekommer på förskolor, med fokus på barns mänskliga rättigheter och möjligheter till inflytande i dokumentationsarbetet i verksamheten. Med levande dokumentation menas att dokumentationsarbetet bör vara kontinuerligt, samt någonting som ständigt är framåtsträvande i verksamheten. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: Vart riktas dokumentationsmedlet? På vilket sätt är barnen delaktiga i dokumentationen på förskolan? Vilka etiska hänsynstaganden tas från förskollärare utifrån barns bästa i dokumentationsarbetet? För att få svar på dessa frågeställningar intervjuas fem stycken förskollärare vid separata tillfällen, med utgångspunkt att få inblick i deras tankar och funderingar kring dokumentation. Utgångspunkten är även att få veta hur deras inställning är till dokumentation som verktyg i verksamheter, samt deras erfarenheter kring fenomenet. Intervjuerna utgår utifrån en halvstrukturerad intervjuform, med ett antal huvudfrågor som formar intervjun som sedan kompletteras med följdfrågor. Det fenomenografiska perspektivet, som utgår ifrån att forskaren ska förstå hur det är vederbörande förstår fenomenet, är det perspektiv som formar studien. Resultatet visar att samtliga respondenter är medvetna om att dokumentation är någonting som ska göras utifrån riktlinjer från förskolans styrdokument. Dokumentation är någonting alla anser är viktigt för att nå en utveckling i verksamheten, både i sin yrkesroll som förskollärare samt på institutionsnivå. Resultatet visar även att respondenterna belyser att dokumentation som fenomen har utvecklats med åren, och att denna utveckling bidrar till någonting positivt där barnen får större delaktighet och inflytande. Det är skeendet som respondenterna vill få med under dokumentationstillfällena, vilket också styr vad det är dokumentationsmedlet riktas mot. De betonar att inget barn som känna sig kränkt eller kränkas vid dokumentationen, och att ansvaret ligger hos dem som förskollärare.

Syfte och frågeställningar: Syftet med den här studien är att undersöka hur fyra lärare i ämnet idrott och hälsa i årskurs 6- 9 uppfattar åtgärdsprogram och förslaget på att avskaffa kravet på dessa. Vilken syn har de intervjuade lärarna på åtgärdsprogram? Vad anser de intervjuade lärarna om själva avskaffandet av kravet? Hur vill de intervjuade lärarna arbeta med elever som inte uppnår kunskapskraven? Metod Den här studien är en kvalitativ forskningsintervjustudie där fyra lärare i ämnet idrott och hälsa har deltagit i en öppen riktad intervju. Lärarna har fått besvara frågor och reflektera fritt kring inkludering, dokumentation och åtgärdsprogram som ett verktyg inom skolan. De har även reflekterat kring förslaget på att avskaffa kravet på åtgärdsprogram. Resultatet från intervjuerna har analyserats utifrån Dahlöfs ramfaktorteori och Antonovskys teori om Känsla Av sammmanhang. Resultat Studien visade att åtgärdsprogram idag skrivs för att kravet på åtgärdsprogram finns med i lagen. Åsikten från de intervjuade lärarna var att åtgärdsprogram upprättas för att skolan ska ha ”ryggen fri” och kunna bevisa i framtiden att skolan har följt riktlinjerna för elever i behov av särskilt stöd. Studien visade att någon form av dokumentation för elever som inte uppnår kunskapsmålen behövs men att dagens åtgärdsprogram är för omfattande. Lärarna uttryckte att det krävs en bättre utbildning i hur åtgärdsprogram skall upprättas och genomföras. Inom ämnet idrott och hälsa tycker samtliga intervjuobjekt att åtgärdsprogram inte behövs, utan att elevens individuella utvecklingsplaner räcker som dokumentation för att förtydliga åtgärder och mål för eleven. Slutsats Förslaget på avskaffandet av åtgärdsprogram för att minska det administrativa arbetet för lärare mottogs som ett bra förslag hos de fyra intervjuobjekten. De ansåg dock att det behövs någon form av dokumentation för att inkludera och utvärdera elever i behov av särskilt stöd. Samtliga lärare ansåg att åtgärdsprogram inte behövs i idrott och hälsa i samma utsträckning som i övriga ämnen. Lärarna ansåg att de befintliga individuella utvecklingsplanerna räcker som dokumentation för elever i behov av särskilt stöd i ämnet idrott och hälsa. / Aim The aim of this study is to examine how four teachers in physical education in grades 6-9 perceive individualized educational program (IEP) and the proposal to abolish the requirement for these. What is the interviewed teachers view on IEPs? What do the interviewed teachers think about the abolition of the requirement? How would the interviewed teachers like to work with students who do not achieve the learning objectives? Method This study is a qualitative research interview study in which four teachers of physical education participated in an open- directed interview. Teachers have had to answer questions and reflect freely about inclusion, documentation and action as a tool in school. They also reflected on the proposal to abolish the requirement for IEPs. The results from the interviews were analyzed with a curriculum studies perspective Dahlöf and Antonovsky's theory of sense of coherence. Results The study showed that the IEPs today are written because it’s required by the law. The view from the interviewed teachers were drawing up IEPs for the school to have “their back free" and to be able to prove in the future that the school has followed the guidelines for students in need of special support. The study showed that some form of documentation for students who do not achieve learning objectives is needed but that today's IEPs are too extensive. The teachers expressed that they needed better training in how programs should be established and followed. In physical education all the informants thought that IEPs were not needed, they thought that the documentation could be included in the students Individuella utvecklingsplaner (IUP). A document that gives the student and its parents an insight in the student schoolwork Conclusions The proposal to abolish the requirement for IEPs to reduce administrative work for teachers was received as a good suggestion by the four interviewees. They felt that they needed some kind of documentation to include and evaluate students in need of special support. All teachers felt that IEPs is not needed in physical education in the same way as in other subjects. The teachers felt that the existing IUP is sufficient as documentation for students with special needs in physical education.

Erlangen, Nürnberg, Universiẗat, Diss., 2006. / Enth. 1 Sonderabdr. aus: Methods of information in medicine ; 45. 2006. - Beitr. teilw. dt., teilw. engl.

Zugl.: Berlin, Humboldt-Univ., Diss., 2007

Thesis (doctoral)--München, 1983.

Univ., Diss., 2009--Giessen.