Syftet med vår studie är att ta reda på hur samspelet yttrar sig mellan språkbarn, ett barn med en diagnostiserad språkstörning och dragarbarn, ett barn med en normal språkutveckling, ur pedagogers perspektiv. I kapitlet centrala begrepp kommer vi att behandla de begrepp som är centrala i vårt arbete, men framför allt i vår analys. Vi kommer att redovisa för hur språkstörning kom på tal samt hur det har utvecklats de senaste decennierna. Avslutningsvis i detta kapitel kommer vi att ta upp Jean Piaget och Lev Vygotskij då deras tankar om språkutveckling har spelat stor roll i vår analys. Under metod kan man läsa om metodval, urval samt genomförande av vår studie. Resultat och analys vävs samman i ett kapitel och här har vi med hjälp av litteratur analyserat de svar vi fått av våra kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar på att det finns olika aspekter som spelar en viktig roll vid gynnsam språkutveckling. Slutligen kommer diskussion och slutsats, vi kommer här att reflektera och diskutera över studiens resultat samt kritiskt reflektera över vårt val av metod.

Syftet med undersökningen är att observera några samlingar på en integrerad förskoleavdelning för att se om det finns likheter och skillnader i bemötandet av dragarbarn jämfört med barn i behov av särskilt stöd. Undersökningen syftar också till att jämföra det bemötande dragarbarn får på en integrerad avdelning jämfört med barn med typisk utveckling på ordinarie avdelning. Den teori som undersökningen bygger på är sociokulturell teori (Vygotskij, sv. övers. 2001; Wood, Bruner & Ross, 1976; Säljö, 2014). Tidigare forskning kring kamrateffekter, samlingens betydelse samt språk ur ett sociokulturellt perspektiv. Det förväntade kunskapsbidraget är att ge underlag för diskussioner och reflektioner bland pedagoger kring barn med typisk utveckling, dragarbarn, i förhållande till barn i behov av särskilt stöd.För att belysa fenomenet ur olika perspektiv har triangulering använts. Videoobservationer av två olika förskoleavdelningar samt ostrukturerade intervjuer med pedagoger utgör studiens empiri. Empirin analyseras kvantitativt och kvalitativt med ett hermeneutiskt angreppssätt där pendling mellan tidigare forskning och resultat har skett.Undersökningen visar att dragarbarnen i den integrerade gruppen hade signifikant färre turer än barnen med typisk utveckling i den ordinarie gruppen. Den visar även skillnader på samlingarnas upplägg och innehåll. Pedagogerna i den integrerade gruppen hade en större andel turer än pedagogen i den ordinarie gruppen vilket får konsekvenser för barnen. En slutsats är att pedagogerna i sin reflektion och planering kring samlingen bör ta hänsyn till alla barn, såväl dragarbarn som barn i behov av särskilt stöd. Syftet med samlingen bör tydliggöras för att få en bättre kvalité på förskolorna. Undersökningen ger underlag för vidare reflektioner bland pedagoger under handledning där specialpedagogen har en viktig roll. Fokus för specialpedagogen blir en vidgat seende där alla barns rättigheter uppmärksammas.

Samspel mellan barn med språkstörningar och barn utan några uppkomna språkstörningar. En studie på två integrerade språkavdelningar i förskolan. Syftet med examensarbetet är att ge en beskrivning av hur samspelet kan se ut mellan barn med språkstörningar och barn utan några uppkomna språkstörningar på två integrerade språkavdelningar i förskolan. Ett visst fokus ligger på att synliggöra hur den talade kommunikationen kan se ut. Litteratur och tidigare forskning kring; barns samspel, lek, kommunikation, barns språkutveckling, språkstörning och integrering presenteras. Kvalitativa observationer med hjälp av digitala videoinspelningar är utförda i respektive barngrupp på de båda integrerade språkavdelningarna. Barngrupperna är åldersblandade och består totalt av 25 barn varav tio av dem har någon form av språkstörning. Barnen befinner sig i åldrarna tre till sex år. Den insamlade empirin knyter an till den tidigare forskning som presenterats och empirin analyseras med hjälp av det resultat som framkommit. Resultatet visar på att barn med språkstörningar dominerar den talade kommunikationen i jämförelse med de barn som inte har någon uppkommen språkstörning. Vidare visar resultatet på att konflikter, missförstånd, korrigering gällande det talade språket och fysisk kroppskontakt förekommer i varierad grad i samspelen, samt att imitation är den absolut vanligaste samspelsformen barn emellan. Den viktigaste slutsatsen som kan dras i examensarbete är att det råder större skillnader i samspelen mellan olika individer än vad det gör mellan barn med en språkstörning och barn utan någon uppkommen språkstörning. / Social interaction between children with language disorder and children without any language disorder. A study in two integrated language divisions in preschool

Syftet med studien har varit att ta reda på vilka arbetssätt och verktyg som klasslärare kan använda i sin undervisning när de arbetar med elever med språkstörning på ett inkluderande sätt. Vår intention är att pedagoger kan ta del av denna studie och därmed skapa en medvetenhet om hur man kan lägga upp sin undervisning när man arbetar med elever med språkstörning.Språkstörning handlar om att eleven inte kan tillgodose sig lingvistisk kunskap (McCauley, 2003). Elever med språkstörning kan ha problem med olika språkliga områden som fonologi, grammatik, semantik och pragmatik, men i olika omfattningar (Nettelbladt & Salameh, 2008). I denna uppsats används ordet språkbarn när vi talar om en elev som har blivit diagnostiserad med språkstörning.Denna studie utgår från ett relationellt synsätt. Von Wright beskriver det med att det unika, utvecklingen, sker i samspel mellan individer. Eleven är inte en isolerad person, utan hennes handlingar måste sättas i relation till omgivningen (2008). Undervisningen måste anpassas efter eleverna inte tvärtom.Den empiriska undersökningen har bestått av fem observationer i en årskurs 2 och två intervjuer med två klasslärare på en lågstadieskola. Viktigt att veta är att undersökningen endast utfördes på en skola och resultatet visar hur klasslärarna arbetar med språkbarnen just på den här skolan. Det kan alltså förekomma andra arbetsätt och verktyg på andra skolor.Resultatet visar att dessa klasslärare arbetar ungefär likadant med språkbarnen. De använder sig av AKK (Alternativa Kompletterande Kommunikation), i form av tecken som stöd. De arbetar med en ansvarspedagog, som endast har hand om eleverna med språkstörning och som stöttar dem i undervisningen. Språkbarnen arbetar vid vissa tillfällen tillsammans med ett så kallat dragarbarn, en elev som har en normal språkutvecklingskurva. Klasslärarna använder sig av mycket bildstöd i sin undervisning med hjälp av dator, Ipads och Smartboard. I arbetet med elever med språkstörning är det viktigt att vara en tydlig och strukturerad ledare och skapa en trygg miljö i klassrummet, vilket gynnar språkbarnens språkutveckling.