Bakgrund: Regleringen av hur immateriella tillgångar ska redovisas lämnar stort utrymme för individuella tolkningar. Hur sådana tolkningar görs påverkar de finansiella rapporter som når intressenter. Det saknas undersökningar som berör det samspel som sker mellan revisor och klient. Ett samspel som är det sista som sker i den process från att ett regelförslag fram till att informationen publiceras. Vem är det egentligen som bestämmer och vilka är faktorerna som påverkar de maktpositionerna parterna har i samspelet? Syfte: Syftet med uppsatsen är att karaktärisera samspelet mellan klient och revisor genom att undersöka vilka faktorer som påverkar maktpositionerna i samspelet. Metod: Uppsatsen består av två delstudier, vilket gör det möjligt att basera uppsatsen på samspelets båda parter och därmed ta hänsyn till båda parternas perspektiv på samspelet. Genom en induktiv intervjuserie med klienter, fångas en av parternas perspektiv på samspelet. Tillsammans med befintlig litteratur ligger intervjuserien till grund för framtagandet av en modell över faktorer som kan förklara maktpositionerna i samspelet. I en andra, deduktiv delstudie, utvärderas sedan modellen av revisorer. Detta görs i en kvantitativ enkätundersökning för att undersöka hur revisorn, som är den andra parten, ser på samspelets maktfaktorer och maktpositioner. Resultat/Slutsatser: Uppsatsens resultat visar på att det inte handlar om ett maktspel mellan parterna när det kommer till FoU-redovisning. Istället handlar det om att komma överens och fatta gemensamma beslut. Även om det inte handlar om ett maktspel, finns det faktorer som kan snarare utgör respektive parts roll i samspelet. Genom att parterna har olika roller och respekterar varandras roller, kan de känna kontroll som i sin tur kan förklara varför de ger indikationer om att de har makt i samspelet.

<p>Syftet med uppsatsen var att beskriva och förklara hur svenska börsnoterade koncernbolag redovisar utgifter för Forskning och Utveckling i sin årsredovisning för 2006.</p><p>Problemet med denna redovisning är att den framtida ekonomiska nyttan är svår att mäta på ett tillförlitligt sätt, detta kan skapa svårigheter att visa upp den verkliga bilden av ett företags resultat och ställning.</p><p>Genom att undersöka hur bolagen redovisar, har vi fått svar och eventuella motiveringar till bolagens val att antingen tillgångs- eller kostnadsredovisa sina FoU-utgifter. Vi valde att göra en kvantitativ undersökning av bolagen på Stockholmsbörsens Large Cap-lista och skapade därefter egna tabeller och diagram som skulle vara lättöverskådliga för läsaren. Av de resultat vi funnit kan vi både se likheter och skillnader mellan bolagen och branscherna, och vi kan dra slutsatsen att bolagen redovisar utgifter för Forskning och Utveckling som immateriella tillgångar även som dom är otydliga med hur det gått tillväga när hur de bedömt förmågan att skapa framtida ekonomiska fördelar.</p> / <p>The purpose of this article is increased knowledge in how Swedish companies, listed on the Large Cap stock market show expenses for Research and Development in their annual report of 2006.</p><p>The difficulties in showing expenses is that the future economical benefits are difficult to measure in a reliable approach and can therefore complicate showing the actual picture of the company. By inquireing into how the companies show their accounts we have received answers and possible justifications of why the expenses are shown as an asset, a cost or both.</p><p>We chose to make an quantitative investigation and therefore we chose to created tables and diagrams to make our results easy to outline. Of the research findings we can notice both similarity and divergence between the companies and trade, and come to the conclusion that the companies show expenses for Research an Development as non-tangible assets even if the are indistinct in the how the act, and how they have estimate ability to create future economic benefit.</p>

<p>Många stora svenska företag har nått sina positioner genom att bearbeta innovatörers uppfinningar på ett sätt så att företaget växer i sitt kunskapsförsprång. Detta uppnås genom att investera i forskning och utveckling (FoU). Förespråkare för aktivering av immateriella resurser såsom utvecklingsutgifter påstår att aktiveringen av utvecklingsutgifter är svårbedömd, eftersom det i de immateriella investeringarna alltid finns en osäkerhet, då utgifterna inte alltid kan leda till en slutprodukt och ge framtida nytta för företagen.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska börsnoterade företag går tillväga för att uppfylla kriterierna i IAS 38 (International Accounting Standard) och aktivera utvecklingsutgifter samt förstå företagens resonemang för bedömning och beslut vid en aktivering. Vilka redovisningsprinciper som är relevanta vid detta beslut ska även undersökas.</p><p>De utvalda företagen som ingick i undersökningen är Atlas Copco, Scania och AstraZeneca. För att kunna studera en avgränsad aspekt av ett problem på djupet under en begränsad tidsrymd använder sig forskarna av en fallstudie. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod där kunniga representanter från företagen har intervjuats.</p><p>Undersökningen visar att företagen använder en färdig prototyp eller modell för att utveckla en internt upparbetad immateriell resurs i en utvecklingsfas. Dessa modeller eller prototyper inkluderar funktioner som ger möjligheter till att aktivera en utvecklingsutgift och därefter skapa en färdig produkt. Företagens mål med att genomföra ett projekt är att utveckla en färdig produkt, få höga vinstmarginaler och försvara sin position på marknaden.</p><p>Det framgår även att IAS 38 kriterierna inte är svåra att uppfylla då företagen tar hänsyn till kriterierna innan ett projekt startas. Företagens FoU-verksamhet har tekniska resurser, kalkylmodeller och kvalificerad personal som bidrar till att uppfylla dessa kriterier. Företagen använder beslutprocessen för att bedöma om utvecklingsutgifter är aktiverbara eller inte. Försiktighetsprincipen är den relevanta principen under beslutprocessen så projektansvariga inte överskattar sina vinstmarginaler.</p>

Många stora svenska företag har nått sina positioner genom att bearbeta innovatörers uppfinningar på ett sätt så att företaget växer i sitt kunskapsförsprång. Detta uppnås genom att investera i forskning och utveckling (FoU). Förespråkare för aktivering av immateriella resurser såsom utvecklingsutgifter påstår att aktiveringen av utvecklingsutgifter är svårbedömd, eftersom det i de immateriella investeringarna alltid finns en osäkerhet, då utgifterna inte alltid kan leda till en slutprodukt och ge framtida nytta för företagen. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska börsnoterade företag går tillväga för att uppfylla kriterierna i IAS 38 (International Accounting Standard) och aktivera utvecklingsutgifter samt förstå företagens resonemang för bedömning och beslut vid en aktivering. Vilka redovisningsprinciper som är relevanta vid detta beslut ska även undersökas. De utvalda företagen som ingick i undersökningen är Atlas Copco, Scania och AstraZeneca. För att kunna studera en avgränsad aspekt av ett problem på djupet under en begränsad tidsrymd använder sig forskarna av en fallstudie. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod där kunniga representanter från företagen har intervjuats. Undersökningen visar att företagen använder en färdig prototyp eller modell för att utveckla en internt upparbetad immateriell resurs i en utvecklingsfas. Dessa modeller eller prototyper inkluderar funktioner som ger möjligheter till att aktivera en utvecklingsutgift och därefter skapa en färdig produkt. Företagens mål med att genomföra ett projekt är att utveckla en färdig produkt, få höga vinstmarginaler och försvara sin position på marknaden. Det framgår även att IAS 38 kriterierna inte är svåra att uppfylla då företagen tar hänsyn till kriterierna innan ett projekt startas. Företagens FoU-verksamhet har tekniska resurser, kalkylmodeller och kvalificerad personal som bidrar till att uppfylla dessa kriterier. Företagen använder beslutprocessen för att bedöma om utvecklingsutgifter är aktiverbara eller inte. Försiktighetsprincipen är den relevanta principen under beslutprocessen så projektansvariga inte överskattar sina vinstmarginaler.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och förklara hur svenska börsnoterade koncernbolag redovisar utgifter för Forskning och Utveckling i sin årsredovisning för 2006. Problemet med denna redovisning är att den framtida ekonomiska nyttan är svår att mäta på ett tillförlitligt sätt, detta kan skapa svårigheter att visa upp den verkliga bilden av ett företags resultat och ställning. Genom att undersöka hur bolagen redovisar, har vi fått svar och eventuella motiveringar till bolagens val att antingen tillgångs- eller kostnadsredovisa sina FoU-utgifter. Vi valde att göra en kvantitativ undersökning av bolagen på Stockholmsbörsens Large Cap-lista och skapade därefter egna tabeller och diagram som skulle vara lättöverskådliga för läsaren. Av de resultat vi funnit kan vi både se likheter och skillnader mellan bolagen och branscherna, och vi kan dra slutsatsen att bolagen redovisar utgifter för Forskning och Utveckling som immateriella tillgångar även som dom är otydliga med hur det gått tillväga när hur de bedömt förmågan att skapa framtida ekonomiska fördelar. / The purpose of this article is increased knowledge in how Swedish companies, listed on the Large Cap stock market show expenses for Research and Development in their annual report of 2006. The difficulties in showing expenses is that the future economical benefits are difficult to measure in a reliable approach and can therefore complicate showing the actual picture of the company. By inquireing into how the companies show their accounts we have received answers and possible justifications of why the expenses are shown as an asset, a cost or both. We chose to make an quantitative investigation and therefore we chose to created tables and diagrams to make our results easy to outline. Of the research findings we can notice both similarity and divergence between the companies and trade, and come to the conclusion that the companies show expenses for Research an Development as non-tangible assets even if the are indistinct in the how the act, and how they have estimate ability to create future economic benefit.

As the globalization progresses, the matters of transfer pricing have become essential to multinational enterprises and tax administrations. For states it is important that the transfer pricing is correct to defend their tax base. Incorrect transfer pricing can also have dire effect on the enterprises. They run the risk of both double taxation and tax penalties. Some of the most difficult assets to put a transfer price on are intangibles. The essay covers the transfer pricing of two specific assets: patents and R&amp;D. The OECD guidelines and commentary to the model tax convention may be used to interpret the Swedish internal “correction rule”. Therefore a comparison between the correction rule and article 9.1 in the model tax convention is made within the essay. The conclusions drawn are that the differences are so small that they do not have any impact on the application of the correction rule on patents and R&amp;D. When applying the correction rule it is necessary to evaluate the assets transferred. The essay presents the different transfer pricing methods recommended by OECD and some additional methods mentioned in Swedish doctrine and praxis. Thereafter follows a discussion of the suitability of each method for the purpose of evaluating patents and R&amp;D. The conclusion is that it is not one method that is the most suitable in all cases. Not even when the transactions are restricted to contain patents and R&amp;D. Even though the transaction is restricted to contain these assets, different factors may affect the suitability of certain transfer pricing methods. Such a factor is whether the transaction concerns a transfer or a lease of the assets. Last the requirement of documentation in Swedish law is presented briefly. The presentation is followed by a discussion whether the requirement has meant a change regarding the burden of proof or the level of proof. The conclusion is that even though no change was intended regarding the burden of proof or the level of proof, some changes have taken place. Possibly the burden of proof has shifted slightly from the Swedish tax administration to the enterprise and the level of proof demanded of the tax administration has been slightly lifted.

<p> </p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Datum:</strong>            2008-06-04</p><p> </p><p><strong>Nivå:</strong>               Magisteruppsats i företagsekonomi 15 hp</p><p> </p><p><strong>Författare:</strong>      Carolin Larsson                                     Emma Svensson                    </p><p>                        Kvisterhult Rättarbostaden                     Vasavägen 4a  </p><p>                        643 96 Julita                                          633 56 Eskilstuna                  </p><p>                        0150-91027                                          016-135051   </p><p>                        carolinlarsson85@hotmail.com               swdemm@aol.com</p><p> </p><p><strong>Handledare:</strong>   Maria Mårtensson</p><p> </p><p><strong>Titel</strong>:                FoU i hälsovårdssektorn – Från kostnadsföring till aktivering</p><p> </p><p><strong>Problem</strong>:         Från och med 2005 skall alla noterade bolag som är medlemmar i EU tillämpa samma redovisningsregler. Tidigare har bolagen haft möjligheten att redovisa forskning och utveckling enligt BFN R1 och RR 15. Men nu måste de redovisa FoU enligt IAS 38. Meningen med detta är att öka jämförbarheten och att återge en sann och rättvisande bild av företaget. Undersökningen ämnar att se om det är det någon skillnad mellan redovisningen av FoU år 2000 och nu år 2007 när vissa utvecklingskostnader måste aktiveras? Vad har harmoniseringen haft för roll när det gäller redovisning utav forskning och utveckling?</p><p> </p><p> </p><p><strong>Syfte:              </strong>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur koncerner inom sektorn hälsovård har förändrat sin redovisning när det gäller FoU från år 2000 till år 2007.</p><p>Utifrån detta syfte kommer undersökningen genomföras genom att läsa ett antal årsredovisningar och utifrån dessa samla information för att kunna dra slutsatser.</p><p> </p><p><strong>Metod:           </strong>Vi har valt att göra en kvalitativ studie utav sju stycken koncerner tagna från Stockholm OMX:s Large, Mid och Small Cap lista inom sektorn hälsovård. Undersökningen bygger på att data angående koncernernas FoU har samlats in från årsredovisningar från år 2000 till år 2007. Även en intervju har använts som en förstudie för att få bättre förståelse för ämnet.</p><p> </p><p><strong>Resultat:        </strong>Fram tills 2002 syns det att företagen inte har valt att aktivera några större utvecklingskostnader, vilket kan tydas som en försiktighet från företagens sida. Även fast de har haft alternativet att aktivera har de ej gjort det. Efter 2002 då vissa utav företagen har valt att övergå till RR 15 syns det att aktivering av utvecklingskostnader börjar öka. Mer synbart blir det efter 2005 då samtliga företag måste använda sig utav IAS 38. Vilket visar på att företagen hellre använder sig utav försiktighetsprincipen och kostnadsföring. IFRS mål med harmoniseringen är att öka jämförbarheten mellan företagen. Utifrån de data som är insamlad dras slutsatsen att detta inte stämmer, då inga klara tecken syns på vilken slags aktivering som leder till ett visst resultat.</p><p> </p>

<p>Titel: Kommunikationens roll vid förankring av forskning och utveckling (FoU) i hälso- och sjukvården</p><p>Författare: Helena Morténius</p><p>Utbildning: Medie och kommunikationsvetenskap, 41-60p, HT 2005</p><p>Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad.</p><p> </p><p>Handledare: Lars Palm, professor</p><p>Examinator: Nicklas Håkansson, universitetslektor</p><p>Problem: FoU-enhetens uppgift är att förankra forskningstänkande och implementering av forskningsrön bland primärvårdsanställda. Vilken roll har kommunikationsprocessen spelat?</p><p>Syfte: Att utforska kommunikationens roll i förankring av FoU inom hälso- och sjukvården. </p><p>Metod: Kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom 11 stycken intervjuer.</p><p>Resultat: Studiens resultat tyder på kommunikationens viktiga roll i </p><p>förankring av forskning och utveckling inom den praktiska verksamheten. Faktorer av betydelse är allmänt stöd från omgivningen, FoU-nätverk, effektiv FoU-kommunikation samt positiv inställning från ledningen. Personer med högre grad av nyfikenhet och innovationsförmåga är i större utsträckning benägna att utvecklas i processen. Egen kreativ förmåga jämte stöd från omgivningen och FoU-enheten accelererar takten till beteendeförändring att bli FoU-aktiv. En ytterligare faktor av betydelse är de olika kommunikationskanalerna roll vid spridning av information.</p>

Titel: Kommunikationens roll vid förankring av forskning och utveckling (FoU) i hälso- och sjukvården Författare: Helena Morténius Utbildning: Medie och kommunikationsvetenskap, 41-60p, HT 2005 Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad. Handledare: Lars Palm, professor Examinator: Nicklas Håkansson, universitetslektor Problem: FoU-enhetens uppgift är att förankra forskningstänkande och implementering av forskningsrön bland primärvårdsanställda. Vilken roll har kommunikationsprocessen spelat? Syfte: Att utforska kommunikationens roll i förankring av FoU inom hälso- och sjukvården. Metod: Kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom 11 stycken intervjuer. Resultat: Studiens resultat tyder på kommunikationens viktiga roll i förankring av forskning och utveckling inom den praktiska verksamheten. Faktorer av betydelse är allmänt stöd från omgivningen, FoU-nätverk, effektiv FoU-kommunikation samt positiv inställning från ledningen. Personer med högre grad av nyfikenhet och innovationsförmåga är i större utsträckning benägna att utvecklas i processen. Egen kreativ förmåga jämte stöd från omgivningen och FoU-enheten accelererar takten till beteendeförändring att bli FoU-aktiv. En ytterligare faktor av betydelse är de olika kommunikationskanalerna roll vid spridning av information.

Sammanfattning   Datum:            2008-06-04   Nivå:               Magisteruppsats i företagsekonomi 15 hp   Författare:      Carolin Larsson                                     Emma Svensson                                             Kvisterhult Rättarbostaden                     Vasavägen 4a                           643 96 Julita                                          633 56 Eskilstuna                                           0150-91027                                          016-135051                            carolinlarsson85@hotmail.com               swdemm@aol.com   Handledare:   Maria Mårtensson   Titel:                FoU i hälsovårdssektorn – Från kostnadsföring till aktivering   Problem:         Från och med 2005 skall alla noterade bolag som är medlemmar i EU tillämpa samma redovisningsregler. Tidigare har bolagen haft möjligheten att redovisa forskning och utveckling enligt BFN R1 och RR 15. Men nu måste de redovisa FoU enligt IAS 38. Meningen med detta är att öka jämförbarheten och att återge en sann och rättvisande bild av företaget. Undersökningen ämnar att se om det är det någon skillnad mellan redovisningen av FoU år 2000 och nu år 2007 när vissa utvecklingskostnader måste aktiveras? Vad har harmoniseringen haft för roll när det gäller redovisning utav forskning och utveckling?     Syfte:              Syftet med uppsatsen är att undersöka hur koncerner inom sektorn hälsovård har förändrat sin redovisning när det gäller FoU från år 2000 till år 2007. Utifrån detta syfte kommer undersökningen genomföras genom att läsa ett antal årsredovisningar och utifrån dessa samla information för att kunna dra slutsatser.   Metod:           Vi har valt att göra en kvalitativ studie utav sju stycken koncerner tagna från Stockholm OMX:s Large, Mid och Small Cap lista inom sektorn hälsovård. Undersökningen bygger på att data angående koncernernas FoU har samlats in från årsredovisningar från år 2000 till år 2007. Även en intervju har använts som en förstudie för att få bättre förståelse för ämnet.   Resultat:        Fram tills 2002 syns det att företagen inte har valt att aktivera några större utvecklingskostnader, vilket kan tydas som en försiktighet från företagens sida. Även fast de har haft alternativet att aktivera har de ej gjort det. Efter 2002 då vissa utav företagen har valt att övergå till RR 15 syns det att aktivering av utvecklingskostnader börjar öka. Mer synbart blir det efter 2005 då samtliga företag måste använda sig utav IAS 38. Vilket visar på att företagen hellre använder sig utav försiktighetsprincipen och kostnadsföring. IFRS mål med harmoniseringen är att öka jämförbarheten mellan företagen. Utifrån de data som är insamlad dras slutsatsen att detta inte stämmer, då inga klara tecken syns på vilken slags aktivering som leder till ett visst resultat.