No description available.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur existerande NSD-teori kan bidra till förståelse av kundinvolvering av sällanköpsvaror i säljande organisationer. Metod: Vid genomförandet av denna studie har en kvantitativ forskningsmetod tillämpats med ett deduktivt tillvägagångsätt. Den empiriska undersökningen genomfördes via en webbaserad enkätundersökning som sändes ut till 598 franchisetagare och kontorschefer inom fem av de åtta största fastighetsmäklarföretagen i Sverige. Erhållen data analyserades därefter med hjälp av statistikprogrammet SPSS där en faktoranalys, klusteranalys samt korrelationsanalys genomfördes. Resultat & Analys: Vi kan konstatera att det finns både en positiv och en negativ syn till att arbeta och ta fram tjänster i samspel med kunden. Studiens resultat visar dock på att majoriteten innehar en positiv inställning till detta tillvägagångssätt och att detta skulle generera fördelar för företaget. Resultatet visar på både skillnader och likheter jämfört med tidigare befintliga modeller inom NSD och vi kan konstatera att fastighetsmäklarbranschen inte följer NSDmodellen likande andra tjänsteföretag men att den till viss del är applicerbar även inom denna bransch. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats ger ett bidrag till fastighetsmäklarbranschen genom att indikera på betydelsen av att involvera kunden i tjänsten samt i utvecklingen av dessa och visar på att det finns en positiv syn till detta. Resultatet pekar på att kundinvolvering skulle generera fördelar för företag inom denna typ av bransch. Det teoretiska bidraget visar dock på att existerande NSD-modeller bör modifieras för tillämpning inom branscher med sällanköpsvaror i säljande organisationer. I och med att tidigare forskning inom NSD inte visar på skillnader mellan olika branscher med olika kundstruktur pekar detta på att vår studie utgör ett bidrag till forskningsdiskursen. Förslag till vidare forskning: Då vi fann att det finns en positiv syn till kundinvolvering hos chefer inom fastighetsmäklarbranschen skulle det vara intressant att genomföra studien ur ett omvänt perspektiv och då istället undersöka hur kunder ser på att involveras i tjänstens utveckling. Med anledning av att studien berör en bransch med engångskunder skulle det dessutom vara intressant att undersöka om befintliga NSD-modeller överensstämmer i en bransch med en annan kundstruktur. Vi tror att resultatet med sannolikhet skulle bli annorlunda i en sådan studie. Med anledning av att detta är en övergripande studie inom fastighetmäklarbranschen skulle det dessutom vara intressant att genomföra en mer djupgående och detaljerad undersökning

Essa dissertação avalia o impacto do Programa Bolsa Família (PBF) na quantidade e qualidade do estoque domiciliar de bens duráveis. Para tanto, utilizou-se o estimador de diferenças em diferenças combinado com propensity score matching para comparar os domicílios ao longo do tempo. A partir das informações disponibilizadas pela pesquisa AIBF sobre os domicílios que não faziam parte do PBF em 2005, criou-se dois grupos de comparação: o grupo de tratamento, domicílios que recebiam o benefício em 2009, e o grupo de controle, aqueles que estavam listados no Cadastro Único no mesmo período, mas que não faziam parte do programa. As variáveis de impacto utilizadas foram: quantidade de bens duráveis, televisão em cores, geladeira, bens da categoria time saving e time using. Os resultados encontrados indicam que o recebimento do benefício teve impacto positivo e significativo na quantidade de bens duráveis, não só ao analisar tais bens de forma agrupada, mas também ao observá-los isoladamente. É possível afirmar, também, que o aumento de bens duráveis nos domicílios é sustentado pela categoria time saving, indicando que os domicílios beneficiários priorizam bens duráveis que facilitam o trabalho doméstico à aqueles de entretenimento/cultura. / This work evaluates the impact of Bolsa Família Program (PBF) on the quantity and quality of the household inventory of durable goods. In order to do so, we used the difference-indifferences estimator combined with propensity score matching to compare the households over time. From the information provided by the AIBF survey about the households that were not part of the PBF in 2005, two comparison groups were created: the treatment group, households that received the benefit in 2009, and the control group, those that were listed in the Cadastro Único at the same period but were not part of the program. The impact variables used were: quantity of durable goods, color television, refrigerator, goods from time saving and time using category. The results show that the granting of the benefit was positive and significant for the quantity of durable goods, not only when analyzing these goods in a grouped way, but also when observing them in isolation. It is also possible to affirm that the increase of durable goods in the homes is supported by the time saving category, indicating that the beneficiary households prioritize durable goods that facilitate the domestic work to those of entertainment/culture.

Essa dissertação avalia o impacto do Programa Bolsa Família (PBF) na quantidade e qualidade do estoque domiciliar de bens duráveis. Para tanto, utilizou-se o estimador de diferenças em diferenças combinado com propensity score matching para comparar os domicílios ao longo do tempo. A partir das informações disponibilizadas pela pesquisa AIBF sobre os domicílios que não faziam parte do PBF em 2005, criou-se dois grupos de comparação: o grupo de tratamento, domicílios que recebiam o benefício em 2009, e o grupo de controle, aqueles que estavam listados no Cadastro Único no mesmo período, mas que não faziam parte do programa. As variáveis de impacto utilizadas foram: quantidade de bens duráveis, televisão em cores, geladeira, bens da categoria time saving e time using. Os resultados encontrados indicam que o recebimento do benefício teve impacto positivo e significativo na quantidade de bens duráveis, não só ao analisar tais bens de forma agrupada, mas também ao observá-los isoladamente. É possível afirmar, também, que o aumento de bens duráveis nos domicílios é sustentado pela categoria time saving, indicando que os domicílios beneficiários priorizam bens duráveis que facilitam o trabalho doméstico à aqueles de entretenimento/cultura. / This work evaluates the impact of Bolsa Família Program (PBF) on the quantity and quality of the household inventory of durable goods. In order to do so, we used the difference-indifferences estimator combined with propensity score matching to compare the households over time. From the information provided by the AIBF survey about the households that were not part of the PBF in 2005, two comparison groups were created: the treatment group, households that received the benefit in 2009, and the control group, those that were listed in the Cadastro Único at the same period but were not part of the program. The impact variables used were: quantity of durable goods, color television, refrigerator, goods from time saving and time using category. The results show that the granting of the benefit was positive and significant for the quantity of durable goods, not only when analyzing these goods in a grouped way, but also when observing them in isolation. It is also possible to affirm that the increase of durable goods in the homes is supported by the time saving category, indicating that the beneficiary households prioritize durable goods that facilitate the domestic work to those of entertainment/culture.

För att beslutsfattare och dagligvaruaktörer ska kunna fatta välgrundade beslut vid etablering av nya butiker är det viktigt att känna till hur demografiska faktorer påverkar dagligvarumarknaden. I denna uppsats analyserar vi med data för 2016 hur demografiska faktorer påverkar förekomsten av olika butikssegment på lokala marknader i Sverige samt hur demografi påverkar butikssegmentens omsättningsandelar. Segmenten skapades inom ramen för uppsatsen baserat på tidigare forskning och dagligvaruaktörernas egna butiksdefinitioner. Med logistiska regressioner på stadsdelsnivå finner vi (i) att en ökande andel befolkning med utrikes bakgrund påverkar sannolikheten positivt att minst en lågprisbutik finns etablerad i ett område, men påverkar sannolikheten att minst en traditionell mindre butik finns etablerad negativt. Vidare, med hjälp av OLS-regressioner på stadsdelsnivå finner vi (ii) att en högre andel befolkning med utrikes bakgrund påverkar lågprisbutikers andel av ett områdes totala omsättning positivt, men påverkar traditionella mindre butikers andel negativt. Till sist, indikerar resultatet (iii) att framförallt flödet av människor påverkar traditionella större butiker, både dess geografiska plats samt deras andel av ett områdes totala omsättning. På kommunnivå visar OLS-regressionerna delvis otydliga resultat, förmodligen till följd av allt för aggregerad data. Vår studie bidrar till den existerande litteraturen genom att analysera butiksetableringar och demografi i en svensk kontext. Tidigare forskning har främst undersökt den amerikanska och olika europeiska marknader. / It is important for policy makers and retail chains to recognise how demographics affect the non- durable goods business in order to make qualified decisions about establishing new grocery stores. In this thesis, using data from 2016, we analyse how demographics affect the presence of different store segments at local markets in Sweden and how it affects the turnover share of different store segments. The segments were defined as a part of this thesis and are based on previous literature and the concept description made by each included company. Using logit regressions on urban districts, we find (i) that a larger share of population with foreign background increases the probability that at least one discount store is established in the district but decreases the probability that at least one traditional small store is established. Further, using an OLS-regression on urban districts we find (ii) that a larger share of population with foreign background increases the share of total turnover in discount stores and decreases the share of total turnover for traditional small stores. Finally, our result indicates (iii) that the flow of people significantly affects traditional large stores, both regarding their presence on local markets as well as their share of the total turnover. When using municipalities as local markets, our OLS-regression provides partly indefinite results, probably a consequence of the aggregated data. Our thesis contributes to the existent literature by analysing store establishment and demography in a Swedish context. Previous literature has mainly evaluated American and European markets.

No description available.

Due to intense competition, retail stores are today forced to come up with exciting new sales promotional ideas to remain a relevant choice for customers. Gift giving is a sales promotional tool which has previously demonstrated to increase customer satisfaction and spending - an ideal situation for any retailer. However, gift giving has only been researched and confirmed for retailers that offer consumable goods. It has yet to be measured in a context where it is of greater difficulty for the customer to spend more than planned. This research fills that void by conducting a field experiment at a retail store offering durable shopping products.The purpose of the study is to investigate the effect gift giving has on gratitude, obligation, satisfaction, impulsive buying, and spending at a retail store offering durable shopping products. Through a field experiment, the study tests the effect on these variables of both small and large gifts and explore whether customer spending increases alongside the gift’s monetary worth.To complete the purpose of the study, a case company representing a durable shopping products retailer was selected. A field experiment was setup with two experimental groups and one control group. The results from the manipulation were collected through questionnaires which included questions pertaining to the study’s five variables. The collected data was then analysed through the statistics program SPSS.The only emotion that is affected from providing gifts in this retail environment is obligation, a negative emotion, which in turn decreases customer satisfaction. Since giving a gift only evokes negative emotions, it is concluded that a durable goods retailer should not use gift giving as a sales promotional tool. Additionally, when given a large gift, customer spending decreases considerably. This could imply that gift giving does not work in this retail environment, or that an extraneous variable affected the experiment’s outcome.

本文將探討當一販售耐久財的獨佔廠商面臨到商品產量限制以及市場上存在著個人需求不確定性時的最適訂價模式。此外本文也透過分析不同時期消費者所面臨的每期使用價格變化來說明當消費者存在個人需求不確定性時，廠商於兩期使用價格的設定會出現異於Coasian耐久財模型的兩期使用價格設定。當商品效用在第二期出現壞結果時低於一定標準時，廠商兩期使用價格訂價模式將出現第一期使用價格下降而第二期使用價格反而上升的現象，甚至可能出現第二期使用價格高於第一期使用價格的現象。而這與Coasian耐久財模型所呈現的兩期使用價格訂價模式是大不相同。 我們發現當廠商採取非價格承諾的訂價策略且廠商產能處於一定的數值時，廠商採取讓消費者面臨限量風險的訂價策略可獲得較Coasian耐久財模型更高的利潤。由此可見產能限制將可使廠商在採取非價格承諾的訂價策略下仍能透過讓消費者面臨限量的風險來保有獨佔力並且賺取較高利潤。 / This paper will investigate the best pricing strategy for durable goods monopolist with capacity constraint and individual demand uncertainty. We also introduce the concept of “per-period usage price” and illustrate the difference between traditional Coasian durable goods pricing strategy and ours. When the product utility turns out to be a bad outcome and its value is lower than the certain standard, first period’s per-period usage price will decrease while second period’s per-period usage price will increase simultaneously. This consequence is totally different from Coasian durable goods model. When monopolist use non-commitment pricing strategy and face capacity constraint, monopolist will set the price for exerting the risk of rationing to consumers which will help monopolist gain higher profit than Coasian durable goods model. This shows that capacity constraint will help monopolist keep monopoly power and gain higher profit.

I detta projektarbete kommer följande att behandlas; Efter en definition och begreppsförklarande inledande del presenteras en teoretisk genomgång av konsumtionsteori med en mer specifik vinkling mot teorier om kapitalvaror. Därefter kommer en empirisk studie där faktorer som behandlats i teoridelen tas upp som beroendevariabler för efterfrågan på kapitalvaran bil. Slutsatserna som dras är att räntenivån påverkar bilinköp mest, troligen för att kreditkostnaderna utgör en allt större del av hushållens disponibla inkomster. Dessutom bekräftas det att inkomsten fluktuerar mer än konsumtionen och detta gäller också för hushållens konsumtion av nya bilar.

<p>I detta projektarbete kommer följande att behandlas;</p><p>Efter en definition och begreppsförklarande inledande del presenteras en teoretisk genomgång av konsumtionsteori med en mer specifik vinkling mot teorier om kapitalvaror. Därefter kommer en empirisk studie där faktorer som behandlats i teoridelen tas upp som beroendevariabler för efterfrågan på kapitalvaran bil. Slutsatserna som dras är att räntenivån påverkar bilinköp mest, troligen för att kreditkostnaderna utgör en allt större del av hushållens disponibla inkomster. Dessutom bekräftas det att inkomsten fluktuerar mer än konsumtionen och detta gäller också för hushållens konsumtion av nya bilar.</p>