Internet är idag en väletablerad kanal för såväl varor som tjänster och denna typ av försäljning ökar hela tiden i popularitet. Anledningarna att människor handlar via Internet istället för i vanliga butiker är att det är billigare samt att det går snabbt och enkelt att jämföra olika återförsäljares priser. En av de branscher där e-handel varit mycket framgångsrik är resebranschen. Den svenska reseindustrin hade totalt 25 MdSEK i omsättning 2005, varav 10 Mdr kom från e-handel. 3 Mdr omsattes av rena nätaktörer. Internet innebär en utveckling som främjar prispress, ökad tillgänglighet på resor samt till ett nytt beteende hos resenärerna. Detta leder till hårdare konkurrens på nätet och fler varumärken inom reseindustrin utvecklar sina strategier för att nå kunder via denna kanal. Den enorma mängd alternativ på Internet ökar kundens tendens att bli flyktig, då det är lätt att byta mellan olika inköpsställen. Detta medför en minskad lojalitet bland kunderna. Med detta som bakgrund finns en stor utmaning för nätaktörerna att skapa relationer och mervärde för sina kunder så att de väljer samma aktör även nästa gång. I syfte att undersöka dessa faktorer har tre Internetresebyråer valts ut. Semistrukturerade intervjuer har genomförts för att kartlägga deras arbete med att skapa relationer och mervärde till sina kunder. Undersökningen utgick från ett deduktivt tillvägagångssätt där författarna presenterat ett antal teoretiska synsätt som ligger till grund för uppsatsen. Teorierna är utformade av Gummesson, Grönroos, Normann, Sisodia & Wolfe samt Stone och de behandlar faktorerna relationer, mervärde och hur lojala kunder skapas. De variabler som undersöktes var; involvering av anställda, intern filosofi, kundkontakt, segmentering, differentiering, grad av individanpassning, arbete med att stärka varumärket, grad av användande av IT som kanal, kundfördelar samt långsiktighet. De svar som gavs på frågorna relaterade till dessa variabler visade att verklighet och teori inte stämde överens i tiden för undersökningen. De slutsatser som kunde dras visar emellertid att relations-och mervärdestänkande finns på agendan. Det handlar inte om en personlig individanpassning utan snarare om att komma närmare kunderna generellt. Orsaken till detta kan vara att företagen inte segmenterar och differentierar i någon tydlig skala, vilket kan göra detta svårare. Istället fokuseras den stora massan som finns tillgänglig via Internet. Det finns en ambition att öka relationerna med sina kunder. Detta kan bla ses i lojalitetsprogram och virtuella communities. Vissa åtgärder pekar också mot en ökad individanpassning och ökat kundfokus i framtiden.

En kraftigt ökande onlinehandel gör det allt vanligare att konsumenter tvingas uppge personuppgifter i köpproces- sen på Internet. Personuppgifter kan med teknisk utveckling också samlas in på nya sätt, exempelvis med hjälp av cookies, och konsumenten är inte nödvändigtvis alltid medveten om detta intrång på dennes integritet. Denna studie syftar till att undersöka kopplingar mellan denna integritetsmedvetenhet och konsumentens köpintentioner på Internet. Parallellt med detta undersöks även hur konsumentens tillit och misstro kan påverka såväl köpintention som ovannämnda integritetsmedvetenhet. Tillit och misstro behandlas i det teoretiska ramverket som två distinkta konstrukt, som kan samexistera. Undersökningen genomförs med en kvantitativ undersökning med 502 respond- enter, och som representativ produktgrupp för internethandel används köp av kläder. Sambanden testas genom fem hypoteser. Studiens resultat visar att tillit och misstro inte signifikant påverkar integritetsmedvetenhet. Resultaten visar dock att tillit, misstro och integritetsmedvetenhet alla signifikant påverkar konsumentens köpintention i olika grad. Tillit är den viktigaste faktorn för köpintention, följt av misstro, och sist integritetsmedvetenhet. Trots att integritetsmedvetenhet påverkar köpintentionen minst av de tre, visar undersökningen samtidigt att integritet och anonymitet är en viktig fråga för svenska konsumenter på Internet.

Studien har genom en enkätundersökning samt intervjuer med konsumenter och sakkunniga inom e-handel undersökt om det finns några regionala skillnader i konsumentbeteendet mellan städer i olika storlekar. Det resultat som presenteras pekar på att det finns några små skillnader mellan de olika segmenten (storstad, mellanstor stad, småstad och landsbygd). Studien har en analytisk induktiv utgångspunkt och resultat kan inte generaliseras för hela Sveriges befolkning. Det författarna kan konstatera i studien är att de hittat små skillnader i konsumentbeteendet. Storstadsbor tenderar att använda e-handel mer frekvent än småstadsbor och landsbygdsbor, men skillnaden är dock inte särskilt stor. Pris, bekvämlighet och utbud har visat sig vara de främsta anledningarna till att man handlar på internet. Storstadsbor använder e-handel för att hitta billigare priser medan småstadsbor och boende på landsbygden i första hand är ute efter ett större utbud och bekvämlighet. Ett ytterligare resultat är att respondenterna känner sig i huvudsak säkra eller ganska säkra på internet och riskerna med att till exempel bli lurad eller att få hem fel vara upplevs inte olika beroende på geografisk plats. De teorier som har legat till grund för studien är word of mouth, köpbeslutsprocessen, varumärkesteori, den regionala skolan samt studier och teorier kring förtroende på internet. De vetenskapliga artiklar som studien refererar till handlar i huvudsak om distanshandel och e-handel. Urvalet för enkätstudien gjordes via bekvämlighetsurval och snöbollseffekten då enkäten lades ut på Facebook med en uppmaning om att skicka vidare enkäten. Även konsumentintervjuerna gjordes med hjälp av ett bekvämlighetsurval. Författarna tror att studien hade blivit mer framgångsrik och fått ett annat resultat om tidpunkten för studien varit en annan då den hektiska julhandeln inföll samtidigt.

Undersökningen behandlar med vilka handlingssätt och beslut e-handelsföretag inom den svenska marknaden kan påverka andelen returnerade varor. En kvalitativ undersökningsstrategi har valts, där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med utvalda personer från respektive företag. I undersökningen har nio stycken företag medverkat där samtliga bedriver e-handel inom detaljhandel på den svenska marknaden. Undersökningens syfte är att undersöka och förklara med vilka medel e-handelsföretag kan påverka andelen returer, samt att skapa förståelse kring utformningen av e-handelsföretagens returpolicy, för att sedan jämföra om företagens metoder överensstämmer med befintliga teorier och modeller. Analysen visar hur e-handelsföretag resonerar kring returer och vilka parametrar de tar i beaktning vid utformandet av deras Returns Management som sedan kopplats till tidigare forskning. Från undersökningen har vissa liknelser framkommit med tidigare forskning där företag mer eller mindre använder liknande parametrar för att påverka andelen returer. De parametrar författarna har valt att fokusera på är ångerrättstid, pris, produktsortiment och produktens tidskänslighet. Slutsatsen är att e-handelsföretag använder produktbeskrivningar, bilder, filmklipp och kunders betyg och omdömen tillsammans med innehållet av returpolicyn för att påverka andelen returer. För att det ska vara möjligt behöver företag anpassa sig till marknaden och göra en kostnadsanalys för att uppnå en optimal returpolicy.

No description available.

No description available.

Detta examensarbete behandlar agenter och logiken som används för att styra dessa. ESR (Experimenterande Svenska Radioamatörer) är en geografiskt spridd organisation och fysiska möten mellan medlemmarna försvåras på grund av detta. Swap Meet, som är en del av Radioträff Syd, arrangeras årligen på olika platser runt om i Sverige. Medlemmar från andra platser i landet finner det då svårt att ta sig till dessa träffar. Dessutom vill många medlemmar köpa och sälja komponenter under hela året vilket inte är möjligt i dagsläget. På något sätt vill medlemmarna ha möjlighet köpa och sälja sina komponenter och dessutom förhandla om pris och kvantitet. Kan man utveckla en agent för att utföra detta på distans? Hur skall handelslogiken till en sådan agent struktureras? Syftet med denna rapport är att utveckla en lämplig handelslogik för en agent som förhandlar med andra agenter angående köp och försäljning av utrustning.

Syfte Vi vill med uppsatsen öka förståelsen för fenomenet e-CRM ur ett företagsperspektiv. Med detta vill vi beskriva hur den nätbaserade handeln, utifrån ett relationsperspektiv, fungerar och hur företag medvetet jobbar med att bygga lojala förhållanden med de egna kunderna. Vi har därtill arbetat efter tre forskningsfrågor som är sammanhängande med syftet: Vilka möjligheter till e-CRM har e-bokhandeln ur ett relationsperspektiv? Hur skapar nätbaserade företag kundrelationer utan den fysiska aspekten? Hur ser kundkommunikationen ut hos nätbaserade företag? Metod I uppsatsen har vi valt att göra en studie av kvalitativ karaktär bestående av fem intervjuer. Vi utgår ifrån en fallstudie som är grundad på bokbranschen då det idag finns många bokföretag som är renodlat nätbaserade. De genomförda intervjuerna är byggda på fyra personliga intervjuer och en e-mail intervju med personer som besitter god kunskap inom ämnesområdet samt arbetar inom bokhandelsbranschen. Slutsatser Genom vår analys har vi gjort en urskiljning av hur företag inom e-bokhandeln använder sig av e-CRM och hur de utan fysiska aspekter kommunicerar med kunden. Vi upplever att kunden idag kommunicerar med potentiella och existerande kunder via olika sociala medier, online annonsering och en fungerande kundsupport. Informationstekniker såsom kunddatabas, rabatter, nyhetsbrev och säkra betalningssystem används för att bygga lojala relationer och generera ett starkt varumärke samt identitet. Av forskningsstudien har det framkommit att nätbaserade företag ständig måste ligga steget före och vara innovativa för att kunna konkurrera i den dynamiska marknaden på Internet.

Syftet med denna studie är att redovisa vad som skett de senaste åren vad gäller elektroniska inköp i offentlig sektor i Sverige och jämföra med de krav som ställts. Det beskrivs i vilken mån inköpssystemen stöder de inköpsprocesser offentlig sektor har. En diskussion förs om det bara finns en modell för lyckosamt införande (med mindre variationer) eller om det finns flera sätt. Slutligen tas det upp vilka faktorer som får en IT-satsning, i detta fall inköpssystem, att lyckas bra eller mindre bra.

Denna uppsats undersöker köpmönster och lojalitetsnivåer hos Tickets kunder på Internetjämfört med butik och hur det har förändrats över tid. Resor är en av de mest frekventa produktersom säljs på Internet i Sverige, därför har vi valt att studera ett företag i resebranschen.I vår studie har vi delat upp befintliga aktiva kunder i Tickets kunddatabas i en egen modellför att kunna mäta lojalitetsnivån samt se köpmönster. Vårt resultat visar att det skett storaförändringar bara de tre senaste åren. Fler kunder väljer oftare att köpa resor på Internet ochInternet har den största lojalitetsnivån i dagsläget. Butikskunderna däremot minskar i antaloch även Tickets totala kundstock, något som vi tycker visar en problematik hos Ticket. Huruvidaett företag kan använda sig av samma strategier på Internet som i butik låter vi varaosagt men vi tror att mer och utökad forskning krävs vad gäller lojala kunder. Lojala kunderär viktiga för företaget då detta ger ökade intäkter och att skaffa nya kunder är dyrt i exempelvismarknadsföringskostnader.