Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 7 uppsatser.

<p>The collection of hazardous waste from the household around Swedish municipalities varies. 1% of the households waste is hazardous waste. It has hazardous features that can give bad consequences for the nature and human health if we don’t collect it and treat it. Therefore the law controls it, the municipalities have responsibility for the household waste. The municipalities are supposed to raising it and treating it, even if the producers have responsibility for some kind of hazardous waste.</p><p> </p><p>Common systems that municipalities use are:</p><p> </p><ul><li>Recycling centre</li><li>Hazardous waste collection point</li><li>Collection at the gate</li><li>Clean vehicle</li><li>Collection at house by a caretaker</li><li>Collection at shopping centre</li></ul><p> </p><p>Kalmarsundsregionens renhållare wants to increase the quantity by increasing the collection. The systems that Swedish municipalities use for hazardous waste from households have therefore been evaluated. The systems have been investigated in regard to<strong> </strong>the security, how useable they are for clients and above all what quantity of waste it gives. There seams not to be an ultimate system that can fill all the criterions.<strong> </strong>The information about the systems and the possibilities for the households to leave the hazardous waste seams to be the most important for an increased collected quantity of waste.</p><p> </p>

Hälsoteknikcentrum Halland arbetar i olika projekt för att ta fram nya tekniska lösningar på problem inom sjukvården, tillsammans med representanter från Hallands sjukhus Halmstad tog de fram problemställningen med den medicinska avfallshanteringen. Idag upplever sjuksköterskor och vaktmästare att hanteringen av operationsavfall är en obehaglig arbetsuppgift då den innebär att handskas med kontaminerat avfall, sjukhuset är därför måna om att ta fram en produkt som komprimerar avfallet, vilket skulle förbättra arbetsmiljön. Produkten ska komprimera 150-liters säckar med avfall från operationer, detta ska ske på ett användarvänligt sätt utifrån specifika krav. Kravspecifikationen togs fram i samråd med sjukhuspersonal. Genom olika experiment undersöktes flera olika metoder för att komprimera en säck, den mest lämpliga metoden för ändamålet blev att pressa säcken. Efter att ha utvecklat idén till en fungerande metod konstruerades det en prototyp. Prototypen pressar med hjälp av pneumatik ut luften ur säcken, den kontaminerade luften filtreras och säcken komprimeras till 50 % av dess naturliga storlek. Examensarbetet har innefattat att läsa in sig på nya områden, problemlösning, konstruktion och nyskapande vilket har resulterat i en väl fungerande prototyp som uppfyller kravspecifikationen. / Hälsoteknikcentrum Halland are working with different projects to find new technical solutions for problems in healthcare, they brought up the problem with the medical waste disposal together with representatives from Hallands Hospital in Halmstad. Today the nurses and caretakers experience the medical waste disposal as unpleasant since it means they have to deal with contaminated waste, the hospital is eager to develop a product that compresses the waste and improves the work environment for its employees. The product shall compress bags of 150 liters of medical waste, this shall be done in a user-friendly way based on specific requirements, the specification was developed in consultation with hospital employees. Through different experiments and examination of different methods, the most appropriate method to compress the bags were to press them. After developing the idea to a functioning method a prototype was made. The prototype uses pneumatics to press the air out of the bag, the contaminated air is filtered through an absolute filter and the bag is compressed over 50%. This graduate thesis has included a number of tasks, to read up on different areas, problem solving, construction and innovation. This has resulted in a well functioning prototype that meets the requirements.

The collection of hazardous waste from the household around Swedish municipalities varies. 1% of the households waste is hazardous waste. It has hazardous features that can give bad consequences for the nature and human health if we don’t collect it and treat it. Therefore the law controls it, the municipalities have responsibility for the household waste. The municipalities are supposed to raising it and treating it, even if the producers have responsibility for some kind of hazardous waste.   Common systems that municipalities use are:   Recycling centre Hazardous waste collection point Collection at the gate Clean vehicle Collection at house by a caretaker Collection at shopping centre   Kalmarsundsregionens renhållare wants to increase the quantity by increasing the collection. The systems that Swedish municipalities use for hazardous waste from households have therefore been evaluated. The systems have been investigated in regard to the security, how useable they are for clients and above all what quantity of waste it gives. There seams not to be an ultimate system that can fill all the criterions. The information about the systems and the possibilities for the households to leave the hazardous waste seams to be the most important for an increased collected quantity of waste.

På vintern i de norra delarna av Sverige faller stora mängder snö på kort tid. Detta medför problem för kraftvärmeverken för avfall. Snöblandat bränsle förs in i pannan och bidrar till en högre fukthalt än vad pannan är dimensionerad för. Detta försämrar driften och kan t.o.m. orsaka driftstopp. Ett högvärdigt bränsle måste därför tillsättas för att optimera driften under vintertid. Examensarbetet är utfört på kraftvärmeverket Sundsvall Energi i Korsta. Målet är att undersöka hur användningen av stödbränslet påverkar det ekonomiska utskottet, samt ge en rekommen-dation om hur stödbränslet skall användas på bästa sätt. I arbetet har vinterperioderna januari-april 2013 respektive 2014 jämförts för att klargöra eventuella skillnader i stödbränsleanvändningen. Den mängd avfall som förbrändes år 2013 var mindre än för 2014 med ca 9 500 ton. Den mängd stödbränsle som har förbränts är 3 375 ton för 2013 och 4 790 ton för 2014. Det blandade avfallet har ett värmevärde på ca 11 MJ/kg och stödbränslet har ett värmevärde på det dubbla, ca 22 MJ/kg. En högre andel av stödbränslet har tillförts under 2014 och har därmed påverkat driften positivt. En annan orsak till att driften har varierat kraftigt under vinterperioden 2013 respektive 2014 är att utomhustem-peraturen har varit varmare 2014. En beräkningsmässig del har utförts för att ta reda på hur stödbränslet bör ha fördelats under januari-mars med avseende till olika scenarion, där mängden snö och fukthalt varie-rar. Slutsatsen vid avslutat arbete är att dosera stödbränsle kontinuerligt under vinterperioden med hänsyn till den snömängd och fukthalt som bränslet innehar. En förslag presenteras om att ersätta stödbränslet genom att skydda avfallet från regn och snö vid mellanlagringen på Blåberget. Denna metod eller åtminstone en variant av den kan tänkas tillämpas i framtida bruk förutsatt att samtliga villkor uppnås.

In 1994 the EU directive of packaging waste was adopted. The result was that all EU member states developed different systems to manage packaging waste and recycling. This paper examines the various systems and the factors that affect the level of recycling. This is done by a cross-sectional study between countries. The results of my study suggest that take-back system generates less recycling than other systems, the mandatory deposit system can affect the recycling in a positive way. The recycling might be higher in a full cost system where the producers account for 100 percent of the funding. High national targets may provide higher recycling. Other factors such as high GDP per capita, older systems and high population density seems to have a positive effect on the recycling of glass, but no significant effect on the recycling of plastics. A positive correlation between fees and recycling were found, but the results are not completely reliable because of the data used for fees is very uncertain. I suspect that there are other variables not investigated that influence recycling. Because of that it is difficult to establish a general model that explains the level of recycling in a country. This makes it difficult for an authority to decide what instruments to use to increase recycling.

Avhandlingens tema er forståelse av holdbarhet på mat samt kasting av mat som en del av hverdagslivet i to generasjoner. I Norge kaster hver forbruker om lag 50 kilo nyttbart matavfall hvert år. Prosjektet er en kvalitativ analyse basert på dybdeintervjuer med tolv kvinner. Temaet belyses ved hjelp av teori om risiko og tillit, om sosial praksisteori og om klassifisering, samt tidligere forskning som blant annet viser at å kvitte seg med ting må sees som en prosess. Funnene jeg gjør er at kvinnene i stor grad baserer seg på tillit til egen kunnskap og til produsenter når de vurderer eventuelle risikoaspekter i forbindelse med mat. I stor grad oppfatter de seg som kompetente til å selv vurdere matens kvalitet ut fra utseende, lukt og smak. For å unngå negative følelser benytter kvinnene seg av strategier for å si at de ikke kaster mat. Eksempler her er å la maten stå i kjøleskapet til man er sikker på at den ikke kan spises. Overføring av holdninger og kunnskaper mellom generasjonene synes i stor grad å foregå implisitt. Vi finner få forskjeller mellom generasjonene, men diskusjonen viser at dette likevel kan foreligge ut fra ulike referansepunkt for hva som er mye eller lite, friskt eller dårlig. Denne studien bidrar til å nyansere oppfatningen om at det er manglende kunnskaper og dårlig moral som ligger bak de mengdene matavfall vi ser i Norge i dag, ettersom ønsket om ikke å kaste mat fortsatt står sterkt.

No description available.

Idag lever vi svenskar bekvämt och väljer att inte alltid sopsortera. Detta gäller även på större byggarbetsplatser där man slänger mycket stora mängder avfall. Mycket kan återvinnas men på grund av slarv uppstår en del oanvändbart avfall. I följande rapport studerades två fall av nybyggnation av flerbostadshus i Örebro. Detta genomfördes med hjälp av platsbesök och intervjuer med personer som har god insikt i projekten. Fotografier togs på plats för att styrka det som skrivits i arbetet. Bilderna visar bristande sortering och märkning av containrarna. Här anser vi att förbättringsmöjligheter finns och att det stora hindret är motivation och tidsbrist. Inom detta område finns lagar och förordningar som reglerar hanteringen av byggavfallet. EU har tagit fram olika steg som avfall bör gå igenom innan det klassas som oanvändbart och hamnar på deponi. Självklart är det bästa att undvika uppkomsten av överflödigt material. För att avfall skall kunna återvinnas till så stor grad som möjligt är det viktigt att sortera det i många grupper. Det bästa alternativet är såklart att produkten återanvänds utan att genomgå bearbetning. Vissa produkter som inte är direkt byggmaterial glöms lätt bort, däribland emballage som genereras i samband med leveranser. Kvalitetsarbete är viktigt för att kunna identifiera alla bidragande orsaker. Om platsledningen förstår vikten av policy och mål så kan man lättare förmedla sitt ställningstagande. På de undersökta byggarbetsplatserna framgick att detta var positivt för att förbättra och driva miljöarbetet. Det är också viktigt att underentreprenörerna tar del av samma information. Stora förbättringar har skett i byggsektorn men det finns fortfarande arbete kvar. Till exempel behöver statistik föras till en högre grad än idag bland annat för att byggföretagen ska veta om de uppfyller kraven i EU:s nya miljömål. Det är idag svårt att hitta exakt statistik från byggbranschen. Prissättningen av fraktioner bestäms efter kostnaden för återvinningsprocesserna. Ibland är kostnadsskillnaden så liten att den inte motiverar byggföretagen att själva sköta sorteringen på plats. Istället går de blandade fraktionerna till eftersortering hos återvinningsföretaget. Detta är inte bra då vissa material måste sorteras direkt för att inte förstöras. Förstört material kan inte återvinnas vilket ger en negativ effekt på miljön.

I bygg- och anläggningsarbeten uppkommer jord- och bergmassor vilka utgör fasta eller lösa markmaterial som måste grävas upp, förflyttas eller kan användas i byggnadsprocessen. Detta kallas med ett samlingsnamn för masshantering och hur den sker beror på hur massorna klassas, vad de innehåller och hur de är tänkta att användas i framtiden.                       Det är landets kommuner som är tillsynsmyndighet för masshantering och till hjälp i beslutsfattandet finns ett juridiskt reglerverk som definierar när massor utgör ett avfall, kan återanvänds eller kan återvinnas. Det finns även vägledning från Naturvårdsverket i form av rapporter och handböcker. Denna undersöknings syfte är att genom kvalitativa intervjuer och kvalitativ analys ta reda på hur tre utvalda kommuner (Linköping, Sigtuna och Söderhamn) använder sig av och tolkar det juridiska regelverket och Naturvårdsverkets vägledning för bedömningar i masshanteringsärenden. Undersökningens resultat visar att alla de undersökta kommunerna använder det juridiska regelverket och Naturvårdsverkets rapport 5976 ”Riktvärden för förorenad mark” (där riktvärden för känslig markanvändning och mindre känslig markanvändning definieras) på likartade sätt. Däremot skiljer sig tolkningen och tillämpningen av Naturvårdsverkets handbok 2010:1 ”Återvinning av avfall i anläggningsarbeten” (där riktvärden för mindre än ringa risk, ringa risk, mer än ringa risk samt nivåer för deponitäckning definieras) mellan kommunerna. Orsakerna till detta varierar från kommun till kommun.