As waste quantities increased in the Swedish society households were encouraged to sort their household waste in the 1980s. This was due to the fact that it had been shown that physical processing of unsorted waste risk spreading hazardous substances. Today, only 29% of all plastic packaging is recycled and as a result of poor waste management, we have had to accept the consequences such as the global warming. The purpose of this study was to investigate how sorting of waste differs depending on whether a person is located in their permanent residence or in their holiday accommodation, and the reason behind potential differences. For this investigation, a survey was conducted, where owners of summer cottages and mountain cottages were asked to answer the questionnaire in order to study whether the sorting of household waste in people’s permanent residence differs from their sorting of household waste in their holiday accommodation’s. The results showed that there is a significant difference between the sorting in the permanent home and in the holiday home. More people sorted their waste when they were located at their permanent residence in comparison to their holiday accomodations. However, there was no significant difference between the sorting of waste in summer cottages in comparison to mountain cottages. The reasons why more people sort in their permanent residence were, among other things, the shorter distance to recycling stations, the larger space, and the fact that there is currently no collection system for food waste for holiday homes in some municipalities.

Avfall är ett globalt miljöproblem, bland annat på grund av avfallets utsläpp av växthusgaser som påverkar klimatet (Nyström, 2018). Avfallshanteringen styrs av statsförvaltningar i olika länder och eftersom det syns skillnader i länders förvaltning av avfallshantering så kan detta påverka både människan och miljön negativt. Därför krävs globala lösningar och samarbeten mellan olika länder för att skapa en hållbar avfallshantering i framtiden. Sverige och Serbien är två länder i Europa där avfallshanteringen och statsförvaltningssystemet skiljer sig. Syftet med detta examensarbete var att undersöka och jämföra avfallshanteringen i Malmö, Sverige ochAleksinac, Serbien. Frågeställningen jag ville besvara var hur möjligheterna såg ut för attmiljöanpassa avfallshanteringen på kommunal nivå i Serbien respektive Sverige, samt vilka skillnader i systemen var. Undersökningen var baserad på intervjuer, där jag intervjuade en arbetare från respektive kommun med ansvar för avfallshanteringsfrågor, samt en analys av kommunernas avfallsplaner. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan länderna då avfallshanteringssystemet skiljde sig åt. Målet var att uppnå en hållbar avfallshantering i framtiden och länderna hade inte utvecklats i samma takt för att uppfylla målet. Skillnader sågs främst i förvaltningsstrukturen, avfallshanteringen i dagsläget, regelverk, ekonomisk utveckling, social medvetenhet, infrastruktur, EU-medlemskap, möjligheter och förutsättningar m.m. / Waste is a global environmental problem, partly because of the greenhouse gas emissions from waste that affect the climate (Nyström, 2018) Waste management is governed by administrations in different countries, and since there are differences in waste management, it can adversely affect both humans and the environment. Therefore, global solutions and collaborations between different countries are required to create sustainable waste management in the future. Sweden and Serbia are two countries in Europe where the management system differ. The purpose of this thesis was to investigate and compare waste management in Malmö, Sweden and Aleksinac, Serbia. The question I wanted to answer was how the possibilities were to environmentally adapting waste management at the municipal level in Serbia and Sweden, and what differences in the systems was. The survey was based on interviews, therefor I interviewed a worker from respective municipality with responsibility for waste management issues, and an analysis of the municipal waste plans. The result showed differences between the countries because the waste management system differed. The goal was to achieve sustainable waste management in the future and the countries did not developed in the same pace to fulfil the goal. Differences were mainly seen in the administrative structure, waste management in present, regulations, economic development, social awareness, infrastructure, EU-membership, opportunities and conditions, etc.

New and rapid development of technology worldwide has led to the fact that mobile phones,tablets or TVs have become a necessity in our everyday lives. Every year newer models arelaunched that make the technology a little better and that we update ourselves with it. Butwhere does the e-waste go? Do we know for sure that it will be reused or recycled if we leaveor throw away the e-waste in the right place? The purpose of the essay is to investigate howthe EU's circular economy plan can contribute to managing the growing waste stream, with afocus on electronics and ICT products. To answer the purpose, I look for the challenges thatthe EU faces regarding the directives and measures given in the action plan, based on North's(1993) theory of formal and informal institutions. Previous research describes both the prosand cons of the older directives issued by the commission, and believes that formal measureswill be implemented that will ensure that all member states have the same conditions to beable to recycle and reuse in the best way. Also that stricter laws will be implemented from thebeginning in order for the informal institutions to change. The essay points out that wastemust be seen as a resource instead of waste as we live in a society where e-waste accounts for5 percent of solid waste and is the fastest growing in the world.

Intresset för prospektering ökar i Sverige i takt med att efterfrågan på mineral och metaller till en grön omställning stiger. Samtidigt som gruvdriften kan komma att öka står den redan idag för miljömässiga utmaningar, inte minst till vatten då en av gruvdriftens största miljöpåverkan är utsläpp till vattenförekomster. Miljökvalitetsnormer finns för att säkerställa en viss standard på en vattenförekomst och det är viktigt att dessa uppnås för att skydda förekomsten mot miljöpåverkan. Det är också viktigt att veta vilken effekt nya föreskrifter har i arbetet för att minska miljöpåverkan. Därför var syftet med denna studie att undersöka hur HaVs senaste föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25) påverkar gruvindustrin, tillsynsmyndigheten och allmänheten. För att svara på syftet genomfördes sju stycken ostrukturerade intervjuer som sedan analyserades induktivt.  Vår studie visar att HaVs föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25) påverkar de olika intressenterna/aktörerna på olika sätt. Gemensamt verkar vara att legitimitet är en viktig faktor både när det gäller relationen mellan de olika intressenterna/aktörerna samt när det gäller möjligheten att kunna uppfylla miljökvalitetsnormer. / The interest in prospecting in Sweden is increasing in line with the demand of minerals and metals for a green transformation. Mine management might come to see further increase in the future, however it is already today facing environmental challenges, not least when it comes to water, where mining processes have a large negative impact on emissions to bodies of water. Environmental quality standards exist to ascertain a certain standard of a body of water, and it is vital that these are achieved to protect the body of water against environmental impacts. Furthermore, it is important to understand the effect new quality standards will have on the undertaking of limiting environmental impact. To answer the study, seven unstructured interviews were conducted which thereafter were analyzed using an inductive method. Our study shows that HaVs regulations relating to classification and environmental quality standards regarding surface water (HVMFS 2019:25), affects the various stakeholders/actors differently. A prevailing feature seems to be that legitimacy is both an important factor when it comes to the relationship between the different stakeholders, and with the possibility to achieve the environmental quality standards.

Jordens ökande befolkning utnyttjar jordens begränsade naturresurser allt mer, det skapar behov av resurseffektivitet. EU har angett i direktiv att minst 70% av icke-farligt avfall från byggsektorn senast år 2020 ska enligt prioriteringsordning återanvändas, materialåtervinnas eller energiåtervinnas. Ett av de vanligaste byggmaterialen är standardgipsskivan som används invändigt för vägg- och takbeklädnad. Gipsskivan har positiva egenskaper vad gäller ljudisolering och brandtålighet. Det gipsavfall som uppstår vid rivning/renovering, nybyggnationer och nyproduktion hamnar idag antingen på återvinning eller deponi. Kraven för deponering av gipsavfall har skärpts sedan 2012 varvid gips endast får deponeras i enskilda celler avskilt från avfall med organiskt innehåll eftersom det finns risk för oönskad gasbildning. Gips Recycling är den största aktören inom gipsåtervinningsbranschen och tar emot det mesta av gipsavfallet (Löf 2014) men endast en liten andel av allt gipsavfall från byggsektorn återvinns idag. Wiklunds Åkeri, som författarna samarbetar med, arbetar med avfall från byggarbetsplatser och har önskemål om att undersöka andra möjliga återvinningsområden. Denna studie är av en kvalitativ karaktär med en deduktiv ansats. I detta arbete har författarna undersökt tre alternativa återvinningsområden för gips: jordbruk, cement, bränsleadditiv. Författarna har undersökt om återvinningsgips (går även under namnet returgips) kan användas som kalkprodukter i jordbruk, gips i cementtillverkning och bränslekomponent i biobränsleanläggningar. En intervju med Gips Recycling har genomförts och 17 forskare och professorer inom de tre områdena har besvarat frågor enligt e-formulären som författarna skickat dem. Intervjun och svaren på frågeformulären har analyserats och redovisas som resultat. Från dem har författarna dragit slutsatser huruvida returgips kan eller inte kan användas inom respektive återvinningsområde och vilka eventuella hinder som finns. Vid tillverkning av gipsskivor används råvaror som naturgips och en restprodukt som uppstår vid industriella processer, industrigips. Det finns risk att olika tungmetaller överförs till industrigipset från de industriella processerna för att senare hamna i returgipset. Bästa sättet att återvinna gips är nytillverkning av nya gipsskivor. Fastän returgips kan tillföra värdefulla näringsämnen till jordbruk är det idag olämpligt att använda eftersom grödor skulle kunna ta upp de spår av tungmetaller och andra föroreningar som kan förekomma i returgips. Föroreningar av kartong och tillsatser i tillverkning av gipsskivor gör returgips även olämpligt att använda vid cementtillverkning. Sista återvinning området författarna har undersökt är gips som bränsleadditiv. Här finns en potential för att återvinna, men pågående forskning bör avslutas innan säkra slutsatser kan dras. Ett hinder är dock nuvarande lagstiftning som behöver ändras innan returgips kan användas som bränsleadditiv. Nyckelord: Gips,

This project was undertaken at one of AstraZeneca's substance factories in Södertälje, Ersättningsfabriken, EFA. The project aimed to facilitate discharge of different solvent streams from the factory. The manufacture of drugs necessitates the use of large quantities of solvent. This creates  a  huge volume of waste to be disposed of. As waste streams leave one of the units in the factory, they are categorized based on their contents and provided with different article numbers. After  the  waste streams leave the units they are sorted and later destroyed according to their article number. The aim of this project was to map out all those waste streams from EFA that travel via the tank cellar to the storage unit, before destruction/purification. Factors such as amount, time of depletion and the way the waste streams travel to AstraZeneca central unit for waste disposal, were evaluated. At the central unit for waste disposal the solvents are stored in destruction tanks before external or internal destruction/purification. The goal of the project was further to develop a plan to reduce the number of bottlenecks that occur whilst emptying units during production and to increase the efficiency of the emptying process. A number of different methods were employed in order to achieve the project's goals. Practical work and a one week internship in production were combined with interviews,  data  collection  from archives, documents  and the use of different programs. A survey of all the waste streams leaving units in the factory was produced. Furthermore, statistics regarding the load in the tanks in the tank cellar and usage of different articles were compiled. A comparison of the methods of sorting waste and the articles was made between AstraZeneca and the external company that collects the  waste. This comparison  led to a recommendation to eliminate one of the articles, as eliminationwould  enable more efficient  usage of  the tank cellar. / Projektet genomfördes på en av AstraZenecas substansfabriker i Södertälje som heter Ersättningsfabriken, EFA, med syftet att underlätta hanteringen av avfallsströmmar från fabriken. Vid läkemedelstillverkning används stora mängder lösningsmedel vilket leder till att stora mängder avfallsströmmar som måste tas om hand. De olika avfallsströmmarna erhåller ett artikelnummer baserat på dess innehåll då de lämnar en enhet i fabriken och sorteras samt destrueras beroende på detta artikelnummer. Projektets inledande mål var att kartlägga alla avfallsströmmar i fabriken som leds via tankkällaren till lagring innan destruktion/rening. Faktorer som undersöktes var mängd, tömningstid och tömningsväg till AstraZenecas centrala enhet för avfallshantering. Vid den centrala enheten lagras lösningsmedlen i destruktionstankar innan extern eller intern destruktion/rening. Målet med projektet var även att reducera antalet krockar som uppstår vid tömning i produktionen då flera enheter önskar tömmas samtidigt samt att utforma en plan för att effektivisera tömningama för smidigare produktion. För att uppfylla projektets olika mål krävdes ett brett arbetssätt för att inhämta information och data. Praktiskt arbete och praktik i produktionen i EFA har kombinerats med intervjuer och datainsamling från arkiv, dokument samt genom användning av olika datorprogram.

Onödigt matavfall, så kallat matsvinn, är ett stort samhällsproblem idag. Enligt de globala hållbarhetsmålen, Agenda 2030, ska matsvinnet halveras fram till år 2030. Tidigare forskning visar att det finns olika skäl till att människor slänger mat. Denna studie har undersökt vad vuxna personer uppger för orsak till att de slänger mat samt hur mycket de uppskattar att de slänger och om det skiljer sig mellan kvinnor och män. Dessutom har studien undersökt om det finns ett samband mellan inställning till, och kunskap om, matlagning och om man vill ändra mängden maten man slänger. Genom en kvantitativ utformad enkätstudie samlades data in ifrån 107 svensktalande vuxna över 18 år. Deltagarna fick svara på anledningar till matsvinn om deras inställning till och kunskap om matlagning samt mängden matsvinn från olika livsmedelsgrupper. Resultatet visade att frukt, grönsaker och rotfrukter var de livsmedelsgrupper som oftast bidrog till matsvinn. Reslutatet visade också att det inte fanns några signifikanta samband mellan vilja att ändra mängden matsvinn och deltagarnas vana, intresse och kunskap om matlagning. Det fanns inte heller några signifikanta skillnader i uppskattad mängd matsvinn mellan män och kvinnor. Dessa resultat stödjer därmed inte tidigare forskning som hittat att demografiska faktorer som kön kan förklara mängden matsvinn. För att minska matsvinn krävs det en kombination av informationskampanjer, utbildning och medvedenhet för att minska orsakerna till matsvinn.

Introduction – The construction sector accounts for 40 % of all the waste in Sweden. The negative climate impact is increasing successively and to keep global warming below 2,4 – 2,6 degrees Celsius, climate measures are required. Waste reduction is a central part of preventing climate impact. The aim of the study is to find an approachof waste management in the production of industrial buildings that is economically and environmentally beneficial. The aim is to reduce the construction sector´s climate footprint by encouraging a change in waste management that is economically favorable for the companies. The study is carried out in collaboration with YLAB Larssons Bygg AB (YLAB).  Method – The method for the report is a case study, where the production of two industrial buildings are analyzed. The study is quantitative because it is mainly based on statistics and aims to identify economic consequences through waste statistics. In addition, it is qualitative in order to create a deeper understanding. To increase the credibility of the study, triangulation is used where document study, observation and interview are the data collection techniques. To increase validity, the study is based on contemporary and scientific sources. Results – The observation showed that the construction sites were organized, however, the waste containers were difficult to access from the ground and had inadequate signage. There were piles of leftover material from cut outs that went to waste, but there were also defective materials due to inadequate packaging.The interview showed that it was beneficial to have a waste manager on site. It was also found that the existing signage provided by PreZero (waste management company) was inadequate due to size and language barriers present at the construction site. The site managers did not work actively to identify areas for improvement of waste management.The document study showed that the total amount of waste on project A so far was circa104 tons, with a cost of circa SEK 150 000. Project B had a waste amount and a cost of circa 62 tons and SEK 120 000. The most expensive treatments were for mixed waste and the largest proportion of waste was wood on both projects. The recycling rate never exceeded 55 % on any of the projects, while the source sorting rate varied between 39- 100 %. Analysis – In the event of early delivery, the material may be placed incorrectly and thus runs a greater risk of being damaged during transportation. In the months when the amount of waste was less, the costs for waste management were lower and when the amount of mixed waste was high, the source sorting rate was low. Discussion – There is a clear improvement potential for the labeling of containers. Knowledge of waste management is a key factor for the waste to be sorted correctly and the amount of waste to be reduced. Good packaging can result in less defective materials, which leads to less waste. Costs are reduced by reducing waste quantities, but also by moving waste higher up in the waste hierarchy. Keywords: Mixed waste, Recycling, Treatment, Waste hierarchy, Waste management

Arbetet handlar om att förstå varför boende i fastigheter dumpar grovsopor på olämpliga ställen. Hur kan man uppmuntra boende att deponera grovsopor på en angiven plats och hur uppmuntrar man personer att återbruka produkter. Genom observation undersöktes var hyresgäster slänger sina grovsopor och hur bovärdarna på området Öster i Landskrona ser på det stora problemet med grovsopor. Vad anser hyresgästerna själva, 10 personer intervjuades.AB Landskronahem är ett kommunalägt bostadsbolag med cirka 4000 lägenheter i Landskrona, Glumslöv och Asmundtorp. Företaget har problem med dumpade grovsopor på området Öster och bland annat kvarteret Juno. Projektet fokuserar på kvarteret Juno och dess problem och möjligheter med grovsopor. AB Landskronahem söker en hållbar långsiktig lösning för att senare kunna applicera systemet och lösningen på övriga bostadskvarter. Bearbetningen av förstudien resulterade i konceptualisering kring en lösning till att samla in grovavfall och en grafisk påminnelse för att uppmana hyresgästerna att använda grovsopsutrymmet. Ett hyllsystem avsett för sortering av grovsopor i ett rum avsett för ändamålet som möjliggör återbruk. Illustrationer som placeras ut i fastigheten påminner hyresgästerna om grovsopsrummet. / The work is about understanding why residents in properties dumps bulky waste in inappropriate places. How can we encourage residents to dispose of bulky waste at a designated place and how you encourage people to re-operate products. Through observation examined were tenants throw their bulky waste and the caretaker for this area east in Landskrona look at the big problem of bulky waste. What does the tenant themselves think, 10 people were interviewed.AB Landskronahem is a municipally housing company with approximately 4,000 apartments in Landskrona, Glumslöv and Asmundtorp. The company has problems with bulky waste dumped on area east and including the neighborhood Juno. The project focuses of the neighborhood Juno and its problems and possibilities of bulky waste. AB Landskronahem is seeking a sustainable long-term solution, to later apply on other residential neighborhoods.The processing of the pilot study resulted in the conceptualization around a solution to collect bulky waste and a graphic reminder to encourage the tenants to use the garbageroom. It resulted in a shelf system designed for sorting the bulky waste and that allows reuse. The illustrations are placed in the building to remind tenants about the garbageroom.

<p>Kommunerna är idag ansvariga för insamling av hushållens avfall. Staten försöker styra den kommunala avfallshanteringen genom nationella styrmedel. Kommuner som vill ändra sitta avfallshanteringssystem står idag inför stora utmaningar eftersom avfallshanteringen är komplex och det gör det svårt att avgöra vilken metod som är fördelaktigast. Två fraktioner som är omdiskuterade är det biologiska och farliga avfallet, kring dessa finns det inga direkta eller klara riktlinjer. I den här studien har vi valt att genom intervjuer studera hur dessa fraktioner hanteras i tre kommuner. Syftet med studien är att genom tre fall analysera motiv, konsekvenser och lärdomar av att samla in biologiskt respektive farligt avfall. En annan problematiskt del i avfallshanteringen är att statistiken och kontrollen över flödena av farligt avfall i Sverige är bristfällig. Syftet är således även att genom ett frågeformulär sammanställa en lista över mängden insamlat farlig avfall i Sveriges samtliga kommuner. </p><p>Vi har valt att undersöka kommunerna, Surahammar, Västerås och Järfälla, som har ett annorlunda tillvägagångssätt när det gäller insamling av biologiskt och farligt avfall. Även andra insamlingssystem presenteras kortfattat. I Surahammar studeras den biologiska fraktionen där kommunen använder ett system med köksavfallskvarnar. Åsikter om vad som räknas som för- respektive nackdelar går isär. Även i Västerås granskades ett system för den biologiska fraktionen men här har kommunen valt ett mer traditionellt insamlingssystem, de har dock en annorlunda behandling av det uppkomna avfallet vilket i slutänden generera biogas. I Västerås är kretsloppet slutet och därmed är fördelarnamånga. I Järfälla Kommun har ett fastighetsnära insamlingssystem för farligt avfall undersökts. I systemet finns två stora fördelar, dels den höga servicen och dels att kommunens kostnader för destruktion minskat. Den största nackdelen är att flerfamiljshusen ännu inte är en fungerande del av systemet. En viktig slutsats från den sammanställda listan är att kommuner med en befolkning över 50 000 inte lyckas bättre med insamlingen än kommuner med färre invånare.</p>