En större kunskap kring sammansättningen på bränsleblandningen som kommer in tillavfallsförbränningsanläggningarna kan ha en väsentlig positiv inverkan på driftekonomi,tillgänglighet, utsläppsnivåer och underhållsbehov av anläggningarna. I framtiden kommerdet troligen också att vara nödvändigt att kunna verifiera sammansättningen av t.ex. andelenfossilt kol i anläggningens bränsleblandning för att den skall kunna klassas i rätt skattenivå.Ett problem för att få denna bättre kunskap är att ett gram av avfallet ska utgöra en spegelbildav, och till fullo motsvara, en hel bunker på 1000-tals ton avfall. Metoder för provtagning,storleken på uttagna prover, neddelning och provberedning har stor inverkan på relevansen avanalysresultat som erhålls från laboratoriet. Även hanteringen av fraktioner som textil, metall,sten samt stora hårda plastbitar utgör problem då de är svåra att mala till den storlek somefterföljande analys kräver. Idag utesluts sådana fraktioner från provet trots att de kan habetydelse för att beskriva bränsleblandningens förbränningsegenskaper. Ytterligare ettproblem i sammanhanget är att anläggningsägarna inte alltid vet om hur mycket och vid vilkatillfällen som fraktioner har plockats bort.Mot denna bakgrund är det intressant att ta reda på vilka metoder som är lämpliga attapplicera på provtagning av fast heterogent avfallsbränsle ur avfallsbunker? Hur skall ejmalbart material hanteras på laboratoriet? Har den initiala provkvantiteten någon betydelse förkvaliteten på resultaten? Ännu en intressant fråga är hur mycket arbetsmetoden i fält och pålaboratoriet kan förenklas utan att resultaten påverkas negativt?Rapporten syftar till att sammanställa, utvärdera och komplettera metodik för provtagning,neddelning och provberedning för heterogena fasta avfallsbränslen. Syftet är även att ge ettförslag till en arbetsmetod för provtagning och analys av heterogent avfall. En empiriskundersökning har utförts i projektet för att se hur väl de metoder som nämns i teorin lämparsig för provtagning av heterogent avfallsbränsle ur avfallsbunker.Ett av de uttagna proverna var betydligt större än de övriga proverna då det fungerade som ettså kallat referensprov. Syftet med referensprovet var att undersöka relevansen ochjämförbarheten i resultaten hos de mindre proverna med det större provets resultat för atteventuellt föreslå en funktionell provkvantitet som skulle kunna ge ett representativt resultat.I det här projektet har det dock inte framkommit något som kunnat styrka att de störreproverna uppvisar ett resultat med högre kvalitet än de mindre proverna. Detta innebär attanläggningsägaren med fördel kan förenkla arbetsmetoden genom att ta ut mindre kvantiteterav varje prov. Det har dessutom i en analys av det totala provtagningsfelet visat sig attlaboratorieförfarandet bidrar med en ytterst liten del av det totala felet och att det ärprovtagningen som står för den största felkällan. Det betyder att även arbetsmetoden ilaboratoriet kan förenklas utan att mätosäkerhet ökar i någon större omfattning. Till exempelkan en mindre kvantitet användas för fortsatt partikelreducering och istället för att utföra ettstort antal värmevärdesbestämningar per prov räcker det att endast utföra två utan att förlora inoggrannhet.Genom användandet av mindre provkvantiteter underlättas hanteringen både vidanläggningen och på laboratoriet och arbetet kan förenklas och går därmed fortare att utförautan att resultatet påverkas negativt. Detta leder till lägre kostnader per provtagnings- ochanalystillfälle vilket i sin tur möjliggör att fler prov kan tas och/eller att prov kan utföras4oftare. Ett större antal provtagningar möjliggör en bättre vetskap av avfallets variation ochsammansättning över tiden. / Uppsatsnivå: D

Syftet med detta examensarbete är att finna exoenzymer från Rhizopus sp, Mucor indicus och Rhizomucor pusillus som kan användas vid förbehandling av organiskt avfall. Syftet är även att finna kolkällor/energikällor som tidigare inte använts inom forskningen i ämnet resursåtervinning vid Högskolan i Borås.För att kunna undersöka vilka kolkällor mikroorganismerna bryter ner odlas dessa upp på agarplattor innehållande minimal-medium samt en specifik kolkälla. Efter fyra dagars inkubering i 30oC studerar man agarplattorna för att se om mikroorganismerna vuxit eller inte. Kan man urskilja tillväxt har de lyckats bryta ner kolkällan samt producera motsvarande exoenzym. Då vissa resultat är oklara odlas mikroorganismerna även i skakflaskor, detta för att se om det är själva agarn i agarplattorna som påverkar mikroorganismernas tillväxt.Resultatet visar att vissa mikroorganismer växer bättre än andra. Detta kan bero på kolkällornas struktur, det vill säga om de är komplicerade eller ej. Studerar man mikroorganismerna var för sig skiljer de sig lite åt. Rhizopus sp växer bäst på galaktan vilket indikerar att den lyckas producera exoenzymet galaktas. Mikroorganismen saknar produktion av exoenzym när den odlas på kolkällorna cellulosa och kitin.Studerar man mikroorganismen Mucor indicus har den bäst tillväxt på galaktan och potatismjöl, vilket indikerar att den producerar exoenzymerna galaktas samt α-amylas. Den kolkällan som ger sämst tillväxt är cellulosa.Rhizomucor pusillus har bäst tillväxt på galaktan samt triglycerider och producerar då exoenzymerna galaktas och lipas. Den lyckas inte bryta ner cellulosa eller kitin och saknar då produktion av exoenzymen cellulas samt kitinas.Både xylan och galaktan testas var för sig för att kunna dra slutsatser om någon produktion av exoenzymet hemicellulas finns. Detta görs eftersom det inte finns tillgång till något rent ämne med hemicellulosa. Xylan testas även endast för exoenzymet xylanas.En av de kolkällorna som gett minst tillväxt för alla de testade mikroorganismerna var cellulosa. För att styrka detta resultat odlas mikroorganismerna upp i skakflaskor, där ingen tillväxt skedde. Den lilla tillväxt som erhölls på agarplattorna tyder på att mikroorganismerna växer med den tillsatta agarn som kolkälla och inte utnyttjar själva kolkällan. Varför mikroorganismerna inte kan tillgodo se sig cellulosa kan bero på att cellulosa har en komplex struktur som gör den svår att bryta ner utan förbehandling.

<p>Norrköpings kommun har idag svårigheter att med sitt nuvarande avfallssystem, miljöbil och återvinningsstation, nå ut till de boende i flerbostadshusen. För att öka insamlingsgraden av farligt avfall har studien lagt fokus på möjligheten för Norrköpings kommun att implementera en fastighetsnära insamling. För att få fram olika centrala aktörers inställning till en fastighetsnära modell har intervjuer utförts på entreprenör, tjänsteman på Norrköpings kommun och tjänsteman på Hyresbostäder i Norrköping. Undersökningen visar att åsikterna mellan aktörerna går vitt isär men att med kommunens goda informationssamarbete finns förutsättningar till att modellen kan implementeras.</p>

<p>Tankar om att samhällets material- och energiflöden måste slutas har under de senaste årtionden vuxit sig allt starkare. En stor del av dessa flöden hanteras inom de kommunaltekniska systemen. Kommuners avfallshantering är således av stor betydelse för kretsloppssamhällets måluppfyllelse. I denna studie belyses de resonemang som Göteborgs kommun fört kring hanteringen av hushållens bioavfall. Studien fokuserar på Göteborgs kretsloppsnämnd, dess beslutsunderlag och argumentation kring två ärenden kopplade till det biologiska avfallet. Vidare är studiens syfte att kartlägga och medvetandegöra hur vårt sätt att betrakta världen och hur tilltron till olika former av kunskap utgör påverkansfaktorer i det politiska beslutsfattandet. För detta ändamål används diskursanalys, ärendestudier och kvalitativa intervjuer. </p><p>Kretsloppsnämndens uppfattning om vad kretsloppsanpassning innebär överensstämmer väl med den nationella kretsloppsdiskursen. Skillnader i synsätt uppstår först, både på nationell och på kommunal nivå, när beslut ska fattas om hur kretsloppsanpassning bäst görs. I denna studie visar det sig i att skilda avloppssystem förespråkas som medel för att nå ett kretsloppsanpassat Göteborg. </p><p>För att förstå vad politikernas åsiktsskillnader bottnar i används i studien olika teoretiska begrepp såsom världsbilder, riskuppfattningar, systemavgränsningar, systemens förmåga att kommunicera och betydelsen av det självupplevda. Vidare visas på en kunskapsmodell överhållbar stadsutveckling som kan användas för att relatera politiska argument till olika kunskapsområden. </p><p>I studien rör sig politikernas argument främst inom kunskapsområdena natur - tekniksystem. Det är främst de olika avfallssystemens miljöpåverkan som lyfts fram. Systemens energianvändning och förmåga att tillvara ta olika naturresurser är också viktiga argument för eller emot ett visst system. En annan aspekt som betonas är systemets kostnader. Andra argument för eller emot ett visst system bottnar i hur tekniksystemet upplevs och hur risker uppfattas. Centralt för studien är politikernas egna upplevelser och uppfattningar då deras argument främst baseras på hänvisningar till egna och andras erfarenheter. Vidare har flertalet av politikerna i kretsloppsnämnden ett hållbarhetsbegrepp som väger över åt det ekologiska hållet. Därmed är det inte förvånande att argument för eller emot ett visst avfallssystem främst hämtas inom detta kunskapsområde, oavsett om det handlar om vetenskapliga eller praktiska erfarenheter.</p>

<p>Det som avhandlas i denna uppsats är ett försök till att studera hur EU- direktiven införlivas in i den svenska avfallshanteringen i Östergötland samt om eventuella svårigheter kan uppstå med denna implementering. Studien har utförts genom intervjuer med berörda personer inom avfallshanteringsfrågan i Norrköping och Linköping samt en hermeneutisk textanalys av lagdokument från Europeiska Unionen och Miljöbalken. Fem delfrågor har framställts för att underlätta analysen av intervjuerna och lagtexterna vilka sedan har jämförts samt analyserats. Under utförandet av denna uppsats så har avfallsfrågans komplexitet och omfattning påvisats samt de åtgärder som genomförs i dagsläget för att förbättra avfallssituationen.</p>

<p>Sedan mitten av 1950-talet har det politiska intresset för miljöfrågorna ökat ur både ett nationellt och internationellt perspektiv. Den svenska miljöpolitiken har decentraliserats och kommunernas ansvar och möjligheter att utveckla den lokala miljöpolitiken har därmed ökat. Tekniska Verken i Linköping utgör av de viktigaste lokala aktörerna på miljöområdet och är därför intressant att studera. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka aktörer som har makten över miljöområdet i Linköpings kommun samt möjliga orsaker till varför dessa aktörer innehar denna makt. Undersökningen har begränsats till energi- och avfallsområdet i Linköpings kommun. Uppsatsen bygger på femton djupintervjuer med politiker och tjänstemän från Tekniska Verken. Makt definieras i uppsatsen som en egenskap baserad på resurser. Vidare görs en skillnad mellan makt och inflytande. Inflytande ses som en del av makt, en slags dold maktutövning. Undersökningen visade att inflytande främst används av tjänstemännen. Politikerna däremot besitter en lagligt grundad auktoritet att utöva makt, vilket tydligast kan ses när politiker och tjänstemän har befunnit sig i en konfliktsituation. Sammanfattningsvis kan sägas att tjänstemän och politiker har olika tillgång till resurser för att utöva makt på energi- och avfallsområdet. Det medför att strategiskt tänkande och rationella val blir mycket betydelsefulla för parterna i en förhandlingssituation för att de skall nå bästa möjliga utfall.</p>

<p>The purpose of this thesis is to make a thorough but compact description of the international laws concerning solid garbage generated by vessels and sludge treatment. It is also to construct a pamphlet that can be used as a guide by ports when constructing their own information sheets to the vessels. The questions given to us from Baltic Master II were: what does the international legislation state about waste handling from vessels and in the port facilities, both sludge and solid garbage? Describe routines for receiving sludge, with concern taken to the rules that apply today. Describe routines for receiving sorted garbage and recycling, with concern taken to the rules that apply today. Look at the present symbols and labelling and develop a standard for vessels and port facilities. To solve these questions we choose an investigative method based on a literature study. The research of earlier studies showed that the parties involved consider the waste- and sludgetreatment to be flawed. In some cases the problems are fictitious or exaggerated. The main problem originates from the fact that there are no uniform routines for the interaction between vessel and port. Although there is more then one way to deal with this problem, we have concluded that the best way to improve the present day situation is to implement uniform routines. To make the routines effective they should be developed and agreed upon by the parties involved taking into consideration present day international legislation. In this thesis we present a suggestion on such a routine.</p>

<p>”Halmstads Fastighets AB” is a local real estate company investing in sustainable development. One problem though is that the domestic waste, particularly the source separation, at the three resident blocks for students’ isn´t working very well. This creates inconveniences for people and environment as well as decreasing the impression on the estates.</p><p>This project has had the ambition to improve the domestic waste and increase the amount of source separation at HFAB´s student hostels. This study is based upon earlier researches, observations, quantitative studies, inquiries made among the students living in those three areas taking part in the project and qualitative studies as well by interviewing some of those who took part in the quantitative studies. Finally a camera surveillance of the environmental disposal station at Gamletull has been installed as an attempt to improve the conditions in the area.</p><p>From a general point of view we have found out that most of the inhabitants at these three areas know how to handle their waste but few of them take their responsibility. Source separation serves as a good example, most respondents think it´s of importance to source separate and have got the knowledge how to separate the different groups of waste at the environmental disposal station. But the respondents are just good at sorting out material as glass, wrapping paper and newspapers while less than half of them sort out bulbs, energy saving bulbs, fluorescent tubes, metal packing and hard plastic packings.</p><p>This project aims at taking measures which will create a positive solution concerning waste disposal for the estate company. The information and communication between HFAB and the residents must be improved: </p><p>• Clear and distinct rules and directions.</p><p>• Each entrance and staircase is to have a host.</p><p>• New tenants get a personal reception and introduce them to the area.</p><p>• Information about how HFAB uses the rent revenues.</p><p>• The information should be given in English as well.</p><p>Among measures to be mentioned are camera surveillance to prevent permanently damage, maintenance work and to create an internet portal for student areas. </p><p>We are satisfied with the result this project has come to hand and look forward to contributing to some progress of this problematic issue.</p>

Vi människor blir allt fler. Vi förbrukar allt mer. Elförbrukningen skjuter i höjden och soptipparna växer. Vattendragen växer igen allt mer. Miljöresurserna sinar och miljön har allt svårare att återhämta sig. Vad ska vi göra? Ska vi producera mindre? Ska vi konsumera mindre? Ett direkt svar finns det inte på dessa frågor. Problemet är alldeles för brett. Menen del lösningar går att finna i kretsloppstänkande byggnation. Detta examensarbete kommer att kretsa kring om flerbostadshusformaten kan anpassa sitt kretslopp som det görs ute på bland småhusen i ekobyar med naturen, i stadsmiljö. Vilka drifttekniska delar kan minskas och är det möjligt att utföra ett kretsloppstänkande i stadsmiljöer? Mycket pekar på att samhället går mot ett modernt kretslopp där platsens förutsättningar förespråkar valet av kretslopptyp. Byggnation i stadsmiljö bör utnyttja stadens kretslopp, sophantering och återvinningsstationer, vilket är det moderna kretsloppet. Sker byggnationen vid utkanten av staden eller i glesbygden kan kretslopp uppnås hand i hand med närliggande natur. Men samtidigt bör det moderna kretsloppet anpassas och förenas med det naturliga i kretsloppet. I bruksstadiet används energisnåla drifttekniska delar som ska hjälpa till att minimera konsumtionen av elektricitet, vatten och uppvärmning, samt minimera utsläpp som avlopp och avfall. De boende ska vara informerade om sina miljöpåverkande val. Detta kan ske till exempel genom att införa mätinstrument med display för att de boende ska kunna se sin konsumtion av elektricitet och vatten i sina lägenheter för att öka medvetenheten. I examensarbetet har det arbetats fram ett generellt förslag för nybyggnation i Sverige. Förslaget kan användas som riktlinje och stöd för vad som bör tänkas på för anpassning till olika kretslopp samt för att minimera energiåtgången under brukstid. Med riktlinjerna i åtanke har vi tagit Eriksbergsområdets stapelbädd som ett praktiskt exempel för att anpassa det generella förslaget till en specifik plats, samtidigt som platsen och byggnadens ändamål tas i beaktande.

Vi ville, i och med denna uppsats, ge en beskrivning av de problem och konflikter som kan uppstå mellan fartyg, hamn och kommun gällande deras källsorteringssystem då tydliga regler för detta saknas. Studien utfördes med syftet att beskriva problemen utifrån de olika aktörernas perspektiv. Metoden som vi använde oss av var en kvalitativ studie med ett antal halvstrukturerade intervjuer. Vi valde denna metod eftersom den lämpar sig bäst för det valda ämnet då det inte finns mycket litteratur att stödja sig på. Resultatet vi kom fram till visade sig vara som väntat, ett befintligt problem som alla de inblandade aktörerna upplevt. Det som överraskade oss mest var att problemen hade en betydligt större omfattning än vad vi trott från början. Det som alla aktörerna påpekade var att problemen med källsortering måste uppmärksammas och med tiden lösas på ett, för alla inblandade parter, smidigt sätt. / With this thesis, we would like to present the problems that might arise, for vessels, ports and municipalities, due to the fact that there are no rules regulating the interaction between vessels and shoreside garbage management. The problem will be described from the different participants’ point of view. The method used in this thesis, is based on a qualitative study where different interviews have been made. We elected this method because it is best suited for the purpose of the chosen subject. The result will mostly be based on material from interviews since there is only a limited amount of literature to refer to. Our result point to, as was expected, an existing problem. The extent of the problem was not clear to us in the beginning of the study, but as the process went along we quickly became aware of the proportions of the problem. All participants’ have pointed out the importance of drawing attention to the problem and hopefully finding a solution.