Förorenade områden är ett problem då föroreningarna kan påverka hälsa och miljö. När förorenade områden saneras genom schaktning eller muddring utgör schaktmas-sorna ett avfall. Avfallsklassificering är en viktig del vid sanering av förorenade områ-den. Det finns mycket lagstiftning att förhålla sig till och många analysmetoder att välja på. Detta kandidatarbete syftar till att avfallklassificera och identifiera aktuell de-poni för bottensedimenten i Vinterviken i södra Stockholm samt diskutera resultatens relevans mot bakgrund av forskning på området. Resultaten visar att bottensedimen-ten utgör ett icke farligt avfall som på grund av sin TOC halt inte kan placeras på de-poni utan att genomgå förbehandling eller att dispens från gränsvärdena ges. Det finns osäkerhet i de reglerade analysmetoderna och redovisade avfallsegenskaper kan på denna grund ifrågasättas.

Avfallsminimering innebär att man genom olika typer av åtgärder minskar mängden avfall och halten av farliga ämnen i avfallet. Olika faktorer bidrar till uppkomsten av avfall men viktigast av alla är sambandet med den ekonomiska utvecklingen. Inom EU och i det svenska miljömålsarbetet har mål satts upp för att minska eller åtminstone inte öka avfallsmängderna. EU: s strategi för hållbar utveckling har målet att bryta sambandet mellan avfallsproduktion och ekonomisk tillväxt (s.k. frikoppling), och att kraftigt minska de totala mängder som genereras genom ökade insatser för att förebygga uppkomsten av avfall, effektivare användning av resurser och en övergång till mer hållbara konsumtionsmönster.    För att åstadkomma en frikoppling utgör avfallsminimering en av fem huvudsakliga prioriteringar inom EU:s s.k. avfallshierarki, som ligger till grund för EU:s avfallspolitik. Den innebär att avfall i idealfallet ska undvikas och det som inte kan undvikas skall återanvändas, eller återvinnas så långt som möjligt. Deponering ska undvikas så långt som möjligt då den är det sämsta lösningen enligt avfallsstrategin. Insatser mot avfallsminimering görs också för att undvika de negativa miljökonsekvenserna och spara på naturresurserna och bidra till en mer hållbar utveckling inför framtiden   Enligt strategin ska åtgärder och styrmedel bidra till en förskjutning uppåt i avfallshierarkin.  I EU:s ramdirektiv 2008/98/EG där avfallsminimering prioriteras, ska medlemsländerna ta fram ett nationellt program senast den 12 december 2013, för att förebygga avfall, där mål och möjliga åtgärder presenteras. Inom varje medlemsland har kommissionen utsett en nationell koordinator. Avfall Sverige är nationell koordinator och projektet samordnas även av Naturvårdsverket. I Sverige har regeringen formulerat 16 miljökvalitetsmål som närmare specificeras i 72 delmål. Avfall ryms under miljökvalitetsmålet ”En god bebyggd miljö” där det framgår att den totala mängden genererat avfall inte ska öka.   Förutom EU är de andra stora aktörerna som rapporten tar upp inom avfallsminimering Avfall Sverige, Naturvårdsverket, Håll Sverige Rent, Kommuner samt konsumenter. Olika åtgärder som bidrar till avfallsminimering är bl.a. effektivt utnyttjande av resurs för en förändring av våra konsumtionsmönster. Detta kan göras genom återanvändning, minskad kassation och spill av mat, forskning, ekonomiska styrmedel, miljöanpassad offentlig upphandling, och åtgärder för minskad reklam. Åtgärder riktade mot konsumenter idag summeras till informationsåtgärder, kampanjer m.m. som är ett långsiktigt mål mot avfallsminimering, genom bidrag till mer medvetna val och ändrade beteenden.   I Sverige strävar idag för ett ökat samarbete inom avfallsminimering genom t.ex. olika projekt och kampanjer som Sverige Minskar Avfallet. Återanvändning verkar vara huvudåtgärden för att tillmötesgå avfallsminimering inom landet.   Ett koordinerat samarbete mellan samtliga aktörer krävs för ett effektivare arbete mot avfallsminimering. Framgång kan nås genom ett genomtänkt val och kombination av styrmedel, ändrade beteende, samt ekonomiska syrmedel i form av skatter och moms som skapar incitament för konsumtion av miljövänligare produkter.   Många länder idag följer olika trender med avseende på avfallsminimering: att bryta sambandet mellan ökade avfallsmängder och BNP och involvering av andra aktörer utanför avfallssektorn med konsumenter och specifikt matavfall i fokus. Dock har endast Tyskland kunnat minska sin avfallsmängd gentemot BNP och problemet med avfall fortsätter att vara ett ouppklarat dilemma i andra länder.Sverige kan fortfarande göra mer insatser inom avfallsminimering. Enligt statstiken visar det sig att konsumenter inte gör tillräckligt med att minska avfallet. En jämförelse med andra länder visar även att kommuner kan erbjuda fler tjänster för att bidra till avfallsminimering och de utvalda relevanta forskningsbaserade styrmedlen kan tillämpas nationellt, istället för lokalt.   Många problemområden hindrar uppfyllandet av avfallsminimering såsom avfallsförbränning, Åtgärder för att minska energiförbrukning som olika isoleringstekniker och produktion av fordon som är energisnåla. Slutligen är konsumenters attityd och livsstil för att köpa nytt och slöseri en svår utmaning inom arbetet för avfallsminimering.   Om arbetet inom avfallsminimering blir mer fördjupat och samordnat mellan olika aktörer kan mycket mer göras inom området. För att minska avfallsmängderna och flytta fokus uppåt i avfallshierarkin, behövs andra starkare drivkrafter och styrmedel som kan utvecklas med hjälp av forskning. Tidsramen för styrmedlen är också viktig för att effekten kan lättare studeras och utvärderas.  Om dessa förändringar sker kommer Sverige att vara på god väg att uppfylla direktivet.

Riksdagen (2020) har beslutat att Sveriges långsiktiga ekonomi ska styras successivt över från dagens konsumtionsekonomi mot en mer hållbar cirkulär ekonomi men ändå tyckts det enligt flera av de källor som har använts att det går alldeles för långsamt med övergången. Europeiska Kommissionen (2015) beskriver den cirkulära ekonomin som “… där värdet av produkter, material och resurser bibehålls i en ekonomi så länge som möjligt och där genereringen av avfall minimeras, som ett viktigt bidrag till EU:s ansträngningar för att utveckla en hållbar, låg koldioxid, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi”. Denna studien syftar till att studera framtida plaster utifrån en cirkulär ekonomi. Studien har tillämpat Rhetorical Structure Theory (RST) för en översiktlig men systematisk litteraturanalys med avsikt av att identifiera och kritiskt utvärdera forskning för att svara på en på förhand formulerad forskningsfråga. Granskningen föregicks därmed av en plan och inkluderar såväl kvalitativ som kvantitativ korpus forskning för att hitta, markera och räkna fall av begreppsanvändning och identifiera samband mellan begrepp, det vill säga de så kallade (s k) koherensrelationerna. En kvalitativ komparativ innehållsanalys mellan korpus har används mellan promemoria, utredningar tillsatta av regeringen och vetenskapliga artiklar. Med utgångspunkt i problembeskrivning är syftet med denna examensuppgift att utveckla kunskaper om plasters möjligheter och plats inom en framtida cirkulär ekonomi på basis av tidigare forskning. Genom en undersökning av existerande forskning är de huvudsakliga frågeställningarna för uppsatsen följande: - Vilka är framtidens plaster? - Har en bionedbrytbar plast en plats i samhället? - Hur ser framtidsutsikterna ut för biobaserade plaster och bionedbrytbara plaster? - Hur ser vårat samhälle ut i framtiden? Vi lämnade det gamla skänka och reparera samhället för ett köp och sälj samhälle och det finns ekonomiska teorier om vad som var de drivande incitamenten till det. Några av de krafter till förändringen/förändringarna var bland annat tillgången till billig arbetskraft, ny byggteknik för fabriker och lager och nya transportnät. På grund av dessa delar kunde man producera med köp och sälj teknologi och utöka mervärde. Nu idag när detta hotas börjar man prova andra produktionsformer. En cirkulär ekonomi med inslag av det gamla skänka och reparera samhället uppnås genom bland annat design där man designer för att öka livslängden för plastprodukter. På grund av den framtida plastens gränsöverskridande krävs det en kombination av nya styrmedel, beteendeförändringar och forskning för att hitta plastens plats i en cirkulär ekonomi. Resultaten bygger på analys av studiens litteraturkorpus vad beträffar information om plastens roll i en cirkulär- och bioekonomiskt samhälle där dess funktion har satts i relation till dess miljönytta och möjlighet till en plats i ett kretsloppssamhälle. Med ett ökat råoljepris och styrmedel i form av skattereduktionen och bidrag för verksamheter som vill blir mer hållbara möjliggörs en framtida cirkulär ekonomi. Genom design kan plastprodukter plockas bort från för ett mer hållbart samhälle. Syftet med rapporten har delvis kunnat beskrivas men på grund av komplexiteten av ämnet har det inte funnits några enkla svar till forskningsfrågorna då de beror på faktorer som går utanför studiens ramar. / In 2020, the Swedish Parliament passed a motion to move the national economic base from a linear toward a circular economy, but the transition may be moving too slowly. The European Commission (2015) describes a circular economy as ”… where the value of products, materials and resources is maintained in the economy for as long as possible, and the generation of waste minimized, as an essential contribution to the EU's efforts to develop a sustainable, low carbon, resource efficient and competitive economy”. This thesis aims to study future plastics from a circular economy perspective. The thesis has applied Rhetorical Structure Theory (RST) to produce systematic literature analysis with the intention of identifying and critically evaluating research to answer a specific research question. The review proceeded through a plan that included both qualitative and quantitative corpus research to find, mark and count instances of the use of concepts and identify conjunctions between them, that is so called coherence conjunctions. A qualitative comparative content analysis between corpora has been used involving independent scientific articles and reports from commissioned investigations appointed by the Swedish government. Based on the problem description, the purpose of this thesis is to develop knowledge about the possibilities and place of plastics in a future circular economy using previous research. Through a study of existing research, the main questions for the thesis are the following: - Plastics of the future? - A biodegradable plastic, does it play a role in the society? - What are the prospect for biobased plastics and biodegradable plastics? - What might our future society look like? We left the old donate and repair society for a buy and sell society and there are economic theories of to what was the driving incitements to that. One of which was accessibility of cheap labour, new construction technology for factories and warehouses and a new transport network that enabled factories to produce and transport goods within effectively and increase the surplus value of production (i.e. profit). Now today when global environmental challenges threaten the sustainability and profitability of this form of consumption economy efforts have emerged to uncover new production forms. A circular economy with elements of the old donate and repair society is one of them. It demands redesigning production to increase service life for plastic products. The future of plastic is at a crossroads that requires a combination of new policy instruments and changes in behaviour and research. The result is based on an analysis of the study’s literature corpus regarding information on plastics role in a circular- and bioeconomy society where its function is put in relation to its environmental benefits and its ability for a spot in a recycling society. Together with an increase in crude oil and policy instruments in the form of tax reductions and subsidies for commercial activities who want to become more sustainable it enables a future circular economy. The aim of this thesis has been fulfilled, but the complexity of the subject has led to unanswered research questions due to factors that lie somewhat outside the scope of the study.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka mängder av vanliga trafikrelaterade föroreningar Växjö kommuns sopsand innehåller och om återvinning av den använda sanden är ekonomiskt genomförbart. Provtagning gjordes avseende mikroplaster, metaller, kolväten, näringsämnen och konduktivitet för att få en uppfattning om sandens föroreningsgrad och vilken reningsmetod som är lämplig. Det utfördes även en kostnadsanalys baserat på uppgifter från Växjö kommun och kontakt med andra företag i form av intervjuer. Analysen av sopsand påvisar låga halter av föroreningar av tungmetaller och kolväten. Detta innebär att sanden kan tvättas för att sedan återanvändas alternativt användas inom andra områden. Analys av totalkväve och totalfosfor tyder på förhöjda halter i använd sand till skillnad från konduktiviteten vilken är högre i oanvänd sand. En mikroplastanalys bekräftar också att plastfragment, plastfibrer och partiklar finns i sopsanden.  Överlag har kontakterna med företagen gett uppfattningen att flertalet av de försök som gjorts tidigare har avslutats på grund av bristande lönsamhet. LCC-analys tyder på att en ekonomisk men framför allt miljömässig vinst kan uppnås under optimala förutsättningar. Slutsatsen av arbetet är att det blir svårt att etablera en fungerande lösning för sandtvätt i nuläget, men att det finns möjligheter att i framtiden kunna återanvända Växjö kommuns sopsand för att uppnå ekonomisk och miljömässig besparing.

En viktig del i diskussioner av kärnkraft är frågan om det avfall som skapas i driften av kärnreaktorer. Undersökningen har identifierat en förändring i uppfattningen av avfall under perioden mellan 1956, då kärnkraften var i sitt tidiga stadium, och 1980 då densamma har implementerats kommersiellt i Sverige. Uppsatsens syfte är att närmare förstå vilken roll diskussioner om kärnenergins restprodukter hade under denna förändring. Detta görs genom att använda sig av statens offentliga utredningar som material och användning av Sheila Jassanoff och Sang-Hyun Kims teoretiska ramverk sociotechnical imaginaries. Dessa används båda för att belysa utvecklingen av synen av avfallet som skapas av kärnenergin. Materialet visar hur avfallsfrågan diskuterades av experter och hur problematik eller icke-problematik togs upp till regeringen som hade beställt utredningen.

Vätgasbildning vid behandling av flygaska är ett problem många förbränningsanläggningar hanterar. På E.ON i Norrköping har vätgasbildning lett till kraftig explosion i bergrum där flygaska deponeras, men även för askmottagare innebär vätgasbildningen risker då incidenter med självantändande askhögar inträffat. Detta examensarbete har därför fokus på att minimera dessa vätgasrelaterade risker genom att undersöka vad som påverkar vätgasbildningen i flygaskan och reaktiviteten, främst med avseende på metalliskt aluminium, i CFB-pannorna P14 och P15 på Händelöverket. Med hjälp av kvantifiering av gasbildning har maximal vätgasbildning, vätgasbildningshastigheten, pH samt vikt-% metalliskt aluminium dokumenterats. De resultat som sammanställts inkluderar olika driftstörningar och förhållanden i pannorna som påträffats under projektets tidsperiod, därav skillnad mellan pannorna, kiselsand eller ilmenit som bäddmaterial, ammoniakdosering, del-last samt avstängd NID-reaktor. Utöver detta erhölls även totalhaltanalys utfört via ICP-SFMS analys där askans sammansättning presenteras. Resultaten påvisade skillnader i vätgasbildning för flera av de olika driftstörningarna och förutsättningarna mellan pannorna men även inom en och samma panna. Aska från P15 har högre reaktivitet, det påvisades även mindre vätgasbildning vid ilmenit som bäddmaterial samt vid avstängd NID-reaktor och vid del-last. Trots dessa skillnader i vätgasutveckling drogs slutsatsen att flygaska från avfallseldande CFB-pannor inte går att påverka till den grad att det avsevärt minskar mängden metalliskt aluminium och därmed vätgasbildningen utan att separera aluminiumet innan det genomgår förbränning. / Minimering av vätgasrelaterade risker från Avfallseldande CFB-pannor

Denna uppsats undersöker människors tankar och resonemang gällande konsumtion och avfall av tekniska föremål det vill säga, mobiltelefoner, datorer och surfplattor. Studien undersöker hur urvalsgruppens upplevelser och tankar gällande tekniska föremål som brukas dagligen. Uppsatsen undersöker även processen kring hur tidigare nämnda föremål går från användbara till skräp i användarens ögon. Hirds (2016) teorier om bestämmandet av avfall och ritualiserad glömska används för att behandla detta. Teknik är något som har tagit allt mer plats i dagens samhälle och är också ett område som utvecklas i allt snabbare takt. För att förstå avfalls- och resursutmaningarna som världen står inför behöver vi förstå mänskligt beteende gällande konsumtion. Människan kasserar saker som anses ha tappat sitt värde, ibland trots att de är fullt fungerade. Uppsatsen kommer således skapa en förståelse för hur vi definierar tekniska föremål som ”värdefulla” eller skräp. Resultatet av studien visar att den konsumistiska kulturen skapar ett ständigt behov och begär hos människor att köpa nytt. Ett ytterligare resultat av studien är att intervjupersonerna besitter medvetenhet kring konsumtionssamhället konsekvenser, trots detta medger de att de fortsätter konsumera. Det finns en stark kultur kring att konsumera som införlivas i det sociala livet. Ytterligare resultat är att vår hantering och relation till skräp har en stor inverkan i våra konsumtionsmönster, människor kassera saker och göra plats för nya. Med hjälp av mina teoretiska utgångspunkter skapas en förståelse för den samtid vi lever i och människors upplevelser av utifrån kommande krav att ständigt köpa nytt för att tillgodo se behov och begär hos individen. Den tekniska utvecklingen har också en stor inverkan på att människor köper nya tekniska föremål för att byta ut de gamla. Slutsatsen av studien är att vi människor är medvetna om den konsumtion och avfallsproduktion som råder inte är hållbar men den samhälleliga, sociala och kulturella kontexten i idag gör att människor fortsätter konsumera.

No description available.

Solid Waste Management has become an issue of increasing global concern. As the population continues to grow and consumption patterns change municipal authorities are facing immense challenges to manage the increasing amounts of solid waste in a sustainable way. This report is composed by interviews, observations and literary studies and aims to map the Solid Waste Management system of Inhaca Island in Mozambique, in order to identify challenges and recommend for further actions of improvement. At Inhaca Island, waste is deposited on an open dumpsite or otherwise buried or burned around the house yards. The lack of financial means contributes to an improper waste management on the with challenges in areas such as collecting, disposal and treatment of waste. For Inhaca Island it is important to focus on improvements of the Solid Waste Management system that are not as dependent on the financial means of Maputo municipality, such as improvement in public awareness and informal waste-picking. These factors need to be addressed before establishing a technical system. Inadequate collection and handling of waste exposes the population to hazardous waste and endanger both public health and the environment. Therefore it is important to improve the waste management conditions on the island. / I samband med att populationen ökar världen över och att konsumtionsmönstren förändras har olika kommunala myndigheter svårigheter med att hantera avfallshanteringen på ett hållbart sätt. Syftet med denna rapport är att kartlägga avfallshanteringen på Inhaca Island i Mozambique samt att identifiera olika svårigheter och att rekommendera potentiella framtidslösningar för det aktuella systemet. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer, observationer och litteraturstudier. Avfallet på Inhaca Island transporteras till en öppen dump-plats eller grävs ner eller bränns på befolkningens bakgårdar. Bristen på finansiellt stöd bidrar till en olämplig avfallshantering och därför är det viktigt att Inhaca Island fokuserar på förbättringar som inte är beroende av höga finansiella kostnader såsom information till allmänheten och den informella avfalls-plockningen. Dessa faktorer måste bli täckta innan ett tekniskt system implementeras. Det är viktigt att förbättra avfallshanteringen på ön då en bristande avfallshantering utsätter både människor och miljön för olika risker.

Studiens syfte undersökte återvinningsproblematiken kring materialet glasull och varför glasull i hög grad hamnar på deponi. Studien är utförd som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att få mer detaljerade svar och mer kunskap om glasull från organisationer som arbetar med materialet. Teorierna som har använts i studien är institutionell teori och cirkulär ekonomi. Resultaten visade att det krävs mer samarbete och kommunikation mellan tillverkare, användare, och avfallsstation för att hitta lösningar som möjliggör återvinning. Det framkom även att sortering och separering av material på rivningsplatsen har en stor betydelse för återvinning av glasull, eftersom det skapar möjlighet för en ökad cirkularitet. Vidare visade resultatet glasullavfallets låga värde vilket leder till mindre motivation att återvinna materialet.   Studiens slutsats är att d​​et som görs idag inte är tillräckligt för att nå en mer hållbar utveckling, inte ens för att minimera glasull på deponin.  “Vi har bara en planet och det är ett gemensamt ansvar”. / The purpose of the study was to investigate the recycling problems associated with the material glass wool and why glass wool largely ends up in landfill. The study is conducted as a qualitative study with semi-structured interviews to get more detailed answers and more knowledge about glass wool from the organizations that work with the material. The theories that have been used in the study are institutional theory and circular economy. The results showed that more cooperation and communication between manufacturers, users, and waste stations is needed to find solutions that enable recycling. It also emerged that sorting and separating materials at the demolition site is of great importance for glass wool recycling, as it creates the opportunity for increased circularity. Furthermore, the result showed the low value of glass wool waste, which leads to less motivation to recycle the material.   The conclusion of the study is that what is being done today is not enough to achieve a more sustainable development, not even to minimize glass wool in the landfill.  "We only have one planet and it is a shared responsibility".