Complaints, due to broken products, are today mostly handled in two ways in the fast fashion industry. These two ways are replacement of goods or a refund. This paper investigates whether repair of the product would be an acceptable option for the consumer. This is investigated by analyzing consumer attitudes to garment repair instead of traditional complaint alternatives. Repair of the product includes repair in store, the consumers repairing the garment themselves for a compensation or the company offering a sewing kit to the consumer to repair the garment themself. Solomon, Bamossy, Askegaard and Hoggs (2013) ABC-model is applied to analyze consumer attitudes. The purpose is to investigate female consumers attitudes towards complaint alternatives in physical stores, as well as their attitudes to less occured options in the fast fashion industry. The empirical data consists of focus groups. In order to achieve the purpose of this paper, the empirical data has been analyzed with previous research and the theoretical model. The theory and the previous research addresses areas such as complaint, sustainability, behavior and attitudes. The study's conclusion is that shop repair is an option if the repair is done without waiting and a warranty of the garment is given. That the consumers themself should repair the garment for a compensation is only an option if the consumer has the knowledge and competence to repair. However, there is skepticism to this option because consumers perceive it as the company's responsibility to remedy. The alternative offering a sewing kit is not an acceptable option for the consumers. It will be a process to apply new complaint alternatives because the customer needs time to accept these alternatives. The consumer's responsibility lies in the choice making. In order for consumers to make alternative choices in complaint situations companies should offer the alternatives as well as encourage and inspire consumers to make the right choice for the environment. / I dagsläget hanteras reklamationer främst på två sätt i fast fashion-branschen, byte av vara eller återbetalning. Uppsatsen undersöker därför om lagning av produkten skulle vara ett acceptabelt alternativ för fast fashion-konsumenten. Detta undersöks genom att analysera konsumenters attityd till lagning av plagg istället för de traditionella reklamationsalternativen. Lagning av plagg innefattar lagning i butik, konsumenten får laga plagget själva mot ersättning eller erbjudande om sömnadskit för att laga varan själva. För att analysera konsumenters attityder tillämpas Solomon et als. (2013) ABC-modell. Uppsatsens syfte är att undersöka kvinnliga konsumenters attityder till reklamationer i fysisk butik, samt deras attityder till mindre förekommande reklamtionsalternativ inom fast fashion-branschen. Empirin består av resultatet från fokusgrupper. För att uppnå uppsatsens syfte har empirin analyserats med tidigare forskning och teori. Teorin och den tidigare forskningen behandlar områden som reklamation, hållbarhet, beteende och attityder. Studiens slutsatser är att lagning i butik är ett alternativ om reparationen sker utan väntetid och en garanti på plagget utlovas. Att konsumenten själv ska laga plagget mot en ersättning är endast ett alternativ om konsumenten innehar kunskap och kompetens att laga felet. Det finns dock en skepticism mot detta alternativ då konsumenterna uppfattar det som företagets ansvar att åtgärda felet. Alternativet erbjudande av sömnadskit är inget acceptabelt alternativ för konsumeterna. Det kommer att vara en process att tillämpa andra alternativ vid reklamation då konsumenten behöver tid att acceptera de mer hållbara alternativen. För att konsumenterna ska kunna göra alternativa val vid reklamation bör företagen erbjuda detta samt uppmana och inspirera konsumenterna att göra de hållbarhetsmässigt rätta valen.

I dagens samhälle har den brottslighet som drabbar företagen blivit vardag och de efterföljande konsekvenserna är många. I Landskrona kommun har ungefär hälften av handelsidkarna blivit utsatta för brott och en majoritet är oroliga för att drabbas. Till följd av denna problematik syftar studien till att fördjupa förståelsen gällande Landskronas handelsidkares upplevelser av oro och utsatthet för brott, hur de arbetar mot problematiken idag samt vilka åtgärder de önskar implementeras. Utifrån resultatet har även åtgärdsförslag utarbetats. För att uppnå studiens syfte tillämpades åtta kvalitativa intervjuer med handelsidkare i Landskrona. En tematisk analys av intervjuerna resulterade i sex teman; oro för utsatthet, utsatthet, förändring, tillämpade åtgärder, rättssystemet och önskade åtgärder. Resultatet visade att majoriteten av handelsidkarna inte upplevde en oro att utsättas för brott samt att det skett en positiv utveckling i Landskrona. Alla deltagare vittnade om en utsatthet för brott där stöldbrottslighet drabbade dem främst. Dock polisanmäldes endast vissa brott och det framkom ett missnöje gällande att anmälningar sällan resulterade i något. Från intervjuerna framträdde även en okunskap gällande hur och när polisanmälningar kan och bör genomföras. Handelsidkarnas åtgärder inkluderar bland annat kamerabevakning, väktare, skalskydd, kommunikation, uppmärksamhet mot kunder och larm. Deltagarna önskar främst mer poliser och väktare i stan, fler bevakningskameror och förbättrad kommunikation. För att öka tryggheten och minska brottsutsattheten bland handelsidkare i Landskrona föreslås 1) utbildningsinsatser om polisanmälan och andra lagar och regler som är av relevans för handelsidkare, 2) ökad kommunikation via appen Säkerhetscenter och 3) ökad samverkan mellan kommun, skola, polis och handelsidkare. Förslag på framtida forskning inkluderar bland annat att liknande studier genomförs i andra städer eller med andra deltagare. / Crime affects businesses everyday, and the consequences that follow are numerous. About half of the retailers in Landskrona were victims of crime, with many fearful of victimization. As a result of this problem, the study aims to deepen the understanding of Landskrona’s retailers’ experiences of fear of crime and crime victimization, how they are currently addressing the problem, and what measures they would want to see implemented. Based on the results, three crime prevention strategies have been proposed. The research questions were answered by conducting eight qualitative interviews with retailers in central Landskrona. A thematic analysis of the interviews resulted in six themes: fear of crime, experiences of victimization, development, implemented measures, the legal system, and desired actions. The results indicated that a majority of retailers did not experience a significant fear of being victimized and that the overall development in Landskrona has been positive. All participants had been victims of crime and theft were the most common. However, few crimes were reported to the police and the retailers expressed discontent with the fact that reports rarely result in anything. The result also showed a lack of knowledge regarding how and when a crime should be reported. Crime prevention strategies used by the retailers include surveillance cameras, security guards, exterior protection, communication, attentiveness to customers, and alarms. There was a desire for enhanced police and security guards on patrol, increased camera surveillance, and communication with other retailers. To reduce fear of crime and victimization among retailers in Landskrona, this study proposes 1) educational initiatives regarding reporting crime, 2) improved communication through an app, and 3) increased collaboration between the municipality, schools, police, and retailers. Proposals for future research include among other things that similar studies are conducted in other cities or with other participants.

Digital nudging is a relatively new phenomenon that is increasingly mentioned and demanded in human-computer interaction. The concept originates from behavioral economics and aims to help individuals make better decisions that are beneficial to the individual as well as the society, by making subtle changes to the environment in which the decision is made. Nudging implies to pushing people in the right direction and affecting them in different types of decision making. Digital nudging aims at applying the user interface design element to guide people's decisions in digital environments. This thesis presents a study of digital nudging in the form of the six design principles in the user interface of e-commerce sites through the method cognitive walkthrough. It is based on theories of mainly digital nudging but also persuasive design and user experience with connections to psychological aspects. The conclusion of the study has shown that principles in digital nudging exists in e-stores interfaces. The study aims to develop frameworks for an alternative way of implementing digital nudging and to contribute to more knowledge in the field. / Digital nudging är ett relativt nytt fenomen som blir allt mer omtalat och efterfrågat inom människa-datorinteraktion. Begreppet har sitt ursprung från beteendeekonomi och syftar till att få individer att ta bättre beslut som är gynnsamma för den enskilda individen såväl som samhället, genom att göra subtila ändringar i den miljön där beslutet fattas. Nudging innebär att knuffa individer i rätt riktning och att på så sätt påverka individer i olika beslutsfattanden. Digital nudging avser tillämpning av designelement i användargränssnittet för att påverka människors beslutsfattande i digitala miljöer. Studien presenterar en undersökning av de sex designprinciperna inom digital nudging och hur de påträffas i e-butikers användargränssnitt genom metoden kognitiv genomgång. Undersökningen grundar sig på teorier om digital nudging och relaterad forskning som övertygande design och användarupplevelse med kopplingar till psykologiska aspekter. Slutsatsen av studien har visat att designprinciper inom digital nudging förekommer i e-butikers gränssnitt. Studien syftar till att ta fram ramverk för ett alternativt sätt att implementera digital nudging och för att bidra till mer kunskap inom området.