Syftet med min undersökning var att studera studenters och lärares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har länge varit ett intresseområde för mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning så underlättade det för mitt arbetssätt genom uppsatsen.För att förstå grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och där knöt an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan användas i vår tid för att stödja denna form av utbildning.Detta genomfördes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod. I anslutning till denna metod använde jag mig av webbintervjuer som verktyg för att få svar på mina frågeställningar.Resultatet som jag kom fram till var att en stor majoritet av undersökningsdeltagarna hade tiden som en gemensam faktor till varför de upplevde den flexibla utbildningen på ett negativt sätt, det vill säga att man hann mindre än vad man trodde m.m. Andra faktorer som utkristalliserades var motivation, självdisciplin och brist på kommunikation. Dessa låg i fokus för en students utsikter att avsluta den flexibla utbildningen. Det var även intressant att se vilket stöd som studenten fick och vad som saknades enligt denne och skildra detta i förhållande till lärarens uppfattningar om flexibel utbildning.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2009. / Härtill 4 uppsatser.

The porpuse of this paper is to find out how three teachers working in years four to six in a Swedish school say they use formative assessment and how they use it in educational practice, and if there is a difference in the use of formative assessment between year four, five and six. Formative assessment is the kind of assessment that aims to enhance the student’s learning, as opposed to summative assessment wich is intended only to summarize student’s accomplishments. To answer the purpose, I conducted qualitative interviews with the teachers, and observations in each of the teachers’ classrooms. I have come to the conclusion that the teachers are well aware of what strategies they use to enhance student learning. The difference in the use seems to depend on the teacher’s knowledge of formative assessment rather than in what year they are teaching.

Diss. Linköping : Univ., 2003.

Diss. Linköping : Univ.

Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2004. / Härtill 7 uppsatser.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

The purpose of this study has been to research the method of which music students apply their knowledge of music theory when practicing music, and their beliefs how they most efficiently learn music theory, lastly how they want to be taught music theory. This study is of a qualitative nature and the method of choice has been focus group interviews with two separate groups of thirteen and seventeen music students. The results of this study shows that the student get to apply their knowledge of music theory when practicing their instrument, while performing individually and as a group. Their knowledge of music theory has also contributed to their oral skills. The result also shows that the most efficient way to learn music theory according to the participants is a combination of pen and paper work and the practice of music. Lastly the participants wants in their education of music theory summarizes into three categories; Materials, understanding and grouping, and integration of musical practice.

Föreliggande uppsats ämnar öka kunskapen och förståelsen gällande chefers synsätt på betydelsen av lärande samt hur dem arbetar för att generera ett lärande hos de anställda. Studien har en kvalitativ ansats, där datamaterialet består utav sex stycken semistrukturerade intervjuer. De frågeställningar som ligger till grund för studien är följande: Hur uppfattar cheferna lärandes betydelse? Vilka möjligheter för lärande ges de anställda? Hur struktureras arbetsplatsen för att generera ett lärande hos de anställda? Det framkomna materialet har sedan analyserats genom en tematisk analysmetod. Diskussion kring resultatet sker med stöd i tidigare forskning samt genom teoretiska begrepp från Etienne Wengers teori Communities of Practice (COP). Studiens resultat visar att respondenterna betraktar lärande som en ständigt närvarande process, som har stor betydelse både för den enskilda individen, gruppen eller företaget. Det är bland annat genom lärande som företaget och de anställda kan behålla sin aktuella position på arbetsmarknaden, vilket innebär att det är viktigt att hela tiden underhålla lärandet. Resultatet visar respondenternas ståndpunkt att för medarbetarna har ett eget ansvar för sitt lärande, genom att leta upp önskvärda utbildar och därefter motivera för relevansen av dessa i arbetet. Respondenterna betonar även vikten av att som chef utmana medarbetarna, ge dem förtroende och därmed mandat till att fatta vissa beslut. Ytterligare ett resultat som uppvisas är att kulturen på arbetsplatsen har betydelse för lärandet, där samtliga respondenterna strävar efter ett tryggt klimat där det finns utrymme för misstag.

Diss. Uppsala : Univ., 2004. / Härtill även författarnas lic.avh.: Ekonomistyrning och förbättringsarbete. 2000. - 204 s.