As travel demand and urbanization increase, they cause road con-gestion. This results in lost productivity, reduced accessibility, and negative effects on the environment. Solutions to reduce congestion in the transport network include urban traffic management. It could for example be regulating signal control, variable speed limit, and ramp metering, or distributing traveler information about traveltimes and congestion through radio broadcasts, variable message signs, or navigation apps. A multimodal traffic management system utilizes several transportation modes within an integrated system to improve network performance and robustness. Large-scale mobility data from both the public transport network and private vehicles enable a better understanding of multimodal travel patterns. Traffic data can also be used to estimate reliable traffic models that can support evaluation and prioritization of traffic management measures.  The aim of the thesis is to identify synergies and challenges of multimodal traffic management. The aim includes analyzing, devel-oping, and evaluating dynamic route choice models that can support multimodal traffic management decisions, using large-scale passive mobility data. First, recent trends are explored in the transition to more efficient road transport, emphasizing the role of monitoring and modeling traffic. Second, related literature is surveyed to identify the potential synergies and challenges of multimodal traffic management. Requirements of data and models in a decision support system that can help to prioritize between multimodal traffic management measures are also identified. Based on these requirements, route choice in the road network is analyzed using GPS trajectory data. This provides insights into how data-driven route choice models can be a component in multimodal traffic management.  The thesis contributes to the understanding of how a decision support system for multimodal traffic management can be developed, how route choice modeling can be used in such a tool, and how multimodal traffic management is needed in the transition towards more efficient road transport. / I takt med en ökande urbaniseringstrend, i kombination med ökat resande, ökar även trängseln i vägnätet. Det resulterar i minskad produktivitet, begränsad tillgänglighet och negativ miljöpåverkan. De negativa konsekvenserna av trängsel kan minskas med hjälp av trafikledningsåtgärder. Det kan till exempel vara reglering av trafiksignaler, variabla hastighetsskyltar och påfartsramper eller spridning av trafikinformation om restider och köer via radio, digitala vägskyltar och navigationsappar. Multimodal trafikledning utnyttjar olika transportslag i trafikledningsåtgärderna för att öka trafiksystemets effektivitet och robusthet. Med hjälp av stora mängder observationer av resor med både kollektivtrafiken och privata fordon kan förståelsen för multimodala resmönster öka. Trafikdata kan även användas för att skapa tillförlitliga trafikmodeller som i sin tur kan vara ett stöd för att utvärdera och prioritera åtgärdsplaner för trafikledning. Syftet med denna avhandling är att identifiera möjligheter och utmaningar med multimodal trafikledning. Syftet inkluderar även att använda stora mängder passiva mobilitetsdata för att analysera, utveckla och utvärdera dynamiska ruttvalsmodeller att använda som beslutsstöd i multimodal trafikledning. Först utforskas trender mot ett effektivt transportsystem, där vikten av observering och modellering av trafik betonas. Därefter presenteras en litteraturöversikt om multimodal trafikledning där möjligheter och utmaningar diskuteras. Där identifieras även krav på data och modeller att använda som beslutsstöd för att prioritera mellan multimodala trafikledningsåtgärder. Baserat på dessa krav analyseras vidare ruttval i vägnätet med hjälp av GPS-spår. Detta ger insikter om hur datadrivna ruttvalsmodeller kan användas som en komponent i multimodal trafikledning. Sammanfattningsvis bidrar avhandlingen till en förståelse av hur beslutsstöd för multimodal trafikledning kan utvecklas, hur ruttvalsmodeller kan användas i ett sådant system, och betydelsen av multimodal trafikledning i skiftet mot ett mer effektivt transportsystem. / <p><strong>Funding:</strong> The work was funded by the Swedish Transport Administration via the Centre for Traffic Research, CTR.</p>

The transition from on-site crane operation to teleoperation in cargo port operations has introduced several challenges, including the loss of sensory information. This study aimed to address this issue by restoring operators' sensory input using multimodal aids, specifically haptic and auditory modalities. The haptic modality involved force feedback, while the auditory modality consisted of two separate sounds that played faster and louder depending on how well the crane handle was lined up with the truck or drop-off spot on the boat. The study compared the use of force feedback and auditorial modalities in isolation from each other, as well as in combination with each other, and found significant differences in task performance and user experience. The findings indicated that the force feedback in combination with auditorial cues as one multi-modality platform helped operators to work more quickly and with better accuracy; however, this was at the expense of an increased number of moderate and severe collisions. Additionally, force feedback was perceived as the most enjoyable and intuitive modality to use. Other modalities were either deemed irritating, challenging to use, or did not aid in terms of completion times, collision avoidance, or stacking accuracy. This study provides valuable insights into the effectiveness of multimodal aids in enhancing teleoperated cargo port crane operations.

This thesis investigates the feasibility of implementing charging infrastructure for heavy-dutyelectric vehicles (HDEVs) operating in the construction industry in Stockholm County. Thestudy includes both high-power and low-power chargers, as well as a review of mobile charging stations (MCS). The thesis is divided into three parts: two technical analyses and an interview study to explore the challenges industry actors perceive when considering investments in the transition to HDEVs, using the theoretical framework of sociotechnical imaginaries(STI). The technical analyses involve power load simulations for different charging solutions and greenhouse gas emission comparisons between diesel and electrical systems. The results show that low-power overnight charging results in a lower power load compared to high-power daytime charging. However, there are indications that the number of chargers can be optimized in relation to the number of HDEVs to reduce the load while maintaining an extensive charging infrastructure. Furthermore, greenhouse gas emissions are substantially lower for an electrical transport system compared to one with diesel, particularly if a Swedish electricity mix is used. The interview study, analysed with the STI framework, provided insights from actors withinthe construction industry and charging infrastructure sector, and furthermore, developed future scenarios for charging infrastructure. These scenarios include a national strategy for charging infrastructure, local improvements led by municipalities, and initiatives driven by construction contractors. Stakeholder interviews reveal a consensus on the need for a robust charging infrastructure to meet climate goals and highlight the importance of public-private cooperation in this transition. The findings emphasize the technical viability and environ- mental benefits of transitioning to HDEVs, providing insight for possible future charging infrastructure development in Stockholm County for HDEVs. / <p>Skrivet genom Entreprenörskolan</p>

Today, Saab is responsible for ensuring that their firefighting aircraft are ready to go out and extinguish fires and that the aircraft are safe to fly and in operation throughout the fire season. To ensure this, they perform annual and hourly inspections to address any wear and tear and defects on the aircraft. By having components and spare parts in stock, Saab can carry out both emergency and planned maintenance on time, which increases the number of flight hours for their firefighting aircraft. In this study, safety stock levels, inventory management strategies, and replenishment volumes for spare parts and components for Saab's firefighting aircraft have been investigated. This has been accomplished by article classification of all components and spare parts to determine appropriate inventory management strategies for each segment. This is to be able to give Saab recommendations for an efficient spare parts warehouse depending on the number of aircraft they have in operation. Saab has the opportunity to increase its firefighting aircraft fleet from 4 to 10 aircraft in the coming years therefore this study provides recommendations on safety stock levels, inventory management strategies and replenishment volumes for 4, 6, 8, and 10 aircraft. This is to ensure the availability of spare parts and components to minimize downtime for maintenance in regard to the number of aircraft in operation. The result of this study shows which inventory management strategies are suitable for the identified segments. Not all safety stock levels have been calculated, some levels have only been estimated based on previous years’ consumption due to low demand for these components. This has led to guidelines for Saab to follow to streamline their spare parts inventory and minimize downtime for their firefighting aircraft. The conclusion of the study shows that different items require different types of inventory management strategies and that some items require more evidence to arrive at appropriate strategies and levels. / Saab ansvarar idag för att deras brandflygplan är redo att rycka ut vid brandbekämpning, samt att flygplanen är flygsäkra och i drift hela brandsäsongen. För att säkerställa detta utför dem års- och timtillsyner för att åtgärda eventuella slitage och skador på flygplanet. Genom att ha komponenter och reservdelar lagerförda kan Saab genomföra både akuta och planerade underhåll i tid, vilket ökar antalet flygtimmar för brandflygen. I denna studie har säkerhetslagernivåer, lagerstyrningsstrategier och återanskaffningsvolymer för reservdelar och komponenter för Saabs brandflyg undersökts. Detta genomfördes genom en artikelklassificering av alla komponenter och reservdelar för att sedan fastställa lämpliga lagerstyrningsstrategier för varje segment. Detta för att kunna ge Saab rekommendationer för ett effektivt reservdelslager beroende på antal flygplan i drift. Saab har möjlighet att öka sin flotta av brandbekämpningsflygplan från 4 till 10 flygplan under de kommande åren och denna studie ger rekommendationer på säkerhetslagernivåer, lagerstyrningsstrategier och återanskaffningsvolymer för 4, 6, 8 och 10 flygplan. Detta för att säkerställa tillgången till reservdelar och komponenter för att minimera tiden för stillestånd vid underhåll sett till antal flygplan i drift. Resultatet av denna studie visar vilka lagerstyrningsstrategier som är lämpliga till de framtagna segmenten. Alla säkerhetslagernivåer har inte beräknats utan några nivåer har endast uppskattats utifrån tidigare års förbrukning på grund av att dessa artiklar har haft låg efterfrågan. Detta har givit riktlinjer för Saab att följa för att effektivisera sitt reservdelslager och minimera tiden för stillestånd för deras brandflygplan. Slutsatsen av studien visar att olika artiklar kräver olika typer av lagerstyrningsstrategier och vissa artiklar kräver mer underlag för att komma fram till lämpliga strategier och nivåer.

Rusta AB is a company with a mission to offer everyday products at competitive prices. Operating in Sweden, Norway, Finland and Germany, the company has a total of 205 stores. In 2015, Rusta established a central warehouse outside the city of Norrköping, which includes both automated and traditional stacking warehouses, covering a total area of 128,000 square meters. One of the primary challenges encountered by Rusta's central warehouse is the uneven workload associated with outbound deliveries per hour. By determining new outbound delivery times, this report aims to even out the load at the distribution center. To achieve this, interviews and observations have been conducted to identify and analyze potential improvement measures. Additionally, Excel has been utilized to propose new outbound delivery schedules. These have been developed by studying graphs of the original delivery schedule and then shifting the warehouse loading times based on several criteria linked to the clustering in an attempt to even out the load over the week. The outcome of this report highlights the feasibility of achieving a more balanced workload at the central warehouse by introducing new outbound delivery times for the stores. Two improvement proposals for new delivery schedules have been developed, with improvement proposal 2 proving to be the most effective as it enabled a more even load. Even though both proposals show an improvement linked to the load, it is important to think about the demarcations that have been made. One such that has an impact on the result is the 44 Norwegian department stores that are not treated in this study. These still need to be considered, with the result that the proposals produced can be considered misleading. Furthermore, cluster segmentation should continue to be explored as there are additional opportunities for improvement. For future research in this area, a mathematical optimization model is recommended to determine optimal outbound delivery times, as such a model can consider more parameters than those considered in this study. / Rusta AB är ett företag vars affärsidé är att tillhandahålla vardagsprodukter till konkurrenskraftiga priser. Företaget är verksamma i Sverige, Norge, Finland och Tyskland, och har sammanlagt 205 butiker. År 2015 etablerade Rusta ett centrallager utanför Norrköping, vilket omfattar både en automatiserad och en traditionell fristaplingslager, med en sammanlagd yta på 128 000 kvadratmeter. En av de utmaningar som Rustas centrallager står inför är den ojämna belastningen som är associerad med antalet utlastningar per timme. Syftet med detta arbete är att jämna ut belastningen på distributionscentralen genom att fastställa nya utlastningstider. För att identifiera, undersöka och analysera förbättringsåtgärder för planeringen av utlastningstider har intervjuer och observationer genomförts. Dessutom har Excel använts för att generera förslag på nya utlastningstider. Dessa har tagits fram genom att studera grafer för det ursprungliga leveransschemat för att sedan flytta på varuhusens utlastningstider baserat på ett antal kriterier som är kopplade till klusterindelningen i ett försök att jämna ut belastningen över veckan. Resultatet av studien visar att det är möjligt att jämna ut belastningen på centrallagret genom att införa nya utlastningstider för varuhusen. Två förbättringsförslag för nya leveransscheman har utarbetats, varav förbättringsförslag 2 visade sig vara mest fördelaktigt eftersom det möjliggjorde en mer jämn belastning. Trots att bägge förslagen visar på en förbättring kopplat till belastningen är det viktigt att tänka på de avgränsningar som gjort. En sådan som har påverkan på resultatet är de 44 norska varuhusen som inte behandlas i denna studie. Dessa behöver fortfarande tas i beaktning, vilket resulterar i att förslagen som tagits fram kan anses missvisande. Dessutom bör klusterindelningen fortsätta att undersökas då det finns ytterligare möjligheter till förbättringar. För framtida forskning inom detta område rekommenderas en matematisk optimeringsmodell för att fastställa optimala utlastningstider, eftersom en sådan modell kan ta hänsyn till fler parametrar än de som var tillgängliga för detta arbete.

Spendrups is one of Sweden's leading breweries with an annual production of 360 millions liters of beverages. In addition to their sales and production, they also offer to repurchase the beverages if the customer has changed their mind, received the wrong products or if the beverages were damaged during transport. Spendrups is experiencing disruptions in the return process, which has been identified in the study through a process mapping. The purpose of the study is to help Spendrups gain a better understanding about the activities in the return process. The process mapping was conducted after interviews and observations with personnel from relevant departments where the data also was collected. Data was used to design the process map, which was later verified by relevant personnel. Disruptions were identified through interviews and observations, as well as through the designing of the process map. After interviews, observations, and the design of the process map, several areas of disruption could be identified. Some noted disruptions include lack of information sharing, manual work processes, and tracking of recurring issues. The observed disturbances lead to a slower work process in several departments, mishandling in one department often affects the next department which has consequences for the whole process. An improvement suggestion is to complement digital work routines such as handheld scanners at the terminal in Loviseberg to minimize errors caused by human factors. Another improvement is to introduce deviation reports to follow up recurring problems which could lead to identifying the underlying problem and work to resolve it. Finally, several improvement suggestions are presented in addition to the two previously mentioned, as well as some additional improvement areas which could be further studied. / Spendrups är ett av Sveriges ledande bryggerier som årligen producerar cirka 360 miljoner liter dryck. Utöver deras produktion och försäljning erbjuder de även att köpa tillbaka dryck ifall kunden har ångrat sig, fått fel leverans eller något skadats i transporten. Spendrups upplever störningar i returprocessen av fullgods, som innefattar intakta produkter, vilka har identifierats i studien med hjälp av en processkartläggning. Studiens syfte är att hjälpa Spendrups med att få en större förståelse kring aktiviteterna i returprocessen. Processkartläggningen genomfördes efter intervjuer och observationer med personer på berörda avdelningar, där data samlades in. Datan användes till att utforma en processkartläggning, som sedan verifierades av personal på avdelningar kopplade till processkartan. Störningar identifierades genom intervjuer och observationer samt via utformning av processkartan. Efter intervjuer, observationer och utformningen av processkartan kunde flera störningsområden identifieras. Några noterade störningar är bristande informationsdelning, manuella arbetsrutiner och uppföljning av återkommande problem. De noterade störningarna bidrar till en långsammare arbetsprocess i flera avdelningar, en störning eller felhantering i en avdelning påverkar nästa avdelning, vilket får konsekvenser för hela returflödet. Ett förbättringsförslag som föreslås är att införa digitala arbetsrutiner i form av handscanners på terminalen i Loviseberg för att minimera fel som uppstår på grund av den mänskliga faktorn. Ett annat förbättringsförslag som föreslås är att införa avvikelserapporter i arbetet med uppföljningen av återkommande problem, vilket skulle medföra att ett område som det konstant uppstår problem i kan studeras närmare och rotorsaken till problemet kan identifieras och därefter arbeta efter att lösa det. Slutligen presenteras flera förbättringsförslag utöver de två tidigare nämnda, och några ytterligare förbättringsförslag som kan studeras vidare föreslås i rapporten.

Kartläggning på Skanska AB Östergötland av informationsspridningen av leveransplanen. En identifikation av brister i denna spridning mellan inköpare, produktionsledare, produktionschef, underentreprenör och leverantör.

Diss. Nr. 2489 Wirtschaftswiss. St. Gallen. / Literaturverz.

Effektiv lagerhantering är av yttersta vikt för tillverkningsföretag, vilket är avgörande för att upprätthålla ett smidigt produktionsflöde och bibehålla konkurrenskraften. Denna studie riktar sin uppmärksamhet mot en anläggning belägen i Hillerstorp som specialiserat sig på ytbehandling av metaldetaljer. Denna anläggning är en del av Proton Finishing Industripulver, ett företag med totalt sex anläggningar i Sverige. Uppsatsen riktar in sig på att identifiera och lösa problem relaterade till den interna logistiken och lagerhanteringen på anläggning. Syftet med studien är att analysera och identifiera de processteg som begränsar flödet och sedan föreslå förbättringsförslag för dessa och därigenom bidra till minskade kostnader och minskad ledtid på längre sikt. Detta uppnås genom att noggrant kartlägga de interna transporterna, interna processer och anläggningens layout för att påvisa eventuella ineffektiva arbetssätt. Målet är att identifiera och föreslå förbättringar för flödesbegränsande faktorer och därmed effektivisera lagerhanteringen i denna anläggning. För att uppnå detta syfte har studien använt sig av en kombination av observationer och intervjuer. Genom att involvera de anställda och sammanföra teoretiska koncept med praktiska exempel från den verkliga produktionsmiljön är vår övergripande ambition att öka anläggningens effektivitet genom att hantera det interna transporter på ett mer effektivt sätt. Brist på utrymme och trängsel vid ankomstkontrollen påverkar lagerarbetarnas arbete. Onödiga förflyttningar av material sker mellan lagerpunkter och produktionslinjerna vilket ger upphov till extra arbete inom den interna hanteringen. Spagettidiagram används som en visuell hjälp för att belysa detta problem. Varje produktionslinje står inför sina egna utmaningar och flaskhalsar. Kapacitetsbegränsningar, kvalitetskrav och omställningstider påverkar produktionen på olika sätt. Vi har utarbetat en rad konkreta förbättringsförslag som inkluderar en ny layout baserad på Lean principer. Dessa inkluderar eliminering av onödiga rörelser och smart organisation av arbetsområden. Studien visar att några av maskinerna vid produktionslinjerna behöver bli mer effektiva, dessa kan effektiviseras med hjälp av optimering. Ett nytt layoutförslag tas fram med hjälp av Lean principer, detta kan förenkla hanteringen av artiklar och därmed effektivisera de interna transporterna. För att jämna ut flödet och minska slöseri introduceras också Kanban-kort för ett av flödena i anläggningen. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Diss. Nr. 3187 Wirtschaftswiss. St. Gallen, 2006. / Im Buchh.: Wiesbaden : Deutscher Universitäts-Verlag. Literaturverz.