Spelling suggestions: "subject:"triage"" "subject:"etriage""
131 |
Sjuksköterskans kliniska kompetens äventyrar patientbedömningen : En integrativ litteraturstudieBrodin, Maria, Masoumi, Bahar January 2020 (has links)
Kompetens beskrivs som förmågan att utföra sitt arbete på ett framgångsrikt sätt. Den kliniska kompetensen handlar om sjuksköterskans förmåga att fatta snabba beslut, ha tillräcklig erfarenhet samt att kunna planera och organisera patientvården. Då den kliniska kompetensen inte kan säkerställas, riskerar den akutsjukvård sjuksköterskor ansvarar för att bli ofullständig. Studiens syfte är att undersöka klinisk kompetens och vad som påverkar sjuksköterskors bedömning av patienter i samband med triage på akutmottagning. Metoden som valdes var en integrativ litteraturstudie där 12 artiklar inkluderades. Den tematiska innehållsanalysen ledde till att tre teman växte fram; Känna trygghet påverkar bedömningen, Kunskap och färdigheter påverkar bedömningen och Förutsättningar som påverkar bedömningen. Resultatet visar att erfarenhet, intuition och utbildning är betydelsefulla faktorer för att genomföra adekvata patientbedömningar. Tidigare studier visar att sjuksköterskors grundutbildning är otillräcklig för att göra bedömningar av patienter i samband med triage på akutmottagning. Det har även visat sig att brister i klinisk kompetens kan leda till att misstag begås. För att akutsjukvården ska vara patientsäker och hållbar behöver den kliniska kompetensen hos sjuksköterskorna säkerställas och upprätthållas.
|
132 |
Sjuksköterskors uppfattningar av triage av barn vid Prehospital Sjukvårdsledning / Nurses' perceptions of triage of children during prehospital medical managementLarsson, Adam, Carlson, Daniel January 2021 (has links)
No description available.
|
133 |
Informing BPM practice in Emergency Units of South African hospitals for improved patient flowLoriston, Izienne P 17 August 2018 (has links)
Globally, higher healthcare demand strains existing systems, already overburdened by a lack of resources and funding while longer life expectancy and increased disease burden force higher patient loads. A majority of the South African population is medically uninsured and therefore depend on emergency care; consequently, the healthcare service demand easily exceeds available acute care to prevent life threat. When this happens, emergency centres suffer from overcrowding and long patient waiting times, which increases morbidity and mortality, associated patient risk. Moreover, critical resources such as staff and hospital beds are required for an even flow of patients through hospitals, but are distributed inefficiently. The South African healthcare system configuration therefore delays access to and compromises the delivery of equitable, unbiased life-saving healthcare in an environment moreover challenged by economic pressures. This calls for sustainable, cost-effective reform. Therefore, more efficient healthcare can save more lives by improving access to life-saving care. Research on current Healthcare Information Systems (HIS) shows an incoherent knowledge body with conceptual gaps in theories on healthcare, which disengages transformation potential. Comprehensive reform tactics thus require a priori concept discovery and diagnostics to make research practically useful. The systematic use of BPM theories allowed for the qualitative assessment of as-is process activity at patient touch-points at three hospitals – two public and one private – in the Western Cape of South Africa. Because a strategic Information Systems (IS) methodology, Business Process Management (BPM) poses business process activity improvement, this research draws from successful BPM activity as a means to improve patient flow processes in Emergency Centres (ECs). Success is evaluated by drawing from empirically supported enabler categories and prescriptive guidelines because BPM practice is not yet fully understood. The results show a clear correlation between the improvement areas at the three hospitals; improvements on aspects of actions and decisions taken during patient-flow process activity, therefore support a pragmatic approach to reform. The data confirms disparity between public and private healthcare. Healthcare appears to be a “doctor driven” service, which, based on qualitative decision-making, navigates patients along defined flows, enabled by supporting human capital and hospital assets. Optimal patient flow is a product of symbiotic working relationships and depends on efficient integration with wider hospital functions. Shorter waiting times and hospital stays reduce process burden. This leads to more efficient resource usage and regulated access to healthcare. However, integrated healthcare reform must consider the time demands and rigidity of clinical processes. The challenge lies in finding the space to invite parallel business agility to drive the reform of the stricken healthcare industry in South Africa.
|
134 |
Impact of Emergency Department Patient Flow Model and Triage Level on Patient Wait TimesFeatherstone, JoAnn Lynn 01 January 2017 (has links)
Some hospital emergency departments (EDs) are negatively affected by extended patient wait times, resulting in reduced hospital profitability. Therefore, it is critical hospital leaders understand factors impacting ED average patient wait times. Grounded in the business process improvement theoretical framework, the purpose of this causal comparative study was to examine the impact of an ED rapid evaluation unit (REU) patient flow model and emergency severity index (ESI) on average weekly patient wait times. Data collection comprised a census of 26 archival data records pre and postimplementation of an ED REU patient flow model from a hospital ED in Upstate New York from April 18-October 18, 2015, and October 19, 2015- April 19, 2016. The results of the mixed-method ANOVA indicated there was a significant time (pre and postimplementation) and emergency severity index interaction effect: Wilks lambda = .55, F(2, 24) = 9.86, p = .001, partial eta squared = .45. There was also a main effect for time: Wilks lambda = .72, F(1, 25) = 9.74, p = .005, partial eta squared = .28. In addition, there was significant main effect for ESI: Wilks lambda = .084, F(2, 24) = 130.28, p < .001, partial eta squared = .92. At ESI triage level 2, there was less difference in the door to provider time than there was for ESI triage level 4. The implications for social change include the potential to reduce patient wait times; improving on patient health outcomes and satisfaction.
|
135 |
Spot check på akutmottagning : sjuksköterskors upplevelse av faktorer som kan påverka patientsäkerhetenRydberg, Anna-Karin, Smedbäck, Maria January 2019 (has links)
Antalet patientbesök på landets akutmottagningar har ökat och inflödet av patienter är oförutsägbart vilket kan leda till en ojämn arbetsbelastning, långa väntetider och påverkad patientsäkerhet. De som söker vård upplever många gånger oro för sin hälsa och upplever därmed att de behöver hjälp och en snar medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Utifrån detta har flera av landets akutmottagningar infört så kallad spot check, vilket innebär att en sjuksköterska bedömer patienten genom ett kort “face to face”-möte redan i akutmottagningens reception. Spot check görs i syfte att bedöma hur snart ett triageteam på akutmottagningen bör träffa patienten, alternativt om patienten kan hänvisas till annan vårdnivå. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av faktorer som kan påverka patientsäkerheten vid “spot check” på akutmottagningar. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Intervjuer utfördes på två akutmottagningar i västra Sverige. Tio sjuksköterskor med minst två års erfarenhet av arbete på akutmottagning inkluderades. Dessa intervjuades med semistrukturerade frågor. Intervjumaterialet transkriberades ordagrant och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av innehållsanalysen utmynnade i två kategorier: “Spot check som arbetsmetod” och “Arbetssätt för ökad patientsäkerhet”. Utifrån dessa formulerades fyra underkategorier. Dessa handlade om hur hänvisningar redan i spot check kunde påverka flödestiderna på akutmottagningen, att sekretess var en viktig faktor för att bevara patienternas integritet samtidigt som bristande sekretess kunde försvåra adekvata bedömningar i spot check. Vidare framkom upplevelse av att patientsäkerheten stärktes genom att en sjuksköterska både ser och bedömer patienten direkt vid dennes ankomst och att sjuksköterskan har uppsikt över väntrummet. Slutligen betonades vikten av att sjuksköterskan, för att främja god patientsäkerhet, behövde vara både kompetent och erfaren för att arbeta i spot check. Studiens slutsats indikerar att spot check som arbetsmetod kan vara ett sätt för akutmottagningar att skapa förutsättningar för ökad patientsäkerhet, genom att patienter redan vid ankomst till akutmottagningen får en tidig medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd av en sjuksköterska i receptionen.
|
136 |
Säker vård vid triagebedömning på akutmottagning : en litteraturöversiktLöwbeer, Rebecca, Olsson, Caroline January 2017 (has links)
Bakgrund Triagebedömningen utförs på en akutmottagning av en legitimerad sjuksköterska. Denna bedömning används för att identifiera vilken patient som är i störst behov av vård. Enligt patientsäkerhetslagen ska sjuksköterskan utföra sitt arbete så att vården alltid blir patientsäker. Då triagebedömningen sker under tidspress medför det risk för avvikelser som i sin tur gör att brister i säkerheten kan uppstå. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av säker vård vid triagebedömning på akutmottagning. Metod Metoden som valdes för studien var en litteraturöversikt. Databassökningar och manuell sökning av vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet baseras på 18 artiklar som valts ut för klassificering, analysering och värdering. Resultat Resultatet visade att sjuksköterskors upplevelse av säker vård vid triagebedömning handlade om flera faktorer. Kunskap och erfarenhet, hot och våld från patienter, god informationsöverföring, samt arbetsmiljö och stress är faktorer som påverkar sjuksköterskornas upplevelse av säker vård. Slutsats Sjuksköterskorna upplevde att patientsäkerheten vid triagebedömning många gånger var bristfällig. Deras upplevelse var att det fanns en svårighet i att utföra en patientsäker vård när arbetet skedde under hot från patienter. En väl fungerande informationsöverföring och god arbetsmiljö ansågs vara av stor vikt för att kunna garantera en säker triagebedömning. Sjuksköterskorna upplevde även att kunskap och erfarenhet var betydelsefullt för patientsäkerheten vid triagebedömning. Det behövs därför ett mer utvecklat triagesystem vid bedömningen för att kunna garantera en säker vård.
|
137 |
Creation and Testing of a Semi-Automated Digital Triage Process ModelCantrell, Gary DeWayne 15 December 2012 (has links)
Digital forensics examiners have a growing problem caused by their own success. The need for digital forensics is increasing and so are the devices that need examining. Not only are the number of devices growing, but so is the amount of information those devices can hold. One result of this problem is a growing backlog that could soon overwhelm digital forensics labs across the country. One way to combat this growing problem is to use digital triage to find the most pertinent information first. Unfortunately, although several digital forensics models have been created, very few digital triage models have been developed. This results in most organizations, if they perform digital triage at all, performing digital triage in an untested ad hoc fashion that varies from office to office. This dissertation will contribute to digital forensics science by creating and testing a digital triage model. This model will be semi-automated to allow for the use by untrained users; it will be as operating system independent as possible; and it will allow the user to customize it based on a specific crime class or classes. The use of this model will decrease the amount of time it takes a digital triage examiner to make a successful assessment concerning evidence.
|
138 |
Interventions to Improve Nurse-Family Communication in the Emergency Department: A Scoping ReviewBissonette, Sarah 11 August 2023 (has links)
Background: Family members often accompany patients to the emergency department and play an important role in caring for the patient. Communication between nurses and family members has long been identified as a priority of care and an area needing improvement due to the increasingly busy nature of the emergency department. Good communication can improve patient outcomes, satisfaction with care and decrease patient and family anxiety.
Objective: To determine and describe what interventions exist to improve nurse-family communication during the waiting period of an emergency department visit.
Methods: A scoping review was completed following the Joanna Briggs Institution methodology: (1) identify the research question, (2) define the inclusion criteria, (3) use a search strategy to identify relevant studies using a three-step approach, (4) select studies using a team approach, (5) data extraction, (6) data analysis, and (7) presentation of results.
Results: The search yielded 1,771 articles of which 20 were included in the review. An additional 7 articles were found in the grey literature search. Results were analyzed using basic content analysis, reported using tables, figures, descriptive statistics and narrative synthesis and organized based on Peplau's Theory of Interpersonal Relations. A variety of pediatric and adult interventions were found targeting staff members and family members and took place worldwide. Two models were developed based on the results of this review: a communication model for triage nurses and one for all emergency department nurses.
Conclusion: Communication plays an essential role in emergency department nursing care. Communication skills training should be built into nursing curriculum, nursing orientation, triage training, and continuing education. Future research should focus on evaluating the effectiveness of interventions using a standardized scale, understanding the specific needs of family members and effectively teaching communication skills to emergency department nurses.
|
139 |
Sjuksköterskors erfarenheter av att triagera kvinnor med gynekologiska problemCarle, Emma, Dysting, Amelie January 2016 (has links)
Bakgrund: Triage är en av sjuksköterskans uppgifter på vårdcentral som bland annat innebär att hon skall bedöma och ta beslut om behov när en kvinna söker vård för gynekologiska problem. Många gynekologiska åkommor är av diffus karaktär och det finns många diagnoser vars symtom överensstämmer med gynekologiska. Kvinnor med gynekologiska problem kan ha svårt att redogöra för sin sjukdomsbild och kan vara motvilliga till att söka vård, detta utgör hinder för den triagerande sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att triagera kvinnor med gynekologiska problem. Metod: En intervjustudie utfördes och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna hade erfarenhet av att det fanns svårigheter att följa riktlinjer och att triagera per telefon. Krav på remiss resulterade i långa vårdköer och det fanns sociokulturella utmaningar relaterat till att samtala om gynekologiska problem. Språk kunde vara ett hinder vid triage, särskilt via telefon. Sjuksköterskorna var i behov av kompetensutveckling för att fördelaktigt kunna utföra arbetet med att triagera. Resultatet visade även att informanterna upplevt ett behov av kompetensutveckling. Konklusion: De svårigheter som sjuksköterskorna erfarit genom att arbeta med att triagera kvinnor med gynekologiska problem var att förhålla sig till organisatoriska villkor, sociokulturella utmaningar, kompetensbrist att bedöma symtom samt och detta pekade på ett behov av kompetensutveckling hos sjuksköterskor som ej har tillgång till konsultation med gynekolog samt revision av regionala riktlinjer och organisatoriska villkor på vårdcentraler i Malmö. / Background: Triage is one of the nurse's duties at the health center which among other things means that she must assess and make decisions when a woman seeks treatment for gynecological problems. Many gynecological disorders are diffuse and there are many diagnoses whose symptoms are consistent with gynecological symptoms. Women with gynecological problems may find it difficult to explain their illness and may be reluctant to seek care, this constitutes an obstacle for the nurse. Aim: The aim of this study was to investigate the nurses' experiences in triage of women with gynecological problems. Method: An interview study was performed and analyzed with content analysis. Results: The nurses had experienced that there were difficulties to follow the guidelines and make decisions over the telephone. Referral requirement resulting in long waiting lists and sociocultural challenges related to talk about gynecological problems. Language can be a barrier in triage, especially over the telephone. The nurses were in need of skills to advantageously carry out the work with triage of women. The nurses had also learned that they needed a development of skills. Conclusion: The difficulties the nurses learned by working with triage of women with gynecological problems is that it is related to the organizational conditions, sociocultural challenges, to assessing symptoms and the lack of competence. This points to a need for development of skills of nurses who do not have access to consultation with a gynecologist, audited guidelines and organizational conditions of health centers in Malmö.
|
140 |
Traumatiska Huvudskador Prehospitalt : En Retrospektiv KohortstudieSouaré, Carina, Olsson, Tomas January 2023 (has links)
Bakgrund: Traumatisk hjärnskada (TBI) utgör den ledande dödsorsaken globalt. Den årliga incidensen av traumatiska hjärnskador bland vuxna i Sverige är cirka 37 000, av vilka 75 % är män. Det har skett ett skifte i ålderssammansättningen hos dem som drabbas av TBI. Numera är det framför allt äldre människor som drabbas av TBI till följd av lågenergitrauma. Ett korrekt primärt omhändertagande är avgörande för ett positivt utfall. Detta ställer krav på den prehospitala bedömningen. Beslutstödet RETTS-A är det vanligaste triageringssystemet som används såväl prehospitalt som intrahospitalt. Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av traumatiska huvudskador, orsaker, triagering och utfall i den prehospitala vården. Metod: Vi har använt oss av en retrospektiv kohortstudie där patientjournaler från ambulanssjukvården och sjukhus i en region i sydvästra Sverige har granskats mellan 1 januari och 31 december 2019. Resultat: En majoritet av patienterna med TBI var män; (55,3%). Av de som vårdades på sjukhus var medianvårdtiden 16,5 dygn. Lågenergifall (61,7%) var den främsta orsaken till TBI och majoriteten skadade sig i hemmet (51,5%). Prehospitalt resulterade hög andningsfrekvens samt låg saturation i ett sämre utfall. Tidigare hälsoproblem såsom cancer och njurinsufficiens ökade risken för ett ogynnsamt utfall vid traumatisk huvudskada. Slutsats: Lågenergifall bland äldre var den främsta orsaken till TBI. Det kan vara svårt att i ett tidigt skede identifiera en patient med TBI då patienten kan uppvisa diffusa symtom eller inga tecken på skada. Tillämpning av modifierade triagemodeller som utgår från patientens ålder kan vara ett sätt att prehospitalt upptäcka patienter med potentiellt allvarliga traumatiska huvudskador.
|
Page generated in 0.043 seconds