Syfte: Idag står bygg- och fastighetsbranschen för stora delar av samhällets totala energianvändning och majoriteten av den energi som byggbranschen förbrukar används under bruksskedet. Då besparingar inom detta område skulle vara av stort ekonomiskt och ekologiskt värde är det viktigt att redan i projekteringsskedet få en rättvis bild av hur en byggnads energianvändning kommer att se ut. Idag utförs beräkningar för att se så att en byggnads specifika energianvändning uppfyller de krav som finns, problemet är att dessa beräkningar allt för sällan stämmer överens med hur den verkliga energiförbrukningen sedan ser ut. Syftet med arbetet är att minska skillnaden mellan beräknad energiförbrukning och verklig energiförbrukning när det gäller enfamiljshus, samt hitta ett effektivt sätt att samla in data kring verklig energiförbrukning från kunder. Målet med arbetet är att utreda varför beräknad energiförbrukning och verklig energiförbrukning skiljer sig åt samt att effektivisera insamlandet av data kring verklig energiförbrukning från kunder. Metod: Metoderna som har använts är huvudsakligen kvantitativa, med inslag av kvalitativa metoder. Fallstudier och litteraturstudier har utförts, samt dokumentstudier, enkäter och beräkningar. Resultat: De boendes vanor spelar stor roll i hur stor den specifika energiförbrukningen blir och ju noggrannare dessa vanor undersöks och används i beräkningarna desto närmare kommer beräkningarna och verkligheten komma varandra. Att följa upp verklig energiförbrukning och kontrollera utförda beräkningar i projekteringsskedet kommer också leda till noggrannare resultat. Denna uppföljning skulle kunna ge underlag som minskar felen som blir i beräkningarna i framtiden. Uppföljningen skulle enkelt kunna genomföras genom de tekniska hjälpmedel som finns på dagens marknad, genom att skicka ut formulär till de boende eller genom att behörig personal åker ut och utför de avläsningar som behövs. Konsekvenser: För att få en tydligare bild från början är följande aspekter viktiga att ta sig an: 1) Undersöka de boendes vanor i större utsträckning och inte enbart använda sig av de schablonvärden som används i beräkningarna idag. 2) Kontrollera de beräkningar som utförs. 3) Följa upp energianvändningen i de hus som projekteras för att jämföra med den energianvändning som beräknats under projekteringen. Dessa åtgärder kräver större resurser än vad som används idag, men då kraven på den specifika energianvändningen kommer att skärpas i framtiden är dessa resurser väl investerade för att de bostäder som produceras ska klara dessa krav. Resursinsatsen kommer även att vara störst i början innan rutiner skapats kring det som ska göras. Begränsningar: Denna rapport inriktar sig enbart mot enbostadshus, för att kunna utföra jämförelser på lika villkor, med ungefär samma storlek samt enbostadshus uppvärmda med frånluftsvärmepump från NIBE. Byggnadens beståndsdelar och dess Uvärden kommer inte att kontrolleras.

Today, climate change is one of the world's greatest challenges. The main cause of this is humans' emissions of greenhouse gases, which for instance occur when burning fossil fuels. A prerequisite for meeting this challenge is that society change the way energy is produced and used. In the pursuit of fighting climate change, it is therefore crucial to create awareness among people regarding energy use. The purpose of this thesis project is to design a cultivation unit which uses residual heat. In this way, we aim to create awareness regarding the reuse of energy that would otherwise be wasted in society. To achieve this, we have used an established design process and creative methods, such as workshops, focus groups and prototyping. The thesis project resulted in a concept for a cultivation unit that in an innovative way brings attention to the reuse of residual heat. The work has been carried out in collaboration with Luleå Energi, an energy company that supplies Luleå with energy, and works to create conditions for more sustainable energy use. / Idag är klimatförändringar en av världens största utmaningar. Den främsta orsaken är människors utsläpp av växthusgaser, som bland annat förekommer vid förbränning av fossila bränslen. En förutsättning för att möta denna utmaning är att samhället förändrar det sätt energi produceras och används. En viktig del i strävan mot att bekämpa klimatförändringarna är därför att skapa en medvetenhet hos människor gällande energianvändning. Syftet med det här examensarbetet är att utforma en odlingsenhet som använder sig av restvärme, för att på så sätt uppmärksamma återanvändningen av den energi som annars går till spillo i samhället. För att uppnå detta har ett designarbete genomförts genom en etablerad designprocess och kreativa metoder, såsom workshops, fokusgrupper och prototyper. Examensarbetet resulterade i ett koncept för en odlingsenhet som på ett innovativt sätt uppmärksammar återanvändningen av restvärme. Arbetet har genomförts i samarbete med Luleå Energi, ett energiföretag som förser Luleå med energi och som arbetar med att skapa förutsättningar för en mer hållbar energianvändning.

Denna studie undersöker hur ett smart energihanteringssystem påverkar användarbeteende och vanor hos användaren när det kommer till energianvändning. Med dagens fokus på energi och dess viktighet i samhället utvecklas tjänster som tillåter individen att övervaka sin energiförbrukning. Exempel på sådana tjänster är E.ON Elna™ och Tibber, där användaren kan se och övervaka sin energiförbrukning i hemmet i realtid. Tidigare forskning inom användarbeteende i relation till energianvändning visar att medvetenhet, feedback och egenkontroll är viktiga faktorer för ett förändrat användarbeteende. För att besvara studiens frågeställning genomfördes ett samarbete med E.ON och deras tjänst Elna™ där intervjuer utfördes med användare av Elna™-tjänsten samt icke-användare.  Studiens resultat visade att användningen av ett smart energihanteringssystem har medfört en positiv påverkan på användarens användarbeteende och medvetenhet kring deras energiförbrukning. Vidare visade resultaten från intervjuerna med respondenterna att ett smart energihanteringssystem har potentialen att främja energieffektivt beteende och öka användarnas medvetenhet om elförbrukning. / This study examines how smart energy management systems influence user behavior and habits of the user when it comes to energy use. With today's focus on energy and its importance in society, services are being developed that allow the individual to monitor their energy consumption. Examples of such services are E.ON Elna™ and Tibber, where the user can see and monitor their energy consumption in the home in real time. Previous research in user behavior in relation to energy use shows that awareness, feedback and self-control are important factors for a change in user behavior. To answer the study's question, a collaboration was carried out with E.ON and their service Elna™ where interviews were conducted with users of the Elna™ service and non-users. The results of the study showed that the use of a smart energy management system has had a positive impact on the user's user behavior and awareness of their energy consumption. Furthermore, the results from the interviews with the respondents showed that a smart energy management system has the potential to promote energy efficient behavior and increase users' awareness of electricity consumption.