No description available.

<p>Vid affärssystembyten väljs ibland standardsystem framför egenutvecklade system. En orsak är att egenutvecklade system är dyra och komplicerade att bygga. Flera företag tycker också att det är smidigare att implementera standardsystem då dessa är utformade som en paketlösning där samtliga moduler är integrerade.</p><p>Ett problem för företag är att välja "rätt" standardsystem. Ett arbetsmål i denna uppsats är att ta reda på i hur stor utsträckning företag använder sig av en metod i anskaffningsprocessen. Huvudfokus är att ta reda på vad företag tycker är viktigast att anpassa - verksamhet eller system? Ett annat delmål är att titta på hur företagskulturen förändras vid ett standardsysteminförande.</p><p>I undersökningen görs sex företagsintervjuer hos företag som alla har anskaffat standardsystem. Utifrån uppsatsens resultat har ingen av dessa företag använt sig av en metod i anskaffningsprocessen. Fem av sex företag har gjort anpassningar både i verksamheten och i systemet. Sammanfattningsvis påverkas också företagskulturen vid ett standardsysteminförande.</p>

Sammandrag Information flödar genom samtidens organisationer och behöver systematiskt kontrolleras. Genom att implementera Enterprise Resource Planning Systems, även kallat ERP-system, kan företag enklare samla upp, strukturera och utnyttja all denna flödande information i ett och samma informationssystem. Majoriteten av alla företag misslyckas dock att fullständigt integrera ERP-systemet med sina vardagliga rutiner. Tidigare forskning tyder på att den utbildning slutanvändarna får och ett kontinuerligt ifrågasättande av organisationens värderingar, även kallat double-loop learning (DLL), påverkar organisationens möjlighet till en fullständig integration. Genom en kvalitativ flerfallsstudie på olika företag inom detaljhandeln, alla användare av samma ERP-system, har denna studie undersökt vilken roll utbildningsfasen spelar för att DLL ska uppstå vid en ERP-implementation. Resultaten tyder på att den kunskap systemanvändarna förvärvar inom informella sammanhang i större utsträckning resulterar i DLL. Samtidigt har den formella utbildningens omfattning och djup fungerat som ett förutsättande fundament för informell utbildning. Framtida forskning skulle gynnas av att komplettera uppsatsens resultat via intervjustudie med observation som undersökningsmetod.

ERP-system är idag närvarande i nästan alla organisationer och har utvecklats till att bli en konkurrensfördel för de organisationer som implementerar systemet på ett korrekt sätt. Det blir också viktigt att lyckas med användandet av ERP-systemet efter implementation. En framgångsfaktor är post-implementation learning (PIL) som innebär att organisationer lär sig från användandet av ERP-system och fortsätter utveckla och uppdatera dessa. Tidigare forskning har fokuserat på beslutsfattare i organisationens roll för PIL men utelämnat andra individer i organisationens påverkan. Denna kvalitativa studie har undersökt hur individers användande av ett ERP-system efter implementation påverkar organisationens PIL. Detta har genomförts genom en fallstudie hos en stor svensk tillverkningsindustri. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer och sedan analyserats genom ett utvecklat ramverk grundat i tidigare teorier från skilda områden. Resultaten visar att individers användande av ERP-system påverkar PIL och att deras användande då får effekter på hela organisationen. Det utvecklade ramverket visade sig också ha praktisk relevans och validitet och öppnar upp för vidare forskning inom ämnet.

<p>Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen. Arbetet syftade även till att undersöka om de insatser som litteraturen tar upp, för att påverka användaracceptansen, är samma insatser som en organisation i verkligheten tycker är de mest lämpliga. I denna studie kartläggs attityder och inställningar hos tilltänkta användare av ett standardsystem, för att via analyser urskilja specifika insatser. Arbetet påvisar vikten av att vidta åtgärder så tidigt som möjligt i anskaffningsprocessen, till exempel bör de tilltänkta användarna av standardsystemet få ta del av information i ett tidigt stadium. Resultatet påvisar flertalet insatser som kan vidtas för att förbättra användar-acceptansen, vissa av insatserna stämmer överens med de insatser som litteraturen nämner. Resultatet av fallstudien är inte av generell karaktär, utan mer av en transibiltetisk karaktär. Detta betyder att lösningsförslaget är applicerbart på liknade problem inom liknande kontexter.</p>

Vid affärssystembyten väljs ibland standardsystem framför egenutvecklade system. En orsak är att egenutvecklade system är dyra och komplicerade att bygga. Flera företag tycker också att det är smidigare att implementera standardsystem då dessa är utformade som en paketlösning där samtliga moduler är integrerade. Ett problem för företag är att välja "rätt" standardsystem. Ett arbetsmål i denna uppsats är att ta reda på i hur stor utsträckning företag använder sig av en metod i anskaffningsprocessen. Huvudfokus är att ta reda på vad företag tycker är viktigast att anpassa - verksamhet eller system? Ett annat delmål är att titta på hur företagskulturen förändras vid ett standardsysteminförande. I undersökningen görs sex företagsintervjuer hos företag som alla har anskaffat standardsystem. Utifrån uppsatsens resultat har ingen av dessa företag använt sig av en metod i anskaffningsprocessen. Fem av sex företag har gjort anpassningar både i verksamheten och i systemet. Sammanfattningsvis påverkas också företagskulturen vid ett standardsysteminförande.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen. Arbetet syftade även till att undersöka om de insatser som litteraturen tar upp, för att påverka användaracceptansen, är samma insatser som en organisation i verkligheten tycker är de mest lämpliga. I denna studie kartläggs attityder och inställningar hos tilltänkta användare av ett standardsystem, för att via analyser urskilja specifika insatser. Arbetet påvisar vikten av att vidta åtgärder så tidigt som möjligt i anskaffningsprocessen, till exempel bör de tilltänkta användarna av standardsystemet få ta del av information i ett tidigt stadium. Resultatet påvisar flertalet insatser som kan vidtas för att förbättra användar-acceptansen, vissa av insatserna stämmer överens med de insatser som litteraturen nämner. Resultatet av fallstudien är inte av generell karaktär, utan mer av en transibiltetisk karaktär. Detta betyder att lösningsförslaget är applicerbart på liknade problem inom liknande kontexter.

The diploma thesis focuses on internal logistics and manipulation in the manufacturing company. First part provides theoretical background. Second part offers an insight into the current state and last part contains a solution for optimization of internal logistics.

This master thesis is focusing on SAP implementation within purchase department. In thesis will be compared currently used ERP system Helios Orange and newly proposed SAP. As next will be described implementation project step by step. Also will be mentioned problems which can occur during implementation and can have direct impact on purchase department. In last chapter will described material cut-off of both systems with as minimal impact as possible on continuous production process.

The purpose of this end-thesis was to examine how the information flow associated with the defect scrapping process could be improved using theories such as information theory, Lean and industry 4.0. The thesis was written in combination and cooperation with a business which follows the Lean methodology. To fulfil this purpose a qualitative study was performed at a department at the partner company with the goal of creating an understanding of the current state and consensus of the current defect scrapping process and its information flow. Based on the data collected a qualitative analysis was performed where a number of themes appeared. The main themes were connected to the routines, feedback, lack of information, information asymmetry and knowledge. From the analysis of the current state it became clear that there were areas for improvement in the defect scrapping process and the associated information flow. Currently the defect scrapping process is very manual. Data collected from the lists once per month is manually put into the system by a technician. A process which is both complicated and time consuming, and which additionally adds the risk of human error. Likewise, the information flow is clearly lacking, first and foremost not all defects which are scrapped are documented, which naturally leads to incorrect information in the system and the subsequent information flow. Additionally, the data which is gathered is primarily accessed by a small number of people, and the information regarding previous defects does not reach the shop floor. Meaning a circular information flow is not achieved and in the current state primarily flows in one direction, which is upwards. Based on the findings in the result chapter and the analysis chapter an industry 4.0 recommendation was presented with the purpose of remedying and improving the current information logistics at the partner company, and furthermore companies which find themselves in similar situations. Thus enabling the use of industry 4.0 in combination with information logistics and Lean for improved information management in the defect scrapping process.