Background: Breastfeeding twins implies that the mother breastfeeds children of the same age and the children can be breastfed either together or separately. There are many benefits with breastfeeding twins, including the fostering of attachment. Breastfeeding is often represented as a natural and easy process, however, many mothers find the experience to be challenging. Aim: This study aimed to describe how mothers experience breastfeeding twins. Method: The study was conducted through a meta synthesis where qualitative research was included. Searches for articles were made through the electronic databases PubMed and CINAHL. A total of ten scientific studies with qualitative design were included. Results: The results are based on four main themes; 1) Experiences of physically influential factors. The mothers experienced difficulties breastfeeding twins simultaneously and found it time-consuming. 2) Experiences of psychologically influential factors. The mothers felt insecure and were afraid that there wouldn’t be enough breastmilk for both twins. 3) Experiences of support from the surroundings. The support from the mothers’ partner and her surroundings was shown to be important and improved the conditions for breastfeeding the twins. Finally, 4) Experiences of the community's influence. The mothers experienced some benefits during hospitalisation with the twins but mostly disadvantages, which complicated the breastfeeding. Conclusion: Mothers’ experiences of breastfeeding twins were found to be both negative and positive as seen from a physical and psychological perspective. The results indicate the importance of support from the healthcare staff when breastfeeding, which further promotes the attachment between the mother and her children. The nurse has a significant role in encouraging the mother's self-efficacy, independence and motivation to breastfeed her twins for as long as the mother and the children wishes. / Bakgrund: Tvillingamning innebär att mamman ammar syskon i samma ålder och barnen kan ammas var för sig eller samtidigt. Det finns många fördelar med att amma tvillingar, bland annat främjar det anknytningen. Amning framställs ofta som en naturlig och enkel process, men för många mammor upplevs tvillingamningen som svår och mer utmanande än de kunnat föreställa sig. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva hur mammor upplever det att tvillingamma. Metod: Syftet besvarades genom en metasyntes där forskning med kvalitativ ansats inkluderades. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL och resulterade i tio vetenskapliga kvalitativa studier. Resultat: Resultatet sammanfattades genom fyra huvudsakliga teman; 1) Upplevelser av fysiskt påverkande faktorer. Mammorna upplevde att det var svårt att amma två barn samtidigt och att amningen var tidskrävande. 2) Upplevelser av psykiskt påverkande faktorer. Mammorna kände osäkerhet och rädsla över att bröstmjölken inte skulle räcka till båda tvillingarna. 3) Upplevelser av stöd från omgivningen. Stöd från partner och andra personer i omgivningen var viktigt och ökade förutsättningarna för att amma tvillingarna. Slutligen 4) Upplevelser av samhällets påverkan. Mammorna upplevde vissa fördelar men mestadels nackdelar med att vistas på sjukhus med sina tvillingar, vilket försvårade amningen. Slutsats: Mammor upplevde amningen både som något positivt och negativt sett från ett fysisk samt psykiskt perspektiv. Resultatet visade även på betydelsen av stödet mammor erhöll från sjukvårdspersonal kring sin amning, vilket kan gynna anknytningen/bindningen mellan tvillingarna och mamman. Sjuksköterskan har en viktig roll i att främja mammornas självkänsla, självständighet och motivation till att amma sina tvillingar så länge som mamman och barnet önskar.

Background: Drug abuse is a global health problem and it's growing every day. Patients with a drug addiction leap a higher risk at hospitals because of their background history, patients are stigmatized as manipulative, shameful, aggressive and violent. It’s important that Nurses who will be taking care of patients with drug know their role and can see other factors then just what meets the eye. Purpose: The goal is to have nurses with the knowledge and experience to promote health in patients with a drug addiction. Method: This method" were found in two different databases, PsycInfo and PubMed. The eight scientific articles found for the result were examined on the basis of Polit and Beck's nine-step model. Result: It is important that nurses are offered extra training on patients with a drug addiction in order to alleviate the patients suffering. Conclusions: Take each patient as a unique case and give care based on their special need.

Bakground: Palliative care is based on the concept that a person at the end of life should still have agood life quality. The care received should also be based on the sick persons wishes and preferences. During palliative care the person cared for should be able to chose where they want to receive the care and a lot of people want to die at home. Aim: The aim of this study is to describe the experiences of people receiving palliative care at home. Method: This is a literature study with a qualitative approach that follows Polit and Beck's nine-stepmodel. Ten articles were identified and analyzed using a thematic analysis. Results: The results show two themes and four subtemes: Communication with subtemes Accessibility and Partnership. Well-being with subtemes Comprehensive care and Security & Insecurity. Conclusions: People who receive palliative care at home are in need of feeling safe and being seen asa whole person in nursing. It is important for the sick people to have a good relationship with their caregivers based on partnership and accessibility. Home care should be well-planned and organizedas poor communication can lead to insecure care. / Bakgrund: Den palliativa vården grundar sig på att personen som är i livets slutskede ska ha en god livskvalitet under sin sista tid i livet. Vården ska även anpassas utifrån den döende personens önskan och preferenser. När en person vårdas palliativt ska hen ha möjlighet att välja var vården ska utföras. En stor del människor som vårdas i livets slutskede vill vårdas och dö i sitt hem. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva erfarenheter från personer av palliativa vården i hemmet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studien följde Polit och Becks niostegsmodel förlitteraturstudier. Tio artiklar identifierades och analyserades med tematisk analys. Resultat: Resultat redovisar i två teman och fyra sudteman: kommunikation med subteman vårdpersonalens tillgänglighet och partnerskap. Välbefinnande med subteman helhetsvård och trygghet & otrygghet. Slutsats: Personer som får palliativ vård hemma är i behov av att känna sig trygga och bli sedda somen hel människa vid omvårdnad. Det är viktigt för de sjuka personerna att ha en god relation med sinavårdgivare som baseras på partnerskap och tillgänglighet. Vården i hemmet bör vara välplanerad och organiserad då dålig kommunikation kan leda till en osäker för vård.

Abstract Background: Insufficient physical activity has become a health problem worldwide and is closely connected to the development of various diseases such as Non-communicable diseases (NCDs). This has become a national problem in Thailand as well, and during the last decade, the government have launched various campaigns in attempt to increase the physical activity level of the population. Studies around the world have shown a positive correlation between physical activity (PA) and the prevention and treatment of diseases. Purpose: The purpose of this study was to gain knowledge about young Thai adults’ points of view and experiences of PA during their lifespan. Method: The study was a qualitative interview study based on five semi-structured interviews. The participants were young Thai adults studying or working at a computer-oriented college. When recruiting participants, both purpose and convenience sampling methods were used. Qualitative content analysis was used to analyze the collected data. Results: Five categories and twelve subcategories were identified during the analysis process. The five categories represented the broad focus areas and aspects of the participants’ views and experiences of PA. Conclusion: The participants had significant variations in both views and experiences regarding PA. The participants had a positive attitude towards PA due to different health outcomes. However, a lack of fundamental theoretical knowledge from their schoolyear’s regarding PA was identified. Further research is therefore needed to deeper investigate the knowledge gap and possible underlying causes.   Keywords: physical activity, non-communicable diseases, Thailand, experiences, views, physiotherapy / Sammanfattning Bakgrund: Otillräcklig fysisk aktivitet (FA) har blivit ett hälsoproblem världen över och är nära kopplat till utvecklingen av olika sjukdomar, t.ex. folksjukdomar. Detta har blivit ett nationellt problem även i Thailand och under det senaste decenniet har regeringen lanserat olika kampanjer i försök att öka den fysiska aktivitetsnivån hos befolkningen. Studier runt om i världen har visat att det finns ett positivt samband mellan FA och förebyggande och behandling av sjukdomar. Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om unga thailändska vuxnas syn på och erfarenheter av FA under deras livstid. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie baserad på fem semistrukturerade intervjuer. Deltagarna var unga thailändska vuxna som studerade eller arbetade på en dataorienterad högskola. Vid rekryteringen av deltagare användes både metoder för ändamåls- och bekvämlighetsurval. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera den insamlade datan. Resultat: Fem kategorier och tolv underkategorier identifierades under analysprocessen. De fem kategorierna representerade de övergripande fokusområdena och aspekterna av deltagarnas åsikter och erfarenheter av FA. Slutsats: Deltagarna hade betydande variationer i både åsikter och erfarenheter av FA. Deltagarna hade en positiv attityd till FA på grund av olika hälsorelaterade effekter, dock konstaterades det att det fanns en brist på grundläggande teoretiska kunskaper kring FA från deras skolår. Ytterligare forskning behövs därför för att djupare undersöka kunskapsluckan och eventuella bakomliggande orsaker.   Nyckelord: physical activity, non-communicable diseases, Thailand, experiences, views, physiotherapy

Bakgrund:Gynekologisk cancer är en cancerform som drabbar uppskattningsvis ca 3000 kvinnor i Sverige varje år. Att drabbas av en livshotande sjukdom som gynekologisk cancer kan ge upphov till en rad reaktioner, förändringar och behov. Det är därför av vikt för sjuksköterskan att förstå kvinnornas upplevelser och utefter detta kunna bistå kvinnorna den personcentrerade omvårdnaden som ligger inom sjuksköterskans kompetensområde. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie utfördes baserat på tio kvalitativa artiklar där en analys genomfördes. Artikelsökningarna gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl Complete.  Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman; Fysiska upplevelser, emotionella upplevelser och upplevelser av relationernas betydelse. Till dessa huvudteman identifierades tio underteman. Sammanfattning:Kvinnornas upplevelser med gynekologisk cancer beskrevs som fysiskt och psykiskt påfrestande. En rad förändringar beskrevs av kvinnorna efter insjuknandet, där både negativa och positiva aspekter framkom. Den gynekologiska cancerns behandling hade framförallt en negativ påverkan på kvinnornas fysiska hälsa vilket i sin tur påverkade den psykiska hälsan på olika plan. Kvinnorna hade också önskat ett annat bemötande från vårdpersonalen. Rädsla för död och återinsjuknande var andra aspekter som präglade deras upplevelser. Samtidigt beskrev kvinnorna hur insjuknandet lett till medvetandegörandet av hälsosammare vanor och livsstil, stärkta band till familj/vänner och en ny syn på livet. / Background: Gynecological cancer is a type of cancer that involves cancer in the female genitalia and occurs in approximately 3000 women in Sweden each year. To suffer from a life-threatening disease such as gynecological cancer can cause a series of reactions, changes and needs. It is therefore of importance for the nurse to understand the lived experiences of these women and based on that be able to assist them and give them person-centered care that lies within the nurses area of competence. Aim: To describe women’s experiences of living with gynecological cancer.Method:A literature review based on ten qualitative articles where an analysis was performed. Article searches were performed in the databases Pubmed and Cinahl Complete.   Results: The analysis resulted in three main themes; Physical experiences, emotional experiences and experiences of the importance of relationships. To the three main themes ten subthemes were identified.  Summary: The experiences the women had with gynecological cancer were described as psychically and emotionally strenuous. A series of changes were described by the women after falling ill, where both negative and positive aspects emerged. Mainly the treatments of the gynecological cancer had a negative impact on the women’s physical health which then led to a mentally impact on various levels. The women also had wished for another personal treatment from the health professionals, lack of empathy and information from their caregivers were described. A fear of death and recurrence were other aspects that had an impact on their experiences. At the same time the women described how the disease had led to awareness raising on healthier habits and lifestyles, strengthen bonds to family/friends and a new outlook on life.

Title: Nurses' experiences of conversations with patients about sexual health: a qualitative literature review. Background: Sexual health and sexuality are included in all dimensions of health and can be affected by illness, dysfunction and injury. Conversations about patients' sexual health and sexuality were part of the professional role of nurses. Despite this, it emerged that conversations about sexual health were not conducted by the nurses, which led to holistic nursing with clear shortcomings. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of talking about sexual health with adult patients in inpatient care.Method: The research design in this qualitative literature review has an inductive approach. The analysis was carried out through five steps (Friberg, 2017). Results: Four main categories emerged with twelve subcategories; When the conversation arises (the value of the conversation for care, knowledge and experience, relationship between nurse and patient), Uncertainty about responsibility (nurse's initiative to talk, patient's initiative to talk, the interprofessional team), Nurse's prejudices and values (professional values, personal values, the nurse's priorities, own power in the care relationship) and The impact of the environment (organization and system and society's norms). Conclusion: Nurses need improved knowledge, experience and training to initiate conversations about sexual health and sexuality with patients. Future research needs to examine what improvement measures are required to implement sexual health conversations in clinical work. Keywords: conversations, experiences, nurses, patients, sexual health, sexuality.

Bakgrund: Enligt World Health Organization [WHO] är övervikt och fetma ett växande hälsoproblem med global påverkan. Livsstilsförändringar som kostomläggning, beteendeterapi och ökad fysisk aktivitet är viktiga verktyg för att hjälpa patienterna att uppnå en viktnedgång men idag är viktoperationer den mest effektiva metoden mot fetma.  Syfte: Belysa patienters erfarenheter i det dagliga livet efter genomgången viktoperation. Metod: Nio steg av Polit och Beck (2016) har använts för att göra forskningsprocessen tydlig och överskådlig. Använda databaser i sökningen: CINAHL och PubMED. I resultat ingår åtta artiklar. Resultat: Viktoperation påverkar och förändrar patientens liv och erbjuder dessa ett nytt matsmältningssystem som kan upplevas både positivt och negativt. Tre kategorier framkom i studie: Fysiska och fysiologiska förändringar, psykiska processen och sociala ändringar. Från dessa kategorier tillkom underkategorierna: Kroppsförändringar och dess effekt på hälsan och intimitet, förändrad relation till mat postoperativt, motion och kondition, känslomässiga reaktioner och självkänslan, samhällets influenser och familjestöd efter viktoperation. Slutsats: Patienterna förmedlade både positiva och negativa erfarenheter av en viktoperation som påverkade deras nya sätt att leva och gav dem en ny framtid.

Bakgrund: Covid-19-pandemin resulterade i en mängd samhällsanpassningar för att minska smittspridningen vilket skapade nya förhållningssätt i vardagen, som bland annat påverkade förhållandena för att utföra hälsobeteenden såsom fysisk aktivitet. Åldersgruppen 70 år och äldre blev särskilt begränsade av restriktionerna. För den äldre befolkningen är det av vikt att genom fysisk aktivitet bibehålla funktionell kapacitet för att minska åldersrelaterad sjuklighet, det kan därför tänkas vara viktigt att kartlägga utmaningar och möjligheter till fysisk aktivitet när förutsättningarna förändras likt under covid-19-pandemin; för ett fortsatt arbete att främja folkhälsan.  Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser och tankar kring fysisk aktivitet/träning kopplat till covid-19 hos personer i åldersgruppen 70 år och äldre.  Metod: En kvalitativ design baserad på semistrukturerade intervjuer användes. Fem kvinnor i åldern 72-88 år rekryterades genom bekvämlighetsurval. Data bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade fem kategorier och fjorton subkategorier. De fem kategorierna bestod av: Förändrad fysisk aktivitet under covid-19, Positiva upplevelser av utomhusträning, Träffpunkt är viktig under pandemin, Utmaningar som försvårar fysisk aktivitet under covid-19 och Drivande faktorer som underlättar fysisk aktivitet under covid-19. Slutsats: Möjligheten till fortsatt organiserad och anpassad gruppträning för äldre under en pandemi bidrar till minskad inaktivitet och ökad fysisk aktivitet i åldersgruppen 70 år och äldre. / Background: The covid-19-pandemic resulted in an amount of social adaptations in order to minimise the spread of infection, which resulted in new approaches in everyday life that among other things impacted the terms to engage in health behaviours such as physical activity. The age group 70 years and older became particularly restricted by the confinements. It is important for the older population to maintain functional capacity and reduce age-related morbidity through physical activity, therefore it may be important to identify challenges and opportunities for physical activity when the conditions alter as they have during the covid-19-pandemic; for further work to promote public health.  Aim: The aim was to examine the experiences of and thoughts concerning physical activity/exercise connected to covid-19 of people in the age group 70 years and older.  Method: A qualitative design based on semi structured interviews was used. Five women in age 72-88 years were recruited through convenience sampling. Data was processed with a qualitative content analysis.  Results: The data generated five categories and fourteen subcategories. The categories were: Changes in physical activity during covid-19, Positive experiences of outdoor training, “Träffpunkt” is important during the pandemic, Challenges which complicate physical activity during covid-19 and Driving factors which facilitate physical activity during covid-19. Conclusion: The opportunity of continued organised and adapted group training for elderly during a pandemic contributes to reduced inactivity and increased physical activity within the age group 70 years and older.

Bakgrund: Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en av de vanligaste psykiatriska följdsjukdomarna efter en traumatisk upplevelse. Många av de individer som har diagnostiserats med PTSD har samtidiga kroppsliga besvär och det finns forskning som tyder på att fysioterapeutiska interventioner skulle kunna vara betydelsefulla i behandlingen av PTSD. Trots att forskning på området fysioterapi vid PTSD har ökat i omfattning under de senaste åren är fysioterapeutprofessionen inte självklar i PTSD-teamet. En kvalitativ studie om hur fysioterapeuter upplever sin roll i behandlingen av patienter med PTSD skulle kunna bidra med värdefull information. Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att arbeta med vuxna personer som har diagnostiserats med posttraumatiskt stressyndrom. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie som baserades på fem semistrukturerade intervjuer med fysioterapeuter från Röda Korsets behandlingscenter i Sverige. Ett ändamålsenligt urval tillämpades i studien och datan analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i 14 underkategorier och fyra kategorier. De fyra kategorierna var; Ett varierat och individanpassat fysioterapeutiskt arbetssätt vid PTSD, Fysioterapeutens betydelse och unika roll i PTSD-teamet, Variationsrika framgångsfaktorer inom vården av PTSD och Utmaningar som komplicerar vården vid PTSD. Konklusion: Fysioterapeuter har, i och med sin unika kompetens, en betydelsefull roll i PTSD-teamet och kan genom kroppsliga behandlingsmetoder göra en stor skillnad för patienter med PTSD. Utmaningarna för fysioterapeuter inom vården av PTSD var många och det fanns en önskan om mer forskning och utbildning. Vidare forskning på området fysioterapi vid PTSD behövs för att fylla de kunskapsluckor som finns inom området. / Background: Posttraumatic stress disorder (PTSD) is one of the most common psychiatric disorders following a traumatic event. Many of those who have been diagnosed with PTSD have bodily symptoms and research suggests that physiotherapeutic interventions may be meaningful in the treatment of PTSD. Even though research regarding physiotherapy and PTSD has grown over the last couple of years physiotherapists are not a natural part of the PTSD-team. A qualitative study regarding physiotherapists views on their role in the treatment of PTSD could provide valuable information. Purpose: The purpose of this study was to describe physiotherapists' views and experiences of working with adults who have been diagnosed with posttraumatic stress disorder.  Method: The study was a qualitative interview study which was based upon five semi-structured interviews with physiotherapists from the Red Cross treatment centers in Sweden. A purposive sampling was used and the data was analyzed using qualitative content analysis.   Results: The analysis resulted in 14 subcategories and four categories. The four categories were; A varied and personalized physiotherapeutic way of working with PTSD, The physiotherapists importance and unique role in the PTSD-team, Variating successful factors in the healthcare of PTSD and Challenges that complicates the healthcare of PTSD. Conclusion: Physiotherapists have, because of their unique competence, an important role in the PTSD-team and can make a big difference for their patients through physiotherapeutic interventions. There are many challenges in the healthcare of PTSD for physiotherapists and more research and education was requested. Further research regarding physiotherapy and PTSD is needed.

Introduktion/Bakgrund: Patienter i livets slutskede som upplever outhärdliga symtom kan få palliativ sedering. Sjuksköterskor har en viktig roll när palliativ sedering tillämpas. De har ansvar för att stötta och företräda både patient och närstående. Det finns en brist på forskning om närståendes upplevelser av palliativ sedering. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur det upplevs att vara närstående till en patient som får palliativ sedering. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Becks (2016) nio steg. Databassökningen gjordes i tre databaser; PubMed, Cinahl samt PsycINFO där åtta artiklar identifierades till resultatet. Resultat: Närståendes upplevelser sammanställdes i fem teman: önskan om en god död, behov av information och kunskap, tankegångar, möjlighet till avsked och känsla av ansvar. Slutsats: Närstående hade en positiv upplevelse av palliativ sedering. De tveksamheter som närstående generellt hade var om patientens välmående, eventuell förkortning av livet samt ifall sederingen gav en god död. Resultatet visade ett stort behov av information och kunskap från vårdgivare för att närstående skulle ha en bättre upplevelse.