Endometrios är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar ungefär tio procent av alla personer i reproduktiv ålder, födda med en livmoder. Sjukdomen kan medföra besvärliga smärtor för personer som lever med den. Fördröjning av diagnostisering och behandling förekommer för personer som lever med endometrios vilket pekar på en bristande kunskap hos vårdpersonal gentemot dem. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva personers upplevelser av att leva med endometrios. Litteraturöversikt användes som metod. Sjutton vetenskapligt granskade artiklar inhämtades från PubMed och CINAHL. Inklusionskriterierna var att studiedeltagarna skulle vara mellan 18 – 55 år och leva med en bekräftad endometrios. Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag användes för kvalitetsgranskning. Artiklarnas resultat lästes igenom upprepade gånger och delades därefter i kategorier och subkategorier. Tre kategorier och elva subkategorier identifierades: att leva med symtom (symtom, fysisk aktivitet/funktionsförmåga, privata relationer, sexualitet/reproduktion, känslor/psykisk hälsa samt coping), mötet med sjukvården (att bli diagnostiserad och bemötande) samt påverkan på socioekonomiska aspekter (utbildning, arbete/sjukskrivning och privatekonomi). Samtliga aspekter av personernas liv påverkades av att leva med endometrios. Framförallt smärta hade inverkan på psykiska, fysiska, sociala och ekonomiska aspekter i personernas liv. Att leva med endometrios kan medföra övervägande negativa upplevelser av smärtsamma symtom, nedsatt funktionsförmåga, arbetsförmåga, privatekonomi och psykisk hälsa, negativt bemötande från sjukvårdspersonal samt negativ inverkan på privata relationer och sexualitet/reproduktion. Mer forskning och kunskapsspridning om endometrios behövs. Genom att öka medvetenheten om hur endometrios påverkar livet hos personer som lever med tillståndet kan kunskap bland sjukvårdspersonal samt omhändertagande och bemötande av dessa personer förbättras. Därmed kan personernas sårbarhet bejakas och deras tillit till sjukvården förhoppningsvis förbättras. / Endometriosis is a chronic inflammatory disease which affects approximately ten percent of all persons in reproductive ages, born with a uterus. The disease can entail troublesome pains for the persons who live with it. Delay of diagnosis and treatment occurs which indicates a lack of knowledge among care staff towards the persons living with endometriosis. The aim of this literature review was to describe the experiences of persons living with endometriosis. The applied method was literature review. Seventeen peer reviewed articles were retrieved from PubMed and CINAHL. Inclusion criteria were that the study participants had to be between 18 and 55 years of age and live with confirmed endometriosis. Sophiahemmet Högskolas assessment tool was utilised during the quality audit. The articles were read repeatedly, and their contents were then divided into categories and subcategories. Three categories and eleven subcategories were identified: to live with symptoms (symptoms, physical activity/functional ability, private relationships, sexuality/reproduction, emotions/mental health and coping), encounters with health care (to be diagnosed and personal treatment), and consequences in everyday life (education, employment/absenteeism, and personal finances). In essence, almost all of the aspects of the persons’ lives were affected by living with endometriosis. Pain had a particular influence on mental, physical, social, and economical aspects of their lives. Living with endometriosis can entail troublesome negative experiences of painful symptoms, reduced ability to function physically, working ability, personal finances and mental health, negative encounters with health care staff, and negative influences on private relationships and sexuality/reproduction. Further research and dissemination of knowledge about endometriosis is necessary. Knowledge among health care staff, caretaking and personal treatment may be improved by increased awareness of how endometriosis affects the lives of people living with the condition. Hence, the persons’ vulnerability may be affirmed and their trust towards health care may hopefully improve.

Background: Mechanical ventilation and sedation are common in intensive care and can be stressful for the patient as many experience physical and mental complications such as delirium. Nurses in intensive care play an important role in assessing the need for pain relief and sedation. The care environment and communication opportunities are also factors that affect patients' experiences. Aim: The aim of the study was to make patients' experiences of having been mechanically ventilated and/or sedated in an intensive care unit visible. Method: A literature study was chosen to get a picture of the current state of knowledge. Based on a thematic analysis method 15 articles were analyzed. Results: The analysis resulted in the following themes: fear and anxiety with subthemes physical and psychological experiences, security and trust with subthemes environment and communication as well as cognition and memories with subthemes confusion and dreams. Conclusion: It is a difficult experience to be mechanically ventilated and/or sedated in an intensive care unit. Communication difficulties were a prominent experience that affected many patients. Continued research: Continued research is necessary in the subject matter of the study. There is also a need for research on the care environment and communication aids for intensive care patients.  Keywords: Sedation, mechanical ventilation, intensive care and experiences. / Bakgrund: Mekanisk ventilation och sedering är vanligt förekommande inom intensivvården och kan vara påfrestande för patienten då många upplever fysiska och psykiska komplikationer som till exempel delirium. Specialistsjuksköterskor inom intensivvård har en viktig roll vid bedömning av behov av smärtlindring och sedering. Även vårdmiljö och kommunikationsmöjligheter är faktorer som påverkar patienters upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att synliggöra patienters upplevelser av att ha varit mekaniskt ventilerade och/eller sederade på en intensivvårdsavdelning. Metod: En litteraturstudie valdes för att få en bild av det aktuella kunskapsläget. Utifrån tematisk analysmetod analyserades 15 artiklar. Resultat: Analysen resulterade i följande teman: rädsla och ångest med subteman fysiska- och psykologiska upplevelser, trygghet och tillit med subteman omgivning och kommunikation samt kognition och minnen med subtema förvirring och drömmar. Slutsats: Det är en svår upplevelse att vara mekaniskt ventilerad och/eller sederad på en intensivvårdsavdelning. Kommunikationssvårigheter var en framträdande upplevelse som påverkade många patienter. Fortsatt forskning: Fortsatt forskning är nödvändig inom ämnet som studien berör. Det finns även behov av forskning kring vårdmiljön samt kommunikationshjälpmedel för intensivvårdspatienter.  Nyckelord: Sedering, mekanisk ventilering, intensivvård och upplevelser.

Bakgrund: I Sverige är dödshjälp inte lagligt men ämnet debatteras utifrån olika synsätt samt etiska aspekter. Sjukvårdspersonalens uppgift är att vårda patienter genom att lindra, trösta samt bota men om patienten inte längre vill leva samt efterfrågar dödshjälp ställs sjuksköterskan inför en utmaning. All vård skall bygga på en respekt för patientens autonomi enligt lag. Syfte: Syftet är att beskriva sjukvårdspersonalens upplevelser samt erfarenheter kring dödshjälp inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt gjordes enligt Fribergs (2017) metod. De databaser författarna använde inför sökningen av vetenskapliga artiklar var följande: CINAHL Complete, PsycINFO samt PubMed . I arbetet inkluderades tio stycken kvalitativa, då författarna bedömde dessa svara på syftet. De utvalda artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod. Resultat: Författarna kunde identifiera tre teman genom sina valda artiklar. Sjukvårdspersonalens upplevelser samt erfarenheter av dödshjälp. Sjukvårdspersonalens teamwork. Sjukvårdspersonalens relation med patienten. Diskussion: Resultatdiskussionen delades in i tre delar, “Sjukvårdspersonalens upplevelser samt erfarenheter kring dödshjälp”, “Sjukvårdspersonalens teamwork inom dödshjälp” samt “Sjukvårdspersonalens relation med patienten”. Samt en metoddiskussion om styrkor samt svagheter om arbetets gång. / Background: In Sweden euthanasia isn't legal but the subject is still debated from different points of views and ethicals aspects. Health care professionals primary mission is to take care of patients by lindering and cure diseases. However if the patient no longer wants to live and asks for euthanasia the nurse is put in front of a challenge. All of the health care shall be built on respect for the patient's autonomy according to law. Aim: The purpose is to describe the healthcare professional’s experiences about euthanasia in palliative care. Method: A literature review was done according to Friberg's (2017) method. The databases the authors used for the search of scientific articles were as follows: CINAHL Complete, PsycINFO and PubMed. The work included ten qualitative articles, the authors assessed these to respond to the purpose of the study. The selected articles were analyzed using Friberg's method of analysis. Results: The authors was able to identify three themes through their selected articles. healthcare professional’s experience and experiences of euthanasia. Healthcare professionals teamwork. And the healthcare professionals relationship with the patients. Discussion: The discussion about the results was, divided into three parts, "Health care professional´s experience and experiences regarding euthanasia", “Health care professional´s teamwork within euthanasia” and "Health care professional´s relationship with the patient". We also did a method discussion about strengths and weaknesses of the process.

From the creation of traditional board-games to their translation into digital interfaces, a new era seems to be starting, where the need for physical sensory interactions battles the benefits brought on by technology. This is where hybrids are born as a middle ground that blends the benefits of these two forms of play. And while new hybrid game designs should cater these benefits equally, it seems that these post digital board-games, have still been focused in proposing new technologies, rather than new interactions. A shift in focus is now necessary, placing hybrids as a bridge between physical and digital domains, towards innovative interactions in gameplaying experiences. As games are set in a context that blends imaginary narratives with real contexts and players, exploring new forms of interaction is only made possible by looking beyond what games are, and into the experiences they provide. In that sense, this design process will explore deduction game components, such as the communication of clues that lead players to discover the solution and win the game. The final concept, Lines of Thoughts, contributes to the discussion by looking at materiality in interactions as something not only seen literally defined in physical form, but also metaphorical. Elements that would otherwise be intangible, such as thoughts, can be made tangible through technologically enhanced lines that can be created, seen, touched, heard, and, ultimately, interacted with.

Background: Schizophrenia is a psychosis mental illness which the cognitive functions are somehow impaired. This sickness is still surrounded by prejudice, fear and ignorance.Aim: The aim of this descriptive literature study was to describe the experiences of stigma outside the hospital for people with schizophrenia.Method: This literature study was based on 10 scientific articles searched in the databases Medline via PubMed and PsykINFO.Main results: The articles in this literature study showed that stigma was experienced among patients with schizophrenia in their encounter with people outside of care. Patients are faced with discrimination and violence both from family members and others. Stigmatization also exists in the media. The results also showed that stigma had a great impact on the participants' self-esteem and affected their perception of the disease.Conclusion: The results of this literature study show that patients with schizophrenia face stigma and discrimination in society. This has mainly been shown to be due to ignorance about the disease. In the work to reduce stigma, more people should stand up and support those patients. More knowledge about stigma is needed in this subject. / Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykossjukdom där de kognitiva funktionerna är något skadade. Sjukdomen omgärdas i stora drag fortfarande av fördomar, rädslor och okunskap.Syfte: Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva upplevelser av stigmatisering utanför vården av människor med diagnosen schizofreni samt konsekvenserna.Metod: Litteraturstudien var baserad på 10 vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna Medline via PubMed samt PsycINFO.Huvudresultat: Studierna i denna litteraturstudie påvisades att stigmatisering upplevdes bland patienter med schizofreni i deras möte med människor utanför vården. Patienter diskrimineras och utsätts av våld både från familj och även av andra. Stigmatisering finns även inom media. Resultatet visade även att stigmatisering hade stor inverkan på deltagarnas självkänsla och påverkade deras uppfattning kring sjukdomen.Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar att patienter med sjukdomen schizofreni möter stigmatisering och diskriminering i samhället. Detta har främst visat sig bero på okunskap kring sjukdomen. I arbetet med att minska stigmatisering krävs att fler människor stödjer och försvarar patientens rättigheter. Mer kunskap kring stigmatisering kopplat till schizofreni behövs.

SAMMANFATTNING  Introduktion: Att leva med hjärtsvikt är vårdkrävande och det ses en ökning av antal drabbade och många av dessa omhändertas i öppenvården.   Syfte: Att undersöka personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt och vara beroende av vård.  Metod: En litteratursammanställning av artiklar som har använt kvalitativ metod. De som valdes kvalitetsgranskades och resultatet analyserades enligt en metasyntes som för samman forskningsresultat som finns presenterat från olika kvalitativa studier för att visa på en fördjupning av ämnet. Examensarbetet beskriver valda delar av Roys teori. Inklusionskriterier var vuxna med hjärtsvikt och erfarenhet av dess vård, artiklar på engelska som var publicerade mellan åren 2016 - 2021.   Resultat: Resultatet bygger på sjutton artiklar. Vid bearbetningen av metasyntesen bildades kategorier och vissa subkategorier. Kategorierna som framkom ur resultatet var besvärande symtom vid hjärtsvikt, skillnader i vård och socialt nätverk påverkade. Subkategorierna var fysiska symtom, psykiska symtom och existentiella funderingar, specialiserad palliativ vård, primärvård och sjukhusvård, övrig vård inklusive egenvård, anhöriga och närstående, social isolering och ekonomisk påverkan.   Slutsats: Att få hjärtsvikt innebär en enorm påfrestning både fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt. Att inte få behov tillgodosedda i vården ökar symtombördan ytterligare. Därav finns behovet att öka förståelsen kring upplevelser av hjärtsvikt och dess vård. Egenvård är en stor del av vården vid hjärtsvikt och där har distriktssköterskor en möjlighet att bidraga till egenvården genom att använda sig av Roys teori.  Nyckelord: Hjärtsvikt, Vård, Upplevelser / ABSTRACT  Introduction: Heart failure leads to different sorts of symptoms that gradually gets worse. That means a lot of suffering for those persons and their relatives'. People with heart failure often seeks care and most of them are treated in the primary care.   Aim: To investigate people's experiences of living with heart failure and being dependent of care.   Method: A literature review of articles that have used a qualitative method. The inclusion criteria's were adults with heart failure and experience of their care, articles in English published between the years 2016 - 2021. The selected articles were quality reviewed and the results were analyzed according to a meta-synthesis. That method brings together research results that are presented from various qualitative studies to show a deeper understanding of the subject. The thesis describes selected parts of Roy's theory.   Result: Seventeen articles were included in this study. The meta-synthesis generated in three, main categories and six subcategories. The categories that emerged from the results were troublesome symptoms of heart failure, differences in care and social network. The subcategories were physical symptoms, mental symptoms and existential considerations, specialized palliative care, primary care and hospital care, other care including self-care, relatives and close relatives, social isolation and financial impact.   Conclusion: To live with heart failure means a huge strain both physically, mentally, socially and financially. Not having their needs met in care further increases the burden of symptoms. Therefore there is a need to understand about experiences of heart failure and its care. Self-care is a large part of the care for heart failure and district nurses have an opportunity to contribute to self-care by using Roy's theory.  Keywords: Heart Failure, Care, Experiences

Based on Coopey's critical review of the terms 'Utopian sunshine' and 'Foucauldian gloom' with regard to the earning organization (Coopey, 1998), this article explores the learning organization from two opposing perspectives. While researchers agree that the learning organization concept is an important one for organization science, two seemingly irreconcilable research communities are arguing about whether the learning organization is a dream or a nightmare for its members, particularly with regard to three critical dimensions: control, ideology and potentially painful employee experiences. The purpose of this article is to review and critically examine both the optimistic view of the learning organization as positive ideal and the more critical view of the learning organization as negative ideology. Based on this examination, the article aims to synthesize a new middle-ground perspective on the learning organization, referred to as the 'fluorescent light' view, incorporating elements from both optimistic and critical views in hopes of generating a dialog between them that will provide new research questions on control, ideology and potential pain in learning organizations.

In Sweden, the elderly population above the ages of 65 who can no longer cater for themselves can seek assistance from the social services in their municipalities. A case officer popularly known as biståndshandläggare in Sweden is usually assigned by the municipality to assist in planning, assessing and making decisions on the kind of services which best fits the elderly clients seeking assistance. This study investigated the experiences of geriatric case officers working with grieving elderly clients who are either in hospitals or in their private homes. A qualitative methodology was employed and, interviews were conducted with four geriatric case officers working within elderly care departments in social services around Mid-Sweden. The results were analysed using thematic analysis. The findings revealed that these geriatric case officers had insufficient knowledge on how to work with grief and loss. The results also showed that geriatric case officers had both positive and negative experiences when working with grieving elderly clients. To work in elderly care services, a social work degree or related education is a requirement.

Bakgrund: Ungefär 400 000 barn och ungdomar drabbas av cancer i världen varje år. Föräldrar har en viktig roll i behandlingen av barncancer. Att undersöka föräldrars upplevelser av vården kan ge en bättre vård till både föräldrar och barn. Syfte: Att undersöka föräldrars upplevelse av att ha ett barn som vårdas för cancer. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie som har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Sökningen utfördes i PubMed och Cinahl. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s mall för bedömning av kvalitativa studier. Tolv kvalitativa originalartiklar inkluderades i studien. Resultatet studerades för att hitta likheter och olikheter mellan studierna. Meningsbärande enheter identifierades och bildade sedan kategorier och underkategorier. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre huvudkategorier: Psykiska och fysiska reaktioner, Föräldrarnas upplevelser av sjukdomens påverkan på livet och Föräldrars upplevelser av vården. Cancerdiagnosen ledde ofta till känslor av rädsla och stress, känslor som ofta kunde yttra sig genom fysiska reaktioner. En del föräldrar vände sig till sin religion för att hantera sjukdomen medan andra förlitade sig på fakta och information. Positiva känslor och effekter såsom ökad emotionell styrka och större förmåga att hantera motgångar framkom också. Ett bra stöd från sjukhuspersonalen var väsentligt för föräldrarnas välmående. Slutsats: Studiens resultat visade en stor variation i föräldrarnas upplevelser. Det är därför viktigt att som sjuksköterska alltid arbeta personcentrerat och ge en individualiserad vård. / Background: Approximately 400 000 children and adolescents from around the world suffer from cancer every year. Parents have an important role in the treatment of pediatric cancer. To examine parents’ experiences of having a child with cancer can improve the care for both the parents and the child. Aim: To explore parents' experiences of having a child that is treated for cancer. Method: The study is a general literature study with a descriptive design and a qualitative approach. The search was conducted in PubMed and Cinahl. The quality of the studies were reviewed using SBU:s guide to review qualitative studies. Twelve qualitative original articles were included in the study. The results of the studies were studied and similarities and differences were found. Meaningful units were identified and created categories and subcategories. Result: The analysis resulted in three main categories: Parents’ psychological and physical reactions, Parents’ experiences of the disease's impact on life and Parents’ experiences of healthcare. The cancer diagnosis often led to feelings of fear and stress, feelings that often were expressed as physical reactions. Some parents turned to religion to cope with the disease while others depended on facts and information. Positive feelings and effects such as growth in emotional strength and a greater ability to deal with setbacks also emerged. Good support from the hospital staff was essential for the parents' wellbeing. Conclusion: The result showed a great variety in parents' experiences. Therefore it is important as a nurse to always work person-centered and provide individual care.

Bakgrund: Cervixcancer är ett globalt hälsoproblem och fjärde vanligaste cancerformen hos kvinnor. Beroende på vilket cancerstadium kvinnorna befinner sig i erbjuds olika behandlingsalternativ. Sjuksköterskor ska arbeta utifrån ett holistiskt förhållningssätt och har ansvar att stötta och informera kvinnor som drabbats av cervixcancer. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av stöd i samband med cervixcancer. Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt med en kvalitativ och induktiv ansats. En systematisk informationssökning efterföljdes i tre databaser med fokus på omvårdnad. Det genomfördes en noggrann granskning och sammanställning av de tio kvalitativa resultatartiklarna som analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom de två följande huvudkategorierna: (1) Upplevelser av viktiga delar i omvårdnad vid cervixcancer och (2) Kvinnors upplevelse av stöd från närstående och andra drabbade. Följande sex underkategorier presenteras: Det informativa stödet gällande diagnos och behandling; Upplevelser av stöd från sjuksköterskan; Kvinnors upplevelse av stöd gällande sexualitet; Att förstå kvinnors emotionella lidande; Stöd från närstående; Stöd från andra drabbade. Konklusion: Det framkom att många kvinnor som lider av cervixcancer uppleverbristande stöd från sjuksköterskor. Kvinnorna betonar att bristande kommunikation och empati försämrar livskvalitén. Däremot framkommer det att vissa kvinnor upplever sjuksköterskans stöd som hjälpsamt. Närstående och andra drabbade var två viktiga källor till känslomässigt stöd och ökat välbefinnande. / Background: Cervical cancer is a global health problem and the fourth most common form of cancer among women. Depending on which cancer stage the women are in they are offered different medical treatments. Nurses are meant to work through a holistic approach and are also responsible for supporting and informing women who have been affected by cervical cancer. Aim: The aim of this study was to illustrate women´s experiences of support in conjunction with cervical cancer. Method: A literature review was conducted with a qualitative and inductive approach. A systematic informational search was observed in three databases with a focus on nursing. A thorough review and compilation of the teen qualitative result articles was carried out, which was analyzed on the basis of a content analysis. Result: In the results emerged the two main categories: (1) Experiences of important parts of nursing in cervical cancer and (2) women’s experiences with support from relatives and others affected by the disease. The following six subcategories are presented: Informative support for diagnosis and treatment; Experiences of support from the nurse; Women's experience of support regarding sexuality; Understanding women's emotional suffering; Support from relatives; Support from others affected by the disease. Conclusion: There emerged that many women who suffer from cervical cancer experience a lack of support from nurses. The women emphasize that lack of communication and empathy degrades the quality of life. On the other hand, it appears that some women find the nurse's support helpful. Relatives and others affected by the disease were two important sources of emotional support and increased well-being.