The increasing presence of digital play experiences has become an undeniable part of many childrenâ s lives. These digital experiences have begun to rival traditional physical play. Even with the introduction of the Nintendo Wii digital and physical rarely cross paths. This masters thesis investigates the design of a play experience that embraces digital experience through the combination of handheld wireless technology and playground experiences. The combination of these elements aims to create a play experience that provides the physical and imaginative aspects of traditional play while utilizing the personal, communication, social, competitive, and graphical informational properties of wireless handheld devices. This thesis documents the research, conceptualization and final development of the Funky Bars and Whirly Bird playground pieces. / Master of Science

Bakgrund Psykisk ohälsa är ett paraplybegrepp och kan innebära ett lidande för individen. Tidigare forskning har visat att stigmatisering av personer med psykisk ohälsa är vanligt förekommande och kan ha negativa konsekvenser. Ensamhet kan ha allvarliga konsekvenser för hälsan, inklusive ökad risk för depression, ångest och suicidtankar. Specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk omvårdnad har ett viktigt ansvar att stödja personer med psykisk ohälsa genom att vara lyhörda för patienternas upplevelser av ensamhet. Syfte Syftet var att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever ensamhet. Metod Metoden som antogs var en litteraturöversikt med systematisk ansats. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl Complete, PubMed och PsycInfo. Resultatet inkluderade 15 kvalitativa vetenskapliga originalartiklar från nio länder, och för dataanalysen tillämpades Thomas och Hardens tematiska analysmetod. Resultat Fyra analytiska teman och åtta deskriptiva teman identifierades. Ensamhet kunde upplevas både som en hanteringsstrategi och som en positiv upplevelse. Det framkom även att upplevelsen av ensamhet kunde fördjupas under perioder av försämrad psykisk ohälsa, ensamhet kunde även ta sig uttryck som både fysisk och psykisk smärta. Ensamhet var även associerat med känslor av utanförskap och brist på tillhörighet. Psykisk ohälsa förstärkte ofta upplevelsen av ensamhet, vilket resulterade i negativa tankar och känslor. Slutsats Ensamhet kan vara en hanteringsstrategi och en positiv kraft för välbefinnandet, men kan också leda till social isolering och känslomässig frånvaro. För personer med psykisk ohälsa påverkar ensamheten dagliga funktioner, beteenden och välbefinnande. Att beakta och stödja individuella behov är av stor betydelse, där specialistsjuksköterskan har en central roll. / Background Mental illness is an umbrella term that can entail suffering for the individual. Previous research has shown that the stigma surrounding mental illness is widespread and can have negative consequences. Loneliness can have serious health implications, including an increased risk of depression, anxiety, and suicidal thoughts. Psychiatric nurse specialists have a crucial responsibility to support individuals with mental illness by being sensitive to their experiences of loneliness. Aim The purpose was to describe how patients with mental illness experience loneliness. Methods The method adopted was a literature review with a systematic approach. Searches were conducted in the databases Cinahl Complete, PubMed, and PsychInfo. The result included 15 qualitative original scientific articles from nine countries, and for data analysis, Thomas and Harden’s thematic analysis method was applied. Results Four analytical themes and eight descriptive themes were identified. Loneliness could be experienced both as a coping strategy and as a positive experience. It also emerged that the experience of loneliness could deepen during periods of deteriorating mental health, and loneliness could manifest as both physical and emotional pain. Loneliness was also associated with feelings of social exclusion and a lack of belonging. Mental illness often exacerbated the experience of loneliness, resulting in negative thoughts and emotions. Conclusions Loneliness can serve as both a coping mechanism and a positive aspect for well-being and recovery. It can manifest as social isolation or a sense of disconnection from close relationships and the world, impacting daily functioning, behavior, and mental well-being. Addressing loneliness is crucial for person-centered care, where specialist nurses play a vital role.

Background: Delirium is a common condition in intensive care patients with symptoms such as confusion,hallucination, and insomnia. About 80% of patients admitted to the intensive care unit suffer fromdelirium, with an increased risk of mental and physical ill-health as a result. Identifying delirium in goodtime is a good prerequisite for both the care provider and the care recipient to reduce suffering incare. Purpose: The purpose of the literature study is to shed light on intensive care nurses' experience ofcaring for adult patients with delirium.Method: Literature study with a qualitative structured approach based on scientific articles. Results: Emerged from five subcategories and two categories describing the following: experience ofinadequacy and the time for recovery. Conclusion: Caring for delirious patients is time-consuming and stressful for intensive care nurses.Opportunities and conditions to be able to provide optimal care require an extent of less work-relatedstress and various trainings that identify delirium.

Bakgrund: Vid skiftarbete störs sömnen bland annat av att den biologiska dygnsrytmen rubbas, vilket kan få negativa konsekvenser på psykisk och fysisk hälsa samt på det sociala livet. Kvantitativ forskning har visat att sjuksköterskor som arbetade treskift hade högre nivåer av stress, minskad livslust samt sämre copingförmågor. Det framkom att skiftarbete påverkade både sömn, fysisk aktivitet och matvanor.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta skift. Metod: Denna litteraturstudie genomfördes med nio kvalitativa artiklar som studerade sjuksköterskors erfarenheter av skiftarbete. Sökningarna gjordes via databaserna PubMed och Cinahl och artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Tre kategorier framkom vilket genererade åtta subkategorier. Kategorierna var "Att arbeta oregelbundet", "Att sova, koppla av och återhämta sig" och "Prioritera kosten för att orka".  Konklusion: Att arbeta skift kan inverka på en sjuksköterska både psykiskt, fysiskt, socialt och professionellt. För att hantera de negativa effekterna av att arbeta skift kan regelbundna rutiner för sömn, kost och privatliv. / Background: Shiftwork disrupts the circardian rhythm, which cab affect both physical, psychological and social health. Quantitative research has shown that nurses who work in three shift have higher levels of stress, lower determination to live and poorer coping skills than those who work in two shift. It emerged that shiftwork also affected sleep, physical activity and eating habits. Aim: The aim of this study was to illuminate nurses´experiences of shiftwork. Methods: This literature revew included nine qualitative articles, where they studied nurses´own experiences of shiftwork. The databases used were PubMed and Cinahl and the articles were analyzed using Fribergs´s five-step model. Results: Three categories were identified wich generated eight subcategories. The categories were "To work irregular hours", "To sleep, relax and recover" and "Prioritizing the diet in order to cope". Conclusion: Shiftwork can affect nurses on a psychological, physical, social and professional level. To handel the possible negative effects of shiftwork there could be a need for regular routines for sleep, eating habits and private life.

Bakgrund: Suicid är ett globalt folkhälsoproblem och sjuksköterskan spelar en viktig roll i det suicidförebyggande arbetet. Det finns olika behandlingar för personer med suicidalt beteende, och hur dessa patienter blir bemötta i vården har en viktig betydelse för deras tillfrisknande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidnära patienter. Metod: Litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar; nio kvalitativa, en kvantitativ och en mixad metod hämtade från databaserna Pubmed och Cinahl Complete. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudteman: Brist på erfarenhet och utbildning, Vårdrelationens betydelse samt Uttryckta känslor hos sjuksköterskor. Slutsats: Litteraturöversikten visar främst på en bristande kompetens hos sjuksköterskorna i vårdandet av suicidnära patienter. Den bristande kompetensen drabbar inte bara patienterna utan påverkar även sjuksköterskornas egna mående då oro och stressrelaterade känslor ofta uppstår. En god vårdrelation är av betydelse för att kunna vårda denna patientgrupp på bästa sätt. / Background: Suicide is a global public health issue, and nurses play a crucial role in suicide prevention efforts. There are various treatments available for individuals with suicidal behavior, and how these patients are treated in healthcare settings is of significant importance for their recovery. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for suicidal patients. Method: A literature review based on eleven scientific articles; nine qualitative, one quantitative, and one mixed method collected from the databases Pubmed and Cinahl Complete. Results: The results are presented based on three main themes: Lack of experience and training, Importance of the nurse-patient relationship, and Expressed emotions among nurses. Conclusions: The literature review primarily demonstrates a lack of competence among nurses in caring for patients at risk of suicide. This lack of competence not only affects the patients but also impacts the nurses' own well-being as feelings of anxiety and stress often arise. A strong nurse-patient relationship is of great importance in order to provide optimal care for this patient group.

Bakgrund: Kommunikationssvårigheter uppstår när hjärnan skadas och beroende på skadans lokalisation kan symtom uppstå som afasi. I Sverige drabbades mellan 7000 och 10 000 personen av afasi år 2021. Kommunikation är en grundläggande förutsättning för en god omvårdnad. Därför är det i stor vikt att sjuksköterskor är pålästa och förstår vikten av kommunikation och olika kommunikationssätt under samtalet, för att kunna säkerställa en god omvårdnad samt främja personcentreradvård för patienter med afasi. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera med patienter med afasi. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Data analyserades utifrån Popenoes analysmetod i tre huvudsteg. Resultat: Tre huvudkategorier och sex underkategorier identifierades. Huvudkategorierna var:känslomässiga reaktioner, hinder i kommunikationen, förutsättningar för en effektiv kommunikation. Underkategorierna var: känslor av frustration och missnöjdhet, känslor av skuld och ansvar, tidspress, kunskapsbrist, tidens betydelse, strategier och metoder. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att kommunikationen med patienter med afasi är en stor utmaning. Detta innebär att sjuksköterskor upplevde känslor av frustration när de kommunicerade med patienter med afasi, eftersom både sjuksköterskor och patienter behövde tid för att kommunicera och att förstå varandra. Ytterligare bristande i kunskap om olika kommunikationshjälpmedel var en faktor som hindrade sjuksköterskor att ha en effektiv kommunikation med patienter med afasi. För att kunna kommunicera på ett effektivt sätt med patienter med afasi samt att främja personcentrerad vård krävs att sjuksköterskor avsätter tillräckligt med tid att sitta ner hos patienten, ökar sin kunskap om olika kommunikationsstrategier och metoder. / Background: Communication difficulties occurs when the brain is damaged and depending on the location of the injury, the symptoms occur and lead to aphasia. In Sweden, between 7,000 and 10,000 people were affected by aphasia in 2021. Communication is a basic competence for a good nursing care. That’s why it is important that nurses are well informed and understand the significance of communication and various communication methods during interactions between nurses and patients with aphasia. This is essential to ensure a good quality of health care and promote person- centred care for patients with aphasia. Aim: Is to illuminate nurses experience of communicating with patients with aphasia. Method: A qualitative literature study based on ten scientific qualitative articles. The data analysed using Popenoe analysing method in three main steps. Result: Three main categories and six subcategories were identified: The main categories were: Emotional reactions, obstacles in communication, opportunities for effective communication. The subcategories were: feeling of frustration and dissatisfaction, feeling of guilt and responsibility, time pressure, lack of knowledge, the importance of time, strategies and methods. Conclusion: Nurses experienced that communication with patients with aphasia was a great challenge. The findings showed that communication with this group of patients was frustrated because both, the nurse and the patient need time to communicate and understand each other’s messages. Lack of knowledge about different communication facilities was a factor that hindered communication with these patients. To communicate effectively with patients with aphasia and promote their individual care required from nurses to give enough time to sit with patient, increase their knowledge about different communication strategies and methods, and treat each patient as a unique individual with their own needs.

Bakgrund Patienter med schizofreni har ett högt och långvarigt behov av vård och insatser från samhället. Forskning visar att patienter med schizofreni upplever mindre välmående och att sjukdomen påverkar deras förmåga till att delta i aktiviteter vilket kan ge upphov till isolering och ekonomisk utsatthet. Enligt nationella riktlinjer ska vårdens insatser utformas och samordnas utifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att öka patientens möjlighet till återhämtning och funktion i vardagen. Psykiatrisjuksköterskan har som ansvar att leda och samordna omvårdnaden i samråd med patienten. Syfte Syftet var att beskriva vilka erfarenheter patienter med schizofreni har av delaktighet inom den psykiatriska vården. Metod En litteraturöversikt med systematisk ansats genomfördes där studier med kvalitativa resultat inkluderades. Databaserna Cinahl Complete, Psyc INFO och Pubmed användes vid sökning. Sammanlagt 13 artiklar inkluderades och analyserades med Thomas och Hardens tematisk analys. Resultat Resultatet sammanställdes i två huvudteman med sex underteman. Hinder för delaktighet som första huvudtema med tillhörande fyra underteman: Att inte bli hörd, information och kunskap som förutsättning för delaktighet, sjukdomens påverkan på delaktighet, upplevelse av maktobalans. Det andra temat var delaktighetens positiva effekter med tillhörande två underteman: ökad följsamhet och ökat förtroende till vården. Slutsats Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet med patienter, att bemöta dem med respekt och attlyssna till patienten för att skapa möjligheter för en holistisk vård. Genom ett gott bemötandefrämjas patientens delaktighet som leder till ökad följsamhet till behandling. Ökad följsamhetleder i sin tur till minskat lidande och förbättrad återhämtning för patienten. / Background Patients with schizophrenia have a high and long-term need for care and support from society. Research shows that patients with schizophrenia experience lower well-being and that the diseaseaffects their ability to participate in activities, which can lead to isolation and financial hardship. According to national guidelines, healthcare interventions should be designed and coordinated based on a person-centered approach to enhance the patient's chances of recovery and functioning in daily life. The psychiatric nurse is responsible for leading and coordinating care in consultation with the patient. Aim The aim was to describe the experiences of patients with schizophrenia regarding participation in psychiatric care. Methods A literature review with a systematic approach was conducted, including studies with qualitative results. The databases Cinahl Complete, PsycINFO, and PubMed were used for the search. A total of 13 articles were included and analyzed using Thomas and Harden's thematic analysis. Results The results were compiled into two main themes with six subthemes. The first main theme was Barriers to Participation with four associated subthemes: Not Being Heard, Information and Knowledge as Prerequisites for Participation, The Impact of the Illness on Participation, and The Experience of Power Imbalance. The second theme was The Positive Effects of Participation with two associated subthemes: Increased Adherence and Increased Trust in Healthcare. Conclusions The nurse plays a key role in meeting patients, treating them with respect, and listening to them to create opportunities for holistic care. Through good treatment, patient involvement is promoted, leading to increased adherence to treatment. Increased adherence, in turn, leads to reduced suffering and improved recovery for the patient.

ABSTRAKT Bakgrund: Den resistenta bakterien MRSA- Meticillinresistent Staphylococcus Aureus har kommit att bli ett globalt problem. Studier har påvisat att individer med MRSA som vårdas i isolering upplever förvirring över sitt sjukdomstillstånd då informationen om infektionen är bristfällig, som bland annat kan ge uttryck i rädsla samt oro hos patienter.   Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa hur isolering upplevs av personer med MRSA.     Metod: Denna litteraturstudie baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultaten har analyserats och sammanställts till ett resultat.   Resultat: Det analyserade materialet presenteras i tre huvudkategorier och tio underkategorier. Huvudkategorierna omfattar: Att lida i utanförskap, Att leva i fångenskap och Att hantera sin situation.   Konklusion: Övervägande i resultatet var de negativa känslorna hos patienterna. Patienterna upplevde till stor del tristess, ensamhet och en känsla av fångenskap, medan ett fåtal föredrog att vara ensam och uppskattade isoleringen. För patienter kan deras upplevelse förbättras om det från deras perspektiv kommer fram fler studier om hur det är att vara isolerad med MRSA. Det är viktigt för patienternas välbefinnande att belysa kunskapsluckor som finns och att bedriva mer forskning med utgångspunkt hos patienterna. / ABSTRACT Background: The resistant bacterium MRSA Metacillinresistent Staphylococcus aureus has become a globalproblem. Studies have shown that individuals with MRSA who have been treated in isolation experiencing confusion over their illness when the information on the infection is poor, and it can express fear and anxiety in patients.   Aim: The purpose of this study is to explore how the isolation experienced by people with MRSA.   Method: This study was based on ten scientific articles with qualitative approach. The results have been analyzed and compiled to a result.   Results: Data is presented in three main categories and ten subcategories. Main categories include: Suffering in isolation, To live in captivity and To cope with the situation.     Conclusion:  Predominant in the results was the negative emotions of patients. Patients experienced largely boredom, loneliness and a sense of imprisonment, while a few preferred to be alone and appreciated the insulation. Patients can improve their experience of it from their perspective appears more studies on how it is to be insulated with MRSA. It is important for the patients well-being to highlight knowledge gaps and to conduct more research on the basis of the patients.

Bakgrund: I Sverige finns det inga lagar som reglerar beslut om livsupphållande behandling. I de etiska riktlinjerna och föreskrifter står läkarens roll tydligt definierat men inte sjuksköterskans. Ett ställningstagande till HLR är ett etiskt svårt beslut och när en patient inte är beslutsförmögen kan sjuksköterskans expertis i omvårdnad bidra med kunskap och väglednings i beslut om HLR Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelser kring beslutsfattandet av att avstå hjärt- och lungräddning. Metod: Författarna har genomfört en litteraturöversikt vilket betyder att kunskap inom ett specifikt område har identifierats och analyserats. Resultat: I resultatet beskrivs sjuksköterskors attityder och upplevelser om de etiska dilemman som uppstår vid ställningstagandet och hur sjuksköterskor önskar att vara delaktiga i beslutsfattandet om HLR. Brist på information om HLR till patienter, personal emellan och olika synsätt på HLR kan orsaka konflikter. Sjuksköterskorna beskriver även hur vårdrelationen påverkas av HLR-beslut. Tre huvudteman och åtta subteman framkom. Diskussion: De mest framträdande delarna i resultatet visade på de etiska dilemman som kan uppstå vid ställningstagandet till HLR. De aspekter som påverkar är kommunikation, informella aspekter och värdering av livskvalitet. Olika handlingsalternativ diskuteras i förhållande till uppsatsens bakgrund, teoretisk utgångspunkt, vetenskaplig litteratur och vetenskapliga studier. / Background: In Sweden there are no laws governing the decision on life sustaining treatment. The ethical guidelines and regulations are clear about the physicians role but do not clarify the nurses role. A decision on CPR is ethically difficult and when a patient is not lucid nurse's expertise in nursing can contribute with knowledge and guidance in decisions about CPR. Aim: To explore the nurse’s experiences of decision-making regarding do-not-resuscitate orders. Method: The authors conducted a literature review which refers to knowledge in a specific area which was defined and analyzed. Results: The result describes nurses' attitudes and perceptions about ethical dilemmas that arise in the decision-making process of CPR and the wish to be involved in the decision. Lack of information on CPR to patients, between staff and different approaches to CPR can cause conflicts. The nurses also describe how the relationship is affected by the CPR decision. Three main themes and eight subthemes emerged. Discussion: The most prominent elements of the result showed the ethical dilemmas which may arise from the standpoint of CPR. The aspects that affect the decision-making process are communication, informal aspects and estimation of quality of life. Various choices are discussed in relation to the thesis background, theoretical basis, scientific literature- and studies.

I Sverige insjuknar 250-300 barn varje år av cancer. De cancertyper som drabbar barn är vanligtvis inte de samma som vuxna utvecklar. Olika cancerformer kräver olika typer av behandling, dessa är cytostatika, operation samt strålbehandling. Sjuksköterskan skall kunna möta föräldrar och barn samt uppfatta deras lidande för att kunna tillfredställa behovet av en god omvårdnad. För föräldrarna upplevs barnets cancerdiagnos ofta som ett svårt lidande, som kan kännas helt outhärdligt. När ett barn är svårt sjukt i cancer innebär detta en långvarig kontakt med sjukvården för hela familjen. Det är en svår och stressfull situation för familjen och deras välbefinnande påverkas av vårdarens agerande.Syftet med studien är att beskriva föräldrarnas uppfattning av vad som är god vård i samband med behandling av det cancersjuka barnet på sjukhus. Metoden är en litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar analyseras enligt Evans (2003) metod.Resultatet presenteras utifrån fem teman som är: Anpassad information, Kontinuerlig vårdrelation, Emotionellt stöd, Familjens delaktighet i vården samt Lugn vårdmiljö.Det mest framträdande i resultatet är att information är grunden till att föräldrarna skall uppleva att deras barn får en god vård. En adekvat given information med lyhördhet inför den enskilde förälderns behov och önskemål resulterar i en mer tillfredställd förälder. / Program: Fristående kurs