In response to the reported increase in accounting crime and suspected fraud in conjunction with the adjustment subsidies initialized during the covid-19 pandemic of 2020, we conducted a study examining accounting manipulation. Based on an explanatory theory for fraud, the Fraud Triangle, we theorize that the financial circumstances that companies experienced during the pandemic and the government subsidies created an environment where accounting manipulation could occur. We obtained a unique set of unpublished data from the Swedish Tax Agency. Two common models for detecting accounting manipulation were then applied to a large sample of Swedish companies. We used a version of the Jones Model to detect potential earnings management and Benford’s Law to detect fraudulent manipulation of the firms’ reported loss of revenue. Our results indicate earnings management and fraudulent reporting for some industries but no broad indication of systematic accounting manipulation across all industries. However, we suggest future research on this topic to further understand how accounting manipulation occurs in distressed industries.

Denna uppsats undersöker förekomsten av earnings management under coronakrisen i svenska börsnoterade företag samt ämnar att undersöka huruvida förekomsten skiljer sig branscher emellan. För att undersöka detta har den modifierade Jones model för beräkningen av diskretionära periodiseringar tillämpats. De svenska börsnoterade företagens diskretionära periodiseringar och absoluta diskretionära periodiseringar undersöktes för perioden innan pandemin, 2018-2019, samt under pandemins första år, 2020. Statistiska tester upprättades, vilka visade att det förelåg en signifikant skillnad mellan perioden innan pandemin och pandemiåret gällande förekomsten av negativ earnings management. Vidare undersöktes huruvida förekomsten av earnings management minskat under pandemin, men ingen statistisk signifikans kunde fastställas för detta samband. Slutligen kunde ej en signifikant skillnad mellan nivån av earnings management mellan olika branscher fastställas. Varken före eller under pandemin.

Fotbollsklubbar bedriver inte sin verksamhet som vanliga företag. Fotbollsklubbar strävarnämligen inte efter att generera stora vinster ekonomiskt. Vinsterna ska i stället ske påfotbollsplanen, eftersom fotbollsklubbar strävar efter sportslig framgång. Dock har den strävan inneburit att fotbollsklubbar hamnat i ekonomiska svårigheter, vilket medfört att regelverket FFP-regelverket implementerats för att undvika att klubbar går i konkurs. FFP-regelverket tvingar fotbollsklubbar att generera positiva resultat för att undvika sanktioner. Inom det engelska ligasystemet Premier League finns det däremot sex klubbar som särskiljer sig från mängden. Klubbarna som benämns ”Big-six”-lagen har dominerat ligan historiskt och har kapitalstarka ägare som inte är oroade för ekonomiska svårigheter. Tidigare forskning menar att ett sätt att lyckas med att utföra två motstridiga intressen, vilka för fotbollsklubbarna är ekonomisk lönsamhet och sportslig framgång, är earnings management. Den här uppsatsen undersöker om det förekommer earnings management inom ”Big-six”-lagen, samt om det blivit någon förändring i användandet efter införandet av FFP-regelverket. Uppsatsen undersöker även vilka andra faktorer som påverkar earnings management. Studien bygger på användandet av två proxies för earnings management, vilka är income smoothing och accrual management.Resultaten visar att det förekommer earnings management inom ”Big-six”-lagen samt att användandet ökat efter införandet av FFP-regelverket. Resultaten stödjer även hypoteserna att ett negativt operativt kassaflöde och en stor tillväxt i intäkter har en signifikant påverkan på de diskrektionära periodiseringarna och i förlängningen earnings management inom ”Big-six”-lagen.

Earnings management is widely implemented by managers, which may be the result of weak monitoring. This study is based on 140 companies to capture the effect of shareholder activism (proxied by shareholder proposals) on earnings management. This study adds to the literature by focusing on how the presence of foreign directors on the board moderates this relationship. This study investigatesthe influence of foreign directors by taking the proportion of foreign directors, as well as by measuring the regulation distance of their home countries to the U. S. The result from the empirical analyses implies that shareholder activism can lead to a lower level of earnings management due to improved monitoring. A higher proportion of foreign directors and a closer regulation distance of their home countries to the U. S do not help shareholder activists to reduce earnings management. Decreasing monitoring effectiveness leads to a higher level of earnings management.

Sammanfattning Titel: Resultatmanipulering bland svenska aktiebolag åren innan konkurs. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Mohammed Nader Hamidi och David NgodaHandledare: Jan SvanbergDatum: 2023 – januari Syfte: Studiens syfte är att undersöka om svenska aktiebolag resultatmanipulerarår innan konkurs och ifall de använder sig av en positiv eller negativresultatmanipulering år innan konkurs. Och om resultatmanipulering berorpå kapitalintensitet samt företagsstorlek under åren innan konkurs. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ undersökning där sekundärdata från åren2010–2020 samlats in från databasen Retriever Business. Denna studie har använt sig av den modifierade Jones-modellen för att mäta onormalaperiodiseringar som en proxy, för att mäta resultatmanipulering. SPSS ochExcel användes för att ta fram alla beräkningar, som är grunden tillstudiens resultat och slutsats. Resultat & slutsats Resultatet från denna undersökning till skillnad från tidigare studie visaratt svenska aktiebolag inte manipulerar resultat år innan konkurs.Dessutom har denna studie till skillnad från tidigare studier funnit attresultatmanipulering inte beror på kapitalintensitet samt företagsstorlekåren innan konkurs bland svenska aktiebolag. Bidrag: Denna undersökning kan bidra med en ökad förståelse för hurredovisningsnormerna kan utvecklas och reformeras för att stävjauppkomsten av resultatmanipulation för exempelvis reglerare ochinvesterare i Sverige. Fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning kan vara att exempelvis använda olikamodeller i mätningen av resultatmanipulation, detta för att få ett bredareperspektiv. Ett annat förslag kan vara att även använda svenskabörsnoterade aktiebolag i fortsatt forskning. Nyckelord: Diskretionära periodiseringar, Earnings management, konkurs, denmodifierade Jones-modellen, redovisning, periodiseringar.

Titel: Ägarkoncentration och earnings management i svenska börsnoterade bolag.  Nivå: Kandidat Författare: Maja Johansson och Helene Schramm  Handledare: Jan Svanberg Datum: Januari 2024 Syfte: Att undersöka det potentiella sambandet mellan ägarkoncentration och earnings management bland företag noterade på den svenska börsen. Metod: Detta är en kvantitativ studie som syftar till att mäta och kvantifiera fenomen genom en deduktiv ansats. För att genomföra studien har data samlats in både i form av vetenskapliga artiklar som legat till grund för uppsatsens teorikapitel, samt variabler som använts för att utföra de beräkningar som syftat till att besvara frågeställningen. Insamling av data har skett både genom urvalsföretagens årsredovisningar och databasen Refinitive Eikon. I denna studie har den modifierade Jones modellen använts för att beräkna diskretionära periodiseringar, som i denna studie är ett mått på earnings management.  Resultat & slutsats: För att testa studiens två hypoteser genomfördes en multipel linjär regression som visade ett positivt och signifikant samband mellan ägarkoncentration och diskretionära periodiseringar. Likaså upptäcktes ett positivt samband mellan avkastning på totalt kapital och diskretionära periodiseringar, medan skuldsättningsgrad och företagets storlek inte uppvisar något fastställt samband med diskretionära periodiseringar. Slutsatsen av denna studies resultat blir därför att det föreligger ett samband mellan ägarkoncentration och earnings management.   Bidrag: Denna uppsats bidrar till ytterligare kunskap kring ägarkoncentrationens påverkan på earnings management i en svensk kontext där det råder hög ägarkoncentration. Fortsatt forskning: En förlängning av denna studie skulle kunna innefatta forskning som undersöker effekterna av earnings management och att genom en kvalitativ metod undersöka hur intressenternas beslutsfattande påverkas av fenomenet.  Nyckelord: Earnings management, ägarkoncentration, ägarstruktur, den modifierade Jones modellen, Agency theory

No description available.

No description available.

No description available.

After Shleifer and Vishny (1997) introduce agency conflicts between controlling insiders and outside investors, a new research trend has emerged, which focuses on controlling insiders' incentives for opportunistic behavior and assumes that controlling insiders may want more opaque corporate information environment to mask their pursuance of private control benefits. However, there are still open issues on the topic of how different controlling shareholder types, such as business group owners, institutional owners and family owners, each affect corporate information environment. Therefore, this study aims to investigate the different roles of controlling ownership types on corporate informational environment. Chapter 1 examines earnings management behaviors of firms affiliated with business groups, using a unique dataset for South Korean business groups (chaebols) between 1993 and 2007. Contrary to predictions of agency theory, we find that group firms are actually less engaged in earnings management than non-group firms, and we offer controlling family's concern for group reputation as an explanation. Group firms are also shown to use more real cash flow-based earnings management than discretionary accruals management. The results are robust with respect to the method of control sample construction, alternative models and group definitions, and endogeneity. There is also evidence that corporate reforms undertaken in the aftermath of the Asian financial crisis, including regulations on auditing and combined group-wide financial reports, appear to have mitigated the use of earnings management by group firms. These results are consistent with the notion that concerns for group reputation may mitigate agency-based opportunistic earnings management behaviors. Chapter 2 examines whether domestic and foreign institutional investors improve corporate transparency in the presence of controlling benefits. We construct the transparency index, as well as its sub-indices based on firm- and market-level information, using group and non-group firm-level data for South Korea between 2001 and 2007. The results show that foreign institutional ownership improves overall corporate transparency, while the effects of domestic institutional ownership are insignificant. This is traceable to sub-index findings that foreign investors are associated with improvement in both firm-level and market-level transparency, while domestic institutional investors are associated with a decrease in firm-level transparency, but with an increase in market-level transparency, which may offset each other. The effects are non-linear for domestic institutional ownership, while those of foreign institutional ownership remain monotonic. These findings are consistent with the notion that domestic institutional investors are conflicted by their role as monitors to boost transparency and by their desire to pursue control benefits by exploiting insider information and promoting selective transparency. Foreign investors, lacking such controlling benefit opportunities, tend to promote general transparency. Chapter 3 examines how the dynamics between family owners and market participants, such as analysts, market makers and investors determine a firm's overall transparency, using South Korean data between 2001 and 2007. Our results show that family ownership has a positive relation with earning-based transparency, while it has a negative relation with market-based transparency. As a result, family ownership seems to have no impact on overall transparency. However, an analysis based on sorting of family ownership shows that firms with less than 30% family ownership show a positive significant relation to overall transparency, but firms with family ownership of 30% or higher have an insignificant relation with overall transparency. This discrepancy may exist because family owners may want to promote corporate transparency through better earning-based information dissemination, but market participants discount such efforts and this discount increases as family ownership increases. / Business Administration/Finance