<p>Vårt examensarbete skrivs inom specialpedagogik som fördjupningsspecialisering, därför ligger fokus på specialpedagogik som verksamhetsfält, diskurs och som synsätt.</p><p>I Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter har det länge förts en livfull diskussion angående skolan och dess aktörer. De flesta människor har någon koppling till skolan och därför också åsikter om verksamheten. Blivande lärare får ibland anstränga sig för att inte tappa fokus inför olika viljeyttringar. I det skenet är det viktigt att studera debatten närmare för att se vad som skrivs och inte skrivs.</p><p>Syftet med uppsatsen är att granska dagens samhällsdebatt angående skolan, företrädesvis specialpedagogiken, i Dagens Nyheter, liksom att relatera debatten till tidigare forskning om skolans verksamhet.</p><p>Det empiriska materialet utgörs av ett antal artiklar från Dagens Nyheters avdelningar DN Debatt och Insidan. Utifrån dessa har en textanalys gjorts med inspiration från bland annat diskursanalys men även en hermeneutiskt tolkande ansats ligger till grund för uppsatsen.</p><p>Resultatet visar att specialpedagogikens verksamhet är ett oprioriterat område, istället fungerar de politiska och mediala arenorna som slagfält där ordet maktkamp väger tyngre.</p>

Vårt examensarbete skrivs inom specialpedagogik som fördjupningsspecialisering, därför ligger fokus på specialpedagogik som verksamhetsfält, diskurs och som synsätt. I Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter har det länge förts en livfull diskussion angående skolan och dess aktörer. De flesta människor har någon koppling till skolan och därför också åsikter om verksamheten. Blivande lärare får ibland anstränga sig för att inte tappa fokus inför olika viljeyttringar. I det skenet är det viktigt att studera debatten närmare för att se vad som skrivs och inte skrivs. Syftet med uppsatsen är att granska dagens samhällsdebatt angående skolan, företrädesvis specialpedagogiken, i Dagens Nyheter, liksom att relatera debatten till tidigare forskning om skolans verksamhet. Det empiriska materialet utgörs av ett antal artiklar från Dagens Nyheters avdelningar DN Debatt och Insidan. Utifrån dessa har en textanalys gjorts med inspiration från bland annat diskursanalys men även en hermeneutiskt tolkande ansats ligger till grund för uppsatsen. Resultatet visar att specialpedagogikens verksamhet är ett oprioriterat område, istället fungerar de politiska och mediala arenorna som slagfält där ordet maktkamp väger tyngre.

How do politician talk about the role of school in society, in an era of changing demands and challenges represented by the knowledge society and globalization? The material underlying the study consists of protocols from the Swedish parliament during a decade characterized by many reforms and with both a conservative government and a social democratic. The aim of this thesis is to investigate the contemporary debate on school policy in the Swedish Parliament between 1991 and 2002.  My research questions are: Which are the dominating narratives about schooling that emerge in the debate? What are the influences from contemporary policies and from educational research? What kind of rhetorical resources underpin the arguments in the plenary debate and are there any shifts, inconsistencies and contradictions that can be heard in the debates?  Inspired by Margaret Somers four dimensions of narratives: ontological narrative, public narrative, metanarrative and conceptual narrative and I am using them to interpret different aspects of school as a political narrative. Methodologically, I worked initially with a content analysis gradually moving to narrative analysis. The educational debates held during the three terms in office are characterised by different political initiatives and different kind of issues. I construct a number of dominating narratives with different plots, problems, solutions and promises of a better future for both the school and the nation. Key concepts seems to “float” depending on who uses them and in what context they are used. Important parts in the narratives are the rhetorical resources that politicians are using to get legitimacy and credibility. Perceptions of schools presented in the debate, may be seen as stories about what is desirable and possible, but also what is unwanted, threatening the progress of school and society. I have highlighted four public narratives in these debates and they are: A School for All, School on the Market, School in the Knowledge Society and A School in Crisis.

The specific aim of this dissertation is to formulate and examine the discursive constructions of “the good teacher” in a specific discursive practice in the media arena. The broader aim is to participate in a discussion about the relationship between the media and education, including education policy. The discursive practice that is studied is the Swedish daily newspaper Dagens Nyheter. The material underlying the study consists of articles published on the editorial and comment pages of the paper during the 1990s, a decade when the Swedish education system underwent some major changes. In the first part of the empirical study, the articles included are categorised, first according to the debates constituted and then according to five themes related to the position of the teacher. The second part of the empirical study focuses on education as it is constructed in the discursive practice examined, progressing step by step towards achieving the specific aim of the study. The findings here include the following: a situation for education is established which involves a clear distinction between two different ways of perceiving education; a space of possibility for schooling is opened which excludes certain issues; a preferred school is formed in which priority is given to subject knowledge and order; distinct subject positions are offered to different figures in education, including teachers who are given an authoritative voice and educational researchers who are not; and finally the “good teacher” constructed is an expert who bears and transmits subject knowledge and a proponent of traditional values who manages to individualise teaching. It is also found in the study that a conservative discourse serves to provide an illness for a remedy that is put forward by a neo-liberal discourse, and that media logic is at work in the framing of educational issues in the practice studied.