Följande studie avser att undersöka relationen mellan engagemang, belöning och välbefinnande på arbetsplatsen. Siegrist (1996) förklarar sambandet genom Effort-Reward Imbalance model (ERI), något som denna studie kombinerar med Dieners (1986) teori om subjektivt välbefinnande. 156 personer deltog i enkätstudien, där 97 var kvinnor. Enkäterna var utformade med påståenden där deltagarna fick skatta sina svar. Datan analyserades genom en multipel regressionsanalys, korrelationer och t-test. I den multipla regressionen framkom det att hög insats/ låg belöning och överengagemang inte var signifikanta prediktorer utav variansen i subjektivt välbefinnande. Genom korrelationer kunde man utläsa att tre hypoteser visade signifikanta resultat, medan en hypotes inte visade något signifikant resultat genom stora t-test i avseende på huruvida kvinnor skattar högre nivå av överengagemang än män. Studien bidrog till en ökad förståelse för obalansen mellan hög insats/ låg belöning och överengagemang och dess betydelse för individens subjektiva välbefinnande.

<p>Fahlén, G. (2008). Aspects on the Effort-reward Imbalance model of psychosocial stress in the work environments. Sundsvall, Sweden: Mid Sweden University, Department of Health Sciences. ISBN 978-91-85317-94-3.</p><p>Since the late 1970s, work related stress has increasingly been recognized as an important determinant for ill-health and disease. One of the most influential stress models is the Effort-Reward Imbalance model (ERI), which stipulates that an imbalance between the perceived effort spent at work and rewards received results in noxious stress. Those with a coping behaviour called Work-related Overcommitment (WOC), including an inability to withdraw from work obligations are especially vulnerable. The model has shown strong explanatory value for a large numbers of harmful health outcomes.</p><p>The general aim of this thesis was to contribute to the development of the ERI model by exploring the properties of this model in relation to its theoretical assumptions, construct, and application and to improve the knowledge of validity of the ERI-model.</p><p>The study sample that was used in three papers emanated from the WOLF study (Work, Lipids and Fibrinogen). The analyses were confined to the subset of individuals who answered the ERI questions (n=1174) with complete answers. In one paper, data from the SKA study (Sick leave, Culture and Attitudes) were used and they comprised all employees at the Swedish Social Insurance Agency responsible for management and compensation of illness in the working population (n=5700). All data are based on questionnaires.</p><p>The results indicate that ERI and WOC are risk factors for sleep disturbances and fatigue. A palpable threshold effect was seen between quartile three and four. Since these symptoms are strongly stress related, our results support the utility of the ERI and WOC scales in assessing stress in working life.</p><p>Agreement between single questions in the original and an approximate instrument for measuring ERI were low, whereas the agreement between the two ERI scales was reasonable. When approximate instruments are used, questions and scales must be presented thoroughly to facilitate comparisons and the results should be interpreted with caution. Today there are no reasons to use such instruments in the ERI model.</p><p>One statement in the ERI model is that individuals with the coping behaviour characterised as WOC are particularly vulnerable to an imbalance between perceived effort and reward; i.e., that ERI and WOC interact. No such effect was shown in relation to disturbed sleep and fatigue. There is no convincing evidence that ERI and WOC interact in synergy. Analysis demonstrated that WOC was relatively stable in perceived unchanged conditions as measured by the original, more comprehensive instrument as well as by the present, shortened instrument. Positively or negatively perceived changes in ERI correspond to changes in WOC. This result suggests that WOC, at least in part, may act as not only a coping strategy but also as an outcome from ERI. Taken together, these results concerning WOC, suggest that studies to clarify the role of the WOC dimension are needed.</p><p>The ERI model states that, when individuals stay in unfavourable conditions characterised as ERI, because there are few alternatives on the labour market or when the individual is at risk of being laid off or of facing downward mobility, they are in a “locked in position” (LIP). A strong association between LIP and ERI was shown, supporting this statement.</p> / <p>Fahlén, G. (2008). Aspects on the Effort-reward Imbalance model of psychosocial stress in the work environments. Sundsvall, Sweden: Mid Sweden University, Department of Health Sciences. ISBN 978-91-85317-94-3.</p><p>Arbetsrelaterad stress har sedan slutat av sjuttiotalet alltmer blivit uppmärksammat som en viktig bestämningsfaktor för ohälsa. En av de mest inflytelserika stressmodellerna är Ansträngning-belönings modellen (Effort-reward imbalance, ERI) som stipulerar att en obalans mellan ansträngning och belöning i arbetet orsakar en skadlig stress och att de som har ett särskilt coping-beteende som kännetecknas bland annat av oförmåga att dra sig tillbaka från sitt arbete (Work related overcommitment WOC) är särskilt sårbara. Modellen har visat ett starkt förklaringsvärde för många negativa hälsoutfall.</p><p>Det övergripande syftet med avhandlingen var att bidra till utvecklingen av ERI-modellen genom att utforska modellens egenskaper i relation till de teoretiska antagandena, uppbyggnad och tillämpning samt att öka kunskapen om modellens validitet.</p><p>Den epidemiologiska studie som användes i tre artiklar var WOLF-studien (WOrk, Lipids and Fibrinogen) där analyserna genomfördes på den delmängd som hade svarat på ERI-frågorna (n=1174) och som hade kompletta svar. För en artikel användes material från SKA-studien (Sjukskrivning, Kultur och Attityder) och omfattade de som arbetade med ohälsoärenden vid Försäkringskassan (n=5700) i samtliga fall användes data från frågeformulär.</p><p>Resultaten visade att ERI och WOC utgör riskfaktorer för störd sömn och dagtrötthet. En tydlig tröskeleffekt kunde skönjas mellan tredje och fjärde kvartilen. Eftersom dessa symptom är starkt stressrelaterade, gav resultaten stöd för användbarheten av ERI och WOC instrumenten för att skatta stress i arbetslivet.</p><p>Överensstämmelsen mellan enskilda frågor i orginalinstrumentet för ERI och ett approximativt var låg, medan överensstämmelsen mellan de två ERI skalorna bedömdes som rimlig. När approximativa instrument används bör frågor och skalor presenteras utförligt för att jämförelser ska underlättas och resultaten bör tolkas med försiktighet.</p><p>En utgångspunkt i ERI-modellen är att individer som har ett coping-beteende som karakteriseras som WOC är särskilt sårbara för en obalans mellan ansträngning och belöning, d.v.s. att ERI och WOC interagerar i synergi. Ingen sådan effekt kunde styrkas i relation till störd sömn och dagtrötthet. Det saknas också övertygande bevis för att en sådan effekt finns. WOC-måttet är relativt stabilt i oförändrade arbetsförhållanden i såväl orginalinstrumentet som i det nuvarande förkortade. Upplevda positiva eller negativa förändringar i ERI påverkade WOC i samma riktning. Resultaten indikerade att WOC, åtminstone delvis kan utgöra ett utfall av ERI, inte endast en copingstrategi. Dessa resultat gör att studier för att tydliggöra WOC-dimensionens roll i ERI modellen är önskvärda.</p><p>En annan utgångspunkt i modellen är att en av de situationer man stannar i ogynnsamma arbetsförhållanden kännetecknade av ERI, är att man har små möjligheter att byta arbete beroende på att man har få möjligheter på arbetsmarknaden eller är utsatt för risk att bli uppsagd eller att få sämre arbete, man är ”inlåst”. Resultaten visade på en stark association mellan inlåsning och ERI och gav därmed stöd åt antagandet.</p>

Fahlén, G. (2008). Aspects on the Effort-reward Imbalance model of psychosocial stress in the work environments. Sundsvall, Sweden: Mid Sweden University, Department of Health Sciences. ISBN 978-91-85317-94-3. Since the late 1970s, work related stress has increasingly been recognized as an important determinant for ill-health and disease. One of the most influential stress models is the Effort-Reward Imbalance model (ERI), which stipulates that an imbalance between the perceived effort spent at work and rewards received results in noxious stress. Those with a coping behaviour called Work-related Overcommitment (WOC), including an inability to withdraw from work obligations are especially vulnerable. The model has shown strong explanatory value for a large numbers of harmful health outcomes. The general aim of this thesis was to contribute to the development of the ERI model by exploring the properties of this model in relation to its theoretical assumptions, construct, and application and to improve the knowledge of validity of the ERI-model. The study sample that was used in three papers emanated from the WOLF study (Work, Lipids and Fibrinogen). The analyses were confined to the subset of individuals who answered the ERI questions (n=1174) with complete answers. In one paper, data from the SKA study (Sick leave, Culture and Attitudes) were used and they comprised all employees at the Swedish Social Insurance Agency responsible for management and compensation of illness in the working population (n=5700). All data are based on questionnaires. The results indicate that ERI and WOC are risk factors for sleep disturbances and fatigue. A palpable threshold effect was seen between quartile three and four. Since these symptoms are strongly stress related, our results support the utility of the ERI and WOC scales in assessing stress in working life. Agreement between single questions in the original and an approximate instrument for measuring ERI were low, whereas the agreement between the two ERI scales was reasonable. When approximate instruments are used, questions and scales must be presented thoroughly to facilitate comparisons and the results should be interpreted with caution. Today there are no reasons to use such instruments in the ERI model. One statement in the ERI model is that individuals with the coping behaviour characterised as WOC are particularly vulnerable to an imbalance between perceived effort and reward; i.e., that ERI and WOC interact. No such effect was shown in relation to disturbed sleep and fatigue. There is no convincing evidence that ERI and WOC interact in synergy. Analysis demonstrated that WOC was relatively stable in perceived unchanged conditions as measured by the original, more comprehensive instrument as well as by the present, shortened instrument. Positively or negatively perceived changes in ERI correspond to changes in WOC. This result suggests that WOC, at least in part, may act as not only a coping strategy but also as an outcome from ERI. Taken together, these results concerning WOC, suggest that studies to clarify the role of the WOC dimension are needed. The ERI model states that, when individuals stay in unfavourable conditions characterised as ERI, because there are few alternatives on the labour market or when the individual is at risk of being laid off or of facing downward mobility, they are in a “locked in position” (LIP). A strong association between LIP and ERI was shown, supporting this statement. / Fahlén, G. (2008). Aspects on the Effort-reward Imbalance model of psychosocial stress in the work environments. Sundsvall, Sweden: Mid Sweden University, Department of Health Sciences. ISBN 978-91-85317-94-3. Arbetsrelaterad stress har sedan slutat av sjuttiotalet alltmer blivit uppmärksammat som en viktig bestämningsfaktor för ohälsa. En av de mest inflytelserika stressmodellerna är Ansträngning-belönings modellen (Effort-reward imbalance, ERI) som stipulerar att en obalans mellan ansträngning och belöning i arbetet orsakar en skadlig stress och att de som har ett särskilt coping-beteende som kännetecknas bland annat av oförmåga att dra sig tillbaka från sitt arbete (Work related overcommitment WOC) är särskilt sårbara. Modellen har visat ett starkt förklaringsvärde för många negativa hälsoutfall. Det övergripande syftet med avhandlingen var att bidra till utvecklingen av ERI-modellen genom att utforska modellens egenskaper i relation till de teoretiska antagandena, uppbyggnad och tillämpning samt att öka kunskapen om modellens validitet. Den epidemiologiska studie som användes i tre artiklar var WOLF-studien (WOrk, Lipids and Fibrinogen) där analyserna genomfördes på den delmängd som hade svarat på ERI-frågorna (n=1174) och som hade kompletta svar. För en artikel användes material från SKA-studien (Sjukskrivning, Kultur och Attityder) och omfattade de som arbetade med ohälsoärenden vid Försäkringskassan (n=5700) i samtliga fall användes data från frågeformulär. Resultaten visade att ERI och WOC utgör riskfaktorer för störd sömn och dagtrötthet. En tydlig tröskeleffekt kunde skönjas mellan tredje och fjärde kvartilen. Eftersom dessa symptom är starkt stressrelaterade, gav resultaten stöd för användbarheten av ERI och WOC instrumenten för att skatta stress i arbetslivet. Överensstämmelsen mellan enskilda frågor i orginalinstrumentet för ERI och ett approximativt var låg, medan överensstämmelsen mellan de två ERI skalorna bedömdes som rimlig. När approximativa instrument används bör frågor och skalor presenteras utförligt för att jämförelser ska underlättas och resultaten bör tolkas med försiktighet. En utgångspunkt i ERI-modellen är att individer som har ett coping-beteende som karakteriseras som WOC är särskilt sårbara för en obalans mellan ansträngning och belöning, d.v.s. att ERI och WOC interagerar i synergi. Ingen sådan effekt kunde styrkas i relation till störd sömn och dagtrötthet. Det saknas också övertygande bevis för att en sådan effekt finns. WOC-måttet är relativt stabilt i oförändrade arbetsförhållanden i såväl orginalinstrumentet som i det nuvarande förkortade. Upplevda positiva eller negativa förändringar i ERI påverkade WOC i samma riktning. Resultaten indikerade att WOC, åtminstone delvis kan utgöra ett utfall av ERI, inte endast en copingstrategi. Dessa resultat gör att studier för att tydliggöra WOC-dimensionens roll i ERI modellen är önskvärda. En annan utgångspunkt i modellen är att en av de situationer man stannar i ogynnsamma arbetsförhållanden kännetecknade av ERI, är att man har små möjligheter att byta arbete beroende på att man har få möjligheter på arbetsmarknaden eller är utsatt för risk att bli uppsagd eller att få sämre arbete, man är ”inlåst”. Resultaten visade på en stark association mellan inlåsning och ERI och gav därmed stöd åt antagandet.

Syftet med studien var att undersöka vilka stressreducerade ledarskapsbeteenden som chefer använder sig av gentemot sina medarbetare. Studien har en deduktiv ansats där två etablerade balansteorier; Karasek och Theorells (1990) krav och kontrollmodell samt Siegrits (1996) ansträngning och belöningsmodell, användes för att studera empirin. Ett målinriktat urval gjordes (n = 10) och av dessa var fem stycken kvinnor och fem stycken män. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med chefer på samma eller liknande position i en organisation. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk modell. Resultatet visade att cheferna använder sig av olika dimensioner av balansteorierna. Samtliga chefer använde sig av socialt stöd i olika former och majoriteten av cheferna gav medarbetarna kontroll över sin arbetssituation för att reducera stress. Ett fåtal av cheferna försökte få medarbetarna att uppleva yrkesstatus som belöning och slutligen lyfte cheferna fram vikten av att skapa en balans mellan arbetslivet och privatlivet för att främja medarbetarnas hälsa.

Homecare work is commonly described as a job involving high workload. Homecare in Sweden is affected by difficulties regarding recruiting and retaining employees. The aim of this study is to analyze the relationship between workload and the homecare employee's intention to quit their work. Workload is examined based on three dimensions: temporal, physical and relational workload. Result from frequency analysis shows that workload exists in all three dimensions. The physical dimension shows the highest percentage of workload of all three dimensions. Results from multiple logistic regressions shows that eight of nine examined variables increases the odds of homecare employee's intention to quit their work. The only examined variable that does not increase the odds is to feel inadequate regarding the care recipient’s needs. The results indicate, with the help of the effort-reward imbalance model, that there is an imbalance between homecare workers' efforts and rewards. Furthermore, the findings suggest that improvements regarding homecare employees' work situation are needed such as rewarding employees more for their efforts.

No description available.

Stress is the most common reason for sick leave in Sweden today. The physical demands are less in today’s work life, but the psychological demands have increased, resulting in increased stress related ill-health. The aim with the current study was to gain an understanding in how individuals that has been or are on stress-related sick leave experience the social support received at the work place and where they experienced that the primary responsibility for the sick leave was. Nine participants from self-help groups for stress was interviewed with a qualitative hermeneutic approach. The interviews were transcribed and analyzed with van Manen’s (1990) “selective or highlighting approach”. The analysis was grounded in four research questions; causes of stress-related sick leave, perceived responsibility for the sick leave, social support, and facilitating factors for returning to work. The result showed that the participants experienced lack of rewards, high demands, low control, lack of social support, insufficient recovery and denial of symptoms of stress. The participants often blamed themselves and took on the primary responsibility. The self-help groups acted as substitute for the lacking social support as well as increased the self-awareness and motivation among the participants.

Denna uppsats bidrar till forskning kring hur motivation påverkar relationen mellan stressorer och arbetsrelaterad stress. Specifikt studeras hur offentliganställdas motivation att arbeta för samhället, deras Public Service Motivation (PSM) påverkar den effekt kvoten mellan ansträngning och belöning har på deras stress. Sambandet mellan stress och kvoten av ansträngning och belöning (E/R-kvoten) förutspås av Effort Reward Imbalance-modellen. Denna modell tar dock enbart hänsyn till extern belöning, utgångspunkten är att individer med hög PSM är starkt motiverade av interna belöningsfaktorer, vilket antas ha en modererande effekt på modellens samband. Uppsatsen undersöker därmed den modererande effekten av PSM på sambandet mellan E/R-kvoten och stress hos svenska socionomer. Frågeställningen undersöktes genom en enkätstudie med 172 respondenter. Resultaten ger stöd för uppsatsens hypotes och visar att PSM har en negativ modererande inverkan på E/R-kvotens effekt på stress. Dessa resultat stöder delvis tidigare forskning men öppnar också nya möjligheter för framtida studier.

This study examines how effort-reward reciprocity at work impacts the job satisfaction of the self-employed. The self-employed regularly show higher job satisfaction than the wage-employed. Theories point toward effort-reward reciprocity, the balance between what one gives and what one receives at work, as a predictor of higher job satisfaction. No earlier research has explored the mediating effect of effort-reward reciprocity in order to explain the higher job satisfaction for the self-employed. This model was explored among employed individuals in the Nordic Region (N = 3,916). Job satisfaction was measured via an index of nine items. The effort-reward reciprocity measure followed the theoretical model of effort-reward imbalance. A causal mediation analysis showed that effort-reward reciprocity fully mediated the impact that employment form had on job satisfaction. The results suggest that this effect is not part of some elusive feature of self-employment. Further research should expand on the model by introducing rewards more attuned to self-employment, such as autonomy and flexibility.

Vi kommer i denna uppsats presentera olika teoretiska utgångspunkter för att analysera hurtillgänglighet påverkar möjligheterna till balans mellan arbetsliv och övrigt liv. Våra primärateoretiska utgångspunkter är Work-life balance, Gränslöst arbete och Tillgänglighet. Vi harfokuserat och utformat vår studie efter vårt urval av respondenter; bemanningsansvarigachefer. För att ge läsaren en insikt i hur arbetssituationen ser ut i helhet har vi valt attdessutom använda oss av Krav-kontroll-stöd-modellen samt Effort-reward. Det empiriskamaterialet till uppsatsen samlades in via åtta intervjuer där samtliga respondenter arbetarinom olika branscher med fysisk arbetskraft. Med fysisk arbetskraft syftar vi till att deanställda endast kan utföra arbetet på plats och att möjligheten för distansarbete inte finns.Uppsatsens slutsatser är att tillgängligheten ställer höga krav i arbetet och det bidrar till enrisk för obalans och gränsdragningskonflikt mellan arbete och övrigt liv. Flera aspekter ochkomponenter spelar in i upplevelsen av att arbetet stundvis tar mer energi än det ger och vikommer att närmare presentera det i slutet av uppsatsen.