Bakgrund: Informationsteknik är något som utvecklas i snabb takt. Idag finns det teknik som på distans kan överföra information trådlöst. Egenmonitorering via hälso- och sjukvården kan erbjuda patienten en ökad flexibilitet och tillgänglighet. Via egenmonitorering kan patienten kommunicera och få råd och stöd av hälso- och sjukvården. Distriktsköterskan kan utbilda och informera patienten i sin egenvård. Syfte: Var att beskriva distriktsköterskans erfarenheter av omvårdnad i egenmonitorering. Metod: En kvalitativ empirisk design med semistrukturerade intervjuer. Utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys analyserades intervjuerna med manifest innehåll. Resultat: Fyra kategorier och sju underkategorier identifierades. Kategori - Att förmedla kunskap; trygghet och förebyggande. Kategori - Att skapa relation; kontinuitet och tillit. Kategori - Att effektivisera arbetet; ett förlängt verktyg och tidsbesparande. Kategori - Tankar inför framtiden; Det nya mottagningsrummet. Diskussion: Egenmonitorering var ett stöd för distriktsköterskan att förmedla kunskap till patient i deras egenvård. Patienterna kände sig trygga och sökte mindre kontakt med hälso- och sjukvården. Via egenmonitoreringen kunde distriktsköterskan arbeta förebyggande. Det skapade en ömsesidig tillit och kontinuitet. Arbetet underlättades för distriktssköterskan och de hann med fler patienter. Egenmonitorering är något som kommer att utvecklas och finnas i framtiden. Slutsats: Studien visade att arbeta med egenmonitorering är en stor fördel ur distriktssköterskans perspektiv. Via egenmonitorering kan distriktssköterskan arbeta förebyggande. Det har varit under stark framväxt under Covid-19 Pandemin. Egenmonitorering är ett flexibelt arbetssätt. / Background: Information technology is something that is developing at a rapid pace. Today, there is technology that can remotely transmit information wirelessly. Self-monitoring via health care can offer the patient increased flexibility and accessibility. Through self-monitoring, the patient can communicate and receive advice and support from the health service. The district nurse can train and inform the patient in her self-care. Purpuse: Where to describe the district nurse's experiences of nursing in self-monitoring. Method: A qualitative empirical design with semi-structured interviews. Based on Graneheim and Lundman's content analysis, the interviews were analyzed with manifest content. Results: Four categories and seven subcategories were identified. Category - To impart knowledge; security and prevention. Category - Creating a relationship; continuity and trust. Category - To streamline work; an extended tool and time saving. Category - Thoughts for the future; The new reception room. Discussion: Self-monitoring was a support for the district nurse to pass on knowledge to patients in their self-care. Patients felt safe and sought less contact with the healthcare system. Through self-monitoring, the district nurse was able to work preventively. It created mutual trust and continuity. The work was made easier for the district nurse and they managed to get more patients. Self-monitoring is something that will develop and exist in the future. Conclusion: The study showed that working with self-monitoring is a great advantage from the district nurse's perspective. Through self-monitoring, the district nurse can work preventively. It has been growing strongly during the Covid-19 Pandemic. Self-monitoring is a flexible way of working. / <p>Datum för godkännande: 2021-11-01</p>

The Swedish government and the Swedish Association of Local Authorities and Regions, cametogether on a vision that Sweden will be the most advanced country in offering opportunities fordigitalization and e-health by the year of 2025. Self-monitoring is one aspect that can digitizeworkflow in healthcare. This master thesis sought to investigate the opportunities and restrictions when implementingself-monitoring for heart failure patients in Swedish healthcare. Starting from the holisticperspective as an analysis of the clinician’s interest and the need for self-monitoring systemsby conducting a mixed method approach. Surveys were sent out to different county councilsin Sweden working with heart failure patients, and interviews were conducted withrepresentatives from primary care, specialist care, and advanced home health care. Secondly,interviews were conducted with stakeholders from the field of implementation in order togather qualitative results on the organizational, legal, and technical influencing factors,challenges, and requirements in Swedish healthcare. The qualitative data were processedthrough thematic analysis and the quantitative data was processed through descriptive analysis. The results gathered from clinicians consisted of three areas regarding functionality demandsin self-monitoring systems. The results gathered in the aspect of implementation consisted ofthree main organizational influencing aspects, three solution models from a legal perspective,as well as three aspects related in the field of technology and IT. / Sveriges regering och SKR gick samman om en vision om att Sverige ska vara det land somhar kommit längst med att erbjuda möjligheter till digitalisering av vård till år 2025. Egenmon-itorering är en aspekt som kan digitalisera arbetsflöden i vården. Detta masterarbete ämnade att undersöka möjligheter och begränsningar vid implementeringav egenmonitorering för hjärtsviktspatienter i svensk sjukvård. En mixad metodinriktninggenomfördes, som delades upp i två huvudsakliga delar. Första delen ämnade sig till kliniker,där enkäter skickades ut till olika landsting i Sverige som arbetar med hjärtsviktspatienter,samt intervjuer som genomfördes med representanter från primärvård, specialistvård ochavancerad hemsjukvård. Den första delen ämnade till att undersöka klinikers intresse ochbehov av egenmonitorering. Den andra delen bestod av intervjuer med ämnesexperter inomimplementation och digitalisera system för svensk sjukvård. Intervjuerna medimplementationsexperterna genererade kvalitativa resultat utifrån ett organisatoriskt, juridisktoch tekniskt perspektiv. Den kvalitativa datan bearbetades genom en tematisk analys och den kvantitativa datanbearbetades genom en deskriptiv analys. Resultaten som samlats in från kliniker bestod av treområden avseende funktionalitetskrav i egenmonitoreringssystem. Resultaten som samladesin gällande implementationen i svensk sjukvård bestod av tre huvudsakliga organisatoriskapåverkande aspekter, tre lösningsmodeller ur ett juridiskt perspektiv, samt tre aspekterrelaterade till teknik och IT.