No description available.

No description available.

No description available.

本研究的主要目的是探討在學與就業青年職業自我認定發展上的差異，及他們在面對職業問題時，所感受到的壓力知覺、因應策略及其與身心適應之關係。 　　本研究以北部地區693位大專學生（男351，女342）及516位就業青年（男233，女283）為受試對象，研究工具包括（1）職業自我認定量表，（2）壓力認知評估及因應量表，（3）身心適應問題量表。研究中主要使用的統計方法為：卡方考驗分析、因素分析、變異數分析、相關分析、區別分析等。 　　研究結果如下： 　　1.在學與就業青年在職業自我認定發展程度上有顯著差異，其中尚在尋求的在學青年人數百分比大於就業青年，提早成熟及認定失敗的在學青年人數百分比是低於就業青年，而認定成功的人數百分比沒有達顯著差異。並且職業自我認定發展程度上沒有性別上的差異，在年級及年齡上亦沒有顯著差異。 　　2.在學青年在職業的抉擇上，所知覺的壓力大於就業青年，感覺能控制的程度低於就業青年，而感受到的影響持續度大於就業青年。 　　3.四種職業自我認定類型，在職業抉擇上所感受到的壓力知覺及影響持續度上沒有差異，但在控制程度上，認定成功者感覺能控制的程度高於其它三種認定發展類型的人。 　　4.在學青年在面對職業的選擇與決定時，使用「問題解決」的策略多於就業青年，而在「消極面對」、「情緒壓抑逃避」、「訴諸天命」策略的使用上沒有顯著差異。 　　5.認定成功者使用「解決問題」策略多於其它三種認定發展類型者，但在「消極面對」、「情緒壓抑逃避」的策略使用上低於其它三種認定發展類型者。另外，尚在尋求者在「消極面對」策略的使用上低於認定失敗者，但與提早成熟者沒有差異。提早成熟者在「訴諸天命」策略使用上則多於其它三種認定發展類型者。 　　6.在學青年在生理及心理的適應上差於就業青年。另外，在職業認定類型方面，提早成熟者的生理適應差於認定成功者，而在心理適應則是皆差於其它三種認定類型者。 　　7.在學與就業青年之職業壓力認知評估、因應策略及其與身心適應間有存在相關。 　　8.在學與就業青年的認定成功者在面對職業壓力時，較常使用「解決問題」策略，而較少使用負向策略，感覺較能控制，影響持續度較短，生理及心理的適應尚可。而尚在尋求者在職業的壓力知覺、因應策略及其身心適應上為趨中。 　　9.在學青年的提早成熟者在職業壓力的控制程度及因應策略使用上為趨中，但在影響持續度上感覺較久，也較常使用「訴諸天命」策略，其生理適應也較差。就業青年的提早成熟者則較常使用負向因應策略，較少使用「解決問題」策略，感覺職業壓力是較不能由自己控制，但影響持續度感覺較短，其心理適應較差。 　　10.在學與就業青年的認定失敗者在面對職業壓力時較常使用負向因應策略，而較少使用「解決問題」策略，並且覺得其職業壓力是較不能由自己控制，但其影響持績度是感覺較短暫，其身心適應，在學青年是生理適應佳，就業青年是心理適應狀況尚可。

The purpose of the current sequential mixed-methods study is to bring further knowledge to the field of psychology of religion concerning the role of religion for Assyrians/Syrians in Sweden. Guiding the current study are theories concerning enculturation, acculturation, ego-identity, ritualization and communitas. The central research question is: What role does religiosity have for Assyrians/Syrians in Sweden, concerning the development of ego-identity and the practice of ritualization, within a process of enculturation and acculturation? The quantitative phase of the sequential mixed-methods study uses a sample of 244 participants that were part of a previously conducted study. Descriptive statistics, comparing means, correlations, t-tests, and ANOVA are applied to analyze the data retrieved from the questionnaires. The qualitative phase uses a sample of 12 informants collected by a purposive and snowball sampling technique. The methods of data collection are semi-structured interviews and focus group interviews. The data collected are analyzed by qualitative content analysis. The results of the quantitative phase show that there is no statistically significant relationship between religiosity and self-perception of ethnicity or self- perception of being a part of the Swedish society. The results, however, show several significant correlations and differences between males and females as well as between generations. Among others, the results show a medium, positive correlation between self-perception of being Assyrian/Syrian and degrees of using the language Suryoyo with friends and family, where a greater degree of self-perception as Assyrian/Syrian is associated with a greater frequency in using the language Suryoyo with friends and family. The results show that there is a negative, medium correlation between perceived discrimination and the perception of being a part of the Swedish society as well as the perceptions concerning the degree that Swedes perceive the participants as being a part of the Swedish society where greater degrees of perceived discrimination are associated with lesser degrees of perception of being a part of the Swedish society. The results show that there is a statistically significant difference between the age groups concerning Mass attendance as well as the degree of self-perception of being religious/spiritual. The results show a statistically significant difference between males and females concerning Mass attendance, frequency of fasting, and self-perception as religious/spiritual; where females have a higher mean score than males on all measures. The results of the data analysis in the qualitative phase indicate that religiosity helps the individual to create and maintain a feeling of being a unique and separate individual either by providing a context for the individual’s identity or by being an object from which the informant differentiates. Religiosity provides the individual with the means of learning his or her first culture. The analysis identifies language to be an important component of ego-identity, enculturation, and acculturation. Discrimination, whether within the group Assyrian/Syrian or from outside the group, is seen as an involuntarily differentiation where the informant experiences attempts by others to differentiate him- or herself from the Swedish population. Indications of ritual components and certain life stages are highlighted among the informants. The implications of the study are discussed. / Syftet med följande sekventiella mixed-methods studie är att bidra med ytterligare kunskap till det religionspsykologiska fältet angående religionens betydelse för assyrier/syrianer i Sverige. Studien vägleds av teorier om ackulturation, enkulturation, ego-identitet, ritualisering och communitas. Den centrala forskningsfrågan lyder: Vilken roll har religiositet för assyrier/syrianer i Sverige i en process av enkulturation och ackulturation? Den kvantitativa fasen i studien använder sig av ett urval av 244 deltagare från en tidigare genomförd studie. Deskriptiv statistik, jämförelse av medelvärde, korrelation, t-test och ANOVA används för att analysera data i den kvantitativa fasen. Den kvalitativa fasen i studien använder sig av ett urval av tolv deltagare. Deltagarna rekryteras genom ändamålsenlig insamling och snöbollsinsamling. Deltagarna intervjuas med semi-strukturerade intervjuer och en fokusgruppintervju. Insamlat material från intervjuerna analyseras med kvalitativa innehållsanalys. Resultat från den kvantitativa fasen visar att det inte fanns ett statistiskt signifikant samband mellan religiositet, självbild etnicitet och självbild av att vara en del av det svenska samhället. Den kvantitativa fasen visar statistiska signifikanta förhållanden mellan självbild etnicitet och grad av suryoyoanvändning där större grad av självbild etnicitet är associerat med större grad av suryoyoanvändning. Ett statistiskt negativt samband visar sig mellan upplevd diskriminering och självbilden av att vara en del av det svenska samhället där större grad av upplevd diskriminering är associerat med mindre grad av självbild av att vara en del av det svenska samhället. En statistiskt signifikant relation hittas mellan åldersgrupper angående grad av deltagande i gudstjänster och självbild av att vara religiös eller andlig. En statistisk signifikant relation hittas även mellan kvinnor och män angående att delta i gudstjänster, frekvens av att fasta och självbild av att vara religiös eller andlig. Kvinnor visar sig ha ett högre medelvärde än män på dessa mått. Resultat från den kvalitativa fasen indikerar att religiositet hjälper individen att skapa och bibehålla en känsla av att vara en unik och separat individ antingen genom att erbjuda en kontext för individens identitet eller genom att vara ett objekt som individen kan differentiera sig ifrån. Religiositet förser individen med medel att lära sig sin första kultur. Den kvalitativa analysen visar även att språk är en viktig komponent av ego-identitet, enkulturation och ackulturation. Diskriminering ses som en ofrivillig differentiering av individen från den svenska befolkningen. Rituella komponenter och utvecklingsstadier identifieras bland deltagarna i den kvalitativa fasen. Studiens inverkan diskuteras. Föräldrarna rekommenderas även att sträva efter en mångfaldig uppväxt som dels inkluderar assyrisk/syrianska, dels svenska traditioner. Föräldrar bör även sträva efter att introducera sitt modersmål för barnen i syfte att premiera flerspråkighet. Flerspråkighet underlättar integration i kulturer. Föräldrar bör också stödja sina barns erfarenheter som etniska minoriteter, t.ex. diskriminering, fördomar, men även barnets vilja att vistas och integreras i det svenska samhället. Institutioner, t.ex. den svenska skolan och den syrisk ortodoxa kyrkan, bör underlätta individens integration i dess etniska och svenska traditioner. Utbildningsmässigt innebär detta att erbjuda språkkurser is individens modersmål, eller första språk. Det svenska språket bör läras ut tillsammans med svenskar för att undvika en åtskillnad. Skolor måste vara öppna för möjligheten att individer kan identifiera sig utifrån etniciteter i jämförelse med nationaliteter.