The paper describes a layout and a development of the software product used for fully automatic data exchange and synchronization between a business information system (ERP system) and a web system (an e-shop). The reason for designing such a system is an effort to minimize human work performed when handling the data in both systems. The data integrity in both systems is established due to this mechanism and a significant time saving is likewise a key factor. If the data are changed in one system, the changes are detected and synchronized with the data from the other system which constantly ensures up to date data.

Made available in DSpace on 2015-03-05T19:15:17Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 28 / Nenhuma / Este estudo investiga as atividades desenvolvidas pela área da controladoria e a relação da utilização do electronic data interchange (EDI) em três empresas de grande porte, localizadas no estado do Rio Grande do Sul. Para o desenvolvimento desta pesquisa utilizouse a metodologia de estudo de caso com múltiplas empresas e investigação por meio de observação e de pesquisa bibliográfica de 56 autores, referentes às atividades em controladoria. Além disso, elaborou-se uma lista de atividades desenvolvidas nas empresas brasileiras validadas por meio de consulta em dez empresas que utilizam o EDI. Desta forma, as entrevistas foram dirigidas para as atividades validadas nesse estudo prévio, por meio do qual se buscou identificar o impacto nas funções da área de controladoria quando apoiada por sistemas de troca eletrônica de informação. Entre as dimensões da área da controladoria, investigaram-se: o controle gerencial; controle contábil; controle de custos; controle de ativos; planejamento estratégico; sistema de / This study investigates the activities carried out by the Controlling area and its relationship to the use of electronic data interchange (EDI) in three large companies located in Rio Grande do Sul. The methodologies used to develop this research were the case-study with multiple companies and the investigation through observation and literature from 56 authors referring to the Controlling activities. In addition, it was elaborated a list of activities developed in brazilian companies. This list was validated through research in ten companies that use EDI. Thus, the interviews were directed to these validated activities, through which it was identified the impacts on the financial control systems activities when they are supported by electronic information exchange systems. Among the dimensions of the Controlling area, it was investigated: the management control, accounting control, cost control, asset tracking, strategic planning and internal control system. The investigation has concluded that the implemen

<p>Syftet med studien har varit att utreda vilka möjligheter som finns för småföretag att använda sig av elektronisk affärskommunikation i form av EDI. Vi erbjuder genom uppsatsen denna grupp företag, småföretagen, en introduktion till EDI och hoppas på så vis hjälpa dem att komma igång med elektronisk affärskommunikation. Med småföretag avses i denna studie den definition som NUTEK presenterar, nämligen företag med mindre än 50 anställda eller som har en omsättning som understiger tio miljoner euro. </p><p>Utöver att undersöka vilka möjligheter som finns för småföretag tittar vi även på hur förutsättningar och tekniska aspekter påverkar småföretagens inställning till ett införande av en EDI-lösning. För att finna svar på våra frågeställningar utför vi en kvalitativ studie som baserar sig på en triangulering av tre metoder (observation, tidigare studier och intervjuer). </p><p>Vår empiriska studie bygger på fyra urvalsgruppers syn på EDI och de möjligheter som dessa anser att en EDI-lösning medför.</p><p>Vi har genom vår studie funnit att det finns goda möjligheter för småföretag att använda sig av EDI. Det finns webbaserade lösningar såväl som affärssystem med stöd för EDI, vilka lämpar sig för småföretag. Trots detta tycks denna grupp användare vara något hämmade att genomföra ett införande. </p><p>För att en ökning av antalet EDI-användare ska komma att ske krävs det att efterfrågan och intresse skapas hos de tilltänkta användarna. Om bara småföretagen får den information som krävs och ges tillräckligt med tid kommer EDI i framtiden att bli en naturlig del även i deras kommunikation.</p>

Syftet med studien har varit att utreda vilka möjligheter som finns för småföretag att använda sig av elektronisk affärskommunikation i form av EDI. Vi erbjuder genom uppsatsen denna grupp företag, småföretagen, en introduktion till EDI och hoppas på så vis hjälpa dem att komma igång med elektronisk affärskommunikation. Med småföretag avses i denna studie den definition som NUTEK presenterar, nämligen företag med mindre än 50 anställda eller som har en omsättning som understiger tio miljoner euro. Utöver att undersöka vilka möjligheter som finns för småföretag tittar vi även på hur förutsättningar och tekniska aspekter påverkar småföretagens inställning till ett införande av en EDI-lösning. För att finna svar på våra frågeställningar utför vi en kvalitativ studie som baserar sig på en triangulering av tre metoder (observation, tidigare studier och intervjuer). Vår empiriska studie bygger på fyra urvalsgruppers syn på EDI och de möjligheter som dessa anser att en EDI-lösning medför. Vi har genom vår studie funnit att det finns goda möjligheter för småföretag att använda sig av EDI. Det finns webbaserade lösningar såväl som affärssystem med stöd för EDI, vilka lämpar sig för småföretag. Trots detta tycks denna grupp användare vara något hämmade att genomföra ett införande. För att en ökning av antalet EDI-användare ska komma att ske krävs det att efterfrågan och intresse skapas hos de tilltänkta användarna. Om bara småföretagen får den information som krävs och ges tillräckligt med tid kommer EDI i framtiden att bli en naturlig del även i deras kommunikation.

En snabb och ständig teknisk utveckling leder till att företag och andra organisationer kan ta del av nya tekniska verktyg, som sedan kan användas i verksamheten. Till följd av detta möjliggörs nya sätt att kommunicera information och göra affärer på elektroniskt. Detta område kallas elektroniska affärer och får allt större utrymme idag, men vad är det egentligen som gör att ett företag intresserar sig för det? Elektroniska affärer är ett stort och komplext område som ofta kan innebära stora förändringar för ett företag. Att eventuellt strukturera om och förändra arbetssättet kan vara något som ses som lite skrämmande för en del företag och därför kan det uppstå problem med att se de positiva effekterna. Ytterligare hinder kan vara att företaget inte har tillräcklig kunskap inom ämnet och att man tycker att verksamheten fungerar bra som den gör. Utifrån ovanstående resonemang blir syftet med denna uppsats att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom elektroniska affärer, alltså vad det är som gör att ett företag inför och använder sig av detta. Dessutom syftar uppsatsen till att undersöka vilka effekter elektroniska affärer kan ha på ett företags verksamhet och här finns ett visst fokus på elektroniska affärer genom så kallad Electronic Data Interchange (EDI). Ytterligare en del av syftet är att undersöka vilka framgångsfaktorer som finns för att införande och användning av elektroniska affärer ska fungera på ett bra sätt. För att uppnå målet med uppsatsen har en fallstudie bedrivits på Becker Acroma, ett svenskt företag som bland annat producerar lacker och färger. Fallstudien har genomförts med intervjuer som datainsamlingsmetod. Det insamlade materialet från fallstudien har analyserats utifrån den teoretiska referensram som återfinns i uppsatsen. Några av slutsatserna är att utomstående aktörer kan vara drivande för ett införande av elektroniska affärer. En ytterligare drivkraft är att företag som bedriver någon form av förändringsarbete, för att förbättra sin verksamhet, ser elektroniska affärer som en viktig del i detta arbete. Behovet av ett bättre informationsflöde företag emellan är också en stark drivkraft för införandet av elektroniska affärer. Möjliga effekter av ett införande har bland annat visat sig vara möjligheter till minskat manuellt arbete, tillgång till mer och utförligare information och en bättre lagerhantering. De framgångsfaktorer som har identifierats är bland annat en övergripande analys av dagens arbetssätt, flexibla tekniska lösningar, hantering av förändrade affärsrelationer och hantering av förändringar inom företaget.

<p>EDI står för elektroniskt utbyte av data från dator till dator och sker mellan kända affärspartners. När EDI införs i en relation mellan två organisationer anses relationen bli mer komplex än tidigare. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur EDI påverkar interorganisatoriska relationer.</p><p>Undersökningen utförs genom att studera affärsrelationerna mellan en offentlig förvaltning och tre av dess leverantörer. I dessa relationer studeras speciellt hur förhandlingsstyrkan, flexibiliteten och tillförlitligheten har påverkats av att EDI har börjat användas för den offentliga förvaltningens inköpsprocess.</p><p>De slutsatser som dras är att de undersökta faktorerna förändras i takt med att EDI blir alltmer integrerat i affärsrelationerna. Initialt byggs vissa omställningskostnader upp, som ökar leverantörernas förhandlingsstyrka. När EDI-kommunikationen fungerar kan kunden komma att öka sin förhandlingsstyrka på grund av bättre informationsdelning och något större inköpsvolymer hos leverantören. Flexibiliteten har ännu inte förändrats nämnvärt, medan tillförlitligheten i leveranserna har ökat till följd av EDI.</p>

<p>En snabb och ständig teknisk utveckling leder till att företag och andra organisationer kan ta del av nya tekniska verktyg, som sedan kan användas i verksamheten. Till följd av detta möjliggörs nya sätt att kommunicera information och göra affärer på elektroniskt. Detta område kallas elektroniska affärer och får allt större utrymme idag, men vad är det egentligen som gör att ett företag intresserar sig för det?</p><p>Elektroniska affärer är ett stort och komplext område som ofta kan innebära stora förändringar för ett företag. Att eventuellt strukturera om och förändra arbetssättet kan vara något som ses som lite skrämmande för en del företag och därför kan det uppstå problem med att se de positiva effekterna. Ytterligare hinder kan vara att företaget inte har tillräcklig kunskap inom ämnet och att man tycker att verksamheten fungerar bra som den gör.</p><p>Utifrån ovanstående resonemang blir syftet med denna uppsats att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom elektroniska affärer, alltså vad det är som gör att ett företag inför och använder sig av detta. Dessutom syftar uppsatsen till att undersöka vilka effekter elektroniska affärer kan ha på ett företags verksamhet och här finns ett visst fokus på elektroniska affärer genom så kallad Electronic Data Interchange (EDI). Ytterligare en del av syftet är att undersöka vilka framgångsfaktorer som finns för att införande och användning av elektroniska affärer ska fungera på ett bra sätt.</p><p>För att uppnå målet med uppsatsen har en fallstudie bedrivits på Becker Acroma, ett svenskt företag som bland annat producerar lacker och färger. Fallstudien har genomförts med intervjuer som datainsamlingsmetod.</p><p>Det insamlade materialet från fallstudien har analyserats utifrån den teoretiska referensram som återfinns i uppsatsen. Några av slutsatserna är att utomstående aktörer kan vara drivande för ett införande av elektroniska affärer. En ytterligare drivkraft är att företag som bedriver någon form av förändringsarbete, för att förbättra sin verksamhet, ser elektroniska affärer som en viktig del i detta arbete. Behovet av ett bättre informationsflöde företag emellan är också en stark drivkraft för införandet av elektroniska affärer.</p><p>Möjliga effekter av ett införande har bland annat visat sig vara möjligheter till minskat manuellt arbete, tillgång till mer och utförligare information och en bättre lagerhantering.</p><p>De framgångsfaktorer som har identifierats är bland annat en övergripande analys av dagens arbetssätt, flexibla tekniska lösningar, hantering av förändrade affärsrelationer och hantering av förändringar inom företaget.</p>

published_or_final_version / Public Administration / Master / Master of Public Administration

<p>Electronic Data Interchange (EDI) plays an important role in improving organizational competitiveness. Information technology has been instrumental in integrating functional areas within and outside firms. This research used empirical evidence to evaluate the state of EDI in the in the willingness of SME's to connect electronically to a large distribution centre in South Africa. Furthermore, it investigated the EDI adoption rate from the viewpoint of a small business. Many such businesses feel coerced by larger trade partners to adopt EDI or lose the customer.</p>

Electronic Data Interchange (EDI) holds the potential to improve contemporary business operations, which are redefined frequently based on the demands of global competition. There are numerous EDI systems, which an enterprise can choose to adopt in order to meet its needs and goals. International literature demonstrates a variation of views regarding the adoption of new technologies, which differ according the size of each organization along with internal and external impediments and determinants. The use of EDI worldwide has gained a positive acceptance by commercial companies, industries and service providers, followed by rapid adoption mainly in the processes of large organizations. Conversely, the predictions of previous years’ studies have not been materialized to the expected extent. In Greece in particular, there is low penetration and a reluctance to adopt EDI technologies by Small and Medium Enterprises (SMEs). This study is based on the theoretical framework of Technology, Organization and Environment (TOE). A qualitative multiple case study research design has been used, in order to provide further insights on the factors that affect the decision of Greek SMEs in adopting EDI technologies. The significance of the perceived direct and indirect benefits, the effects of the perceived financial cost and technical competence and the importance of industry and government pressure on corporate level, are analyzed and discussed. An empirical support of the low penetration of EDI in the Greek SMEs' community is also provided. This research contributes in the existing knowledge about EDI adoption decisions regarding Greek SMEs by providing a variation of views, further insights on how Greek SMEs behave and react during the current economic recession and a new cost factor that emerged within the analysis of multiple cases. Avenues for future research are recommended in order to expand this study's findings in the field of corporate IT innovation.