Syftet med denna kunskapsöversikt är att skapa en överblick över aktuell forskning om vad som krävs för att kooperativt lärande ska bidra till framgångsrik matematikundervisning. Det kooperativa lärandet är ett arbetssätt som bygger på att man lär sig tillsammans med andra i grupp. Vi har velat få en djupare förståelse för vilka faktorer som är avgörande i undervisning där metoder för kooperativt lärande tillämpas samt se om arbetssättet har bidragit till bättre resultat hos eleverna. För att kunna svara på vår undersökningsfråga har vi genomfört systematiska sökningar i olika databaser och facktidningar. De funna artiklarna som har varit av relevans för oss har noga studerats, analyserats och sammanställts i en tabell (bilaga 1). Resultatet visar hur viktigt det är att implementera kooperativt lärande för att arbetssättet ska vara effektivt. Det visar även att gruppsammansättning spelar en avgörande roll för att arbetssättet ska vara utvecklande för lärandet. Utöver detta presenteras i resultatet lärarens och elevernas roller i det kooperativa klassrummet samt studier som undersökt skillnaden mellan pojkars och flickors resultat efter att ha arbetat med kooperativt lärande. Avslutningsvis diskuteras resultatet utifrån vårt framtida yrke och förslag ges på vad som kan undersökas i vidare studier.

Det huvudsakliga i kooperativt lärande bygger på ett samarbete mellan elever där de ska finna stöd hos varandra och uppmuntra till lärande. Kunskapsöversiktens övergripande syfte är att undersöka vilka avgörande faktorer det finns i klassrummet där det kooperativa lärandet tillämpas och hur det bidrar till ett förbättrat resultat inom matematik hos elever i grundskolan. Målet är därför att undersöka vad aktuell forskning säger om vilka effekter kooperativt lärande har och vilka faktorer som är viktiga för att gynna elevernas kunskaper inom matematik. Följande fråga är därför undersökningsfrågan: vad krävs för att det kooperativa lärandet ska bidra till utvecklande matematikkunskaper hos elever i lågstadiet? För att kunna besvara undersökningsfråga gjordes systematiska sökningar i databaserna ERC, ERIC och Libsearch. För sökningsprocessen valdes relevanta nyckelord ut som kombinerades på olika sätt som: cooperative learning, mathematics, primary school och group work. Sökningarna begränsades även med peer-reviewed märkta artiklar som publicerats mellan år 2000 – 2021 och skrivna på engelska för ett internationellt perspektiv. Kunskapsöversikten består av fem delar. Den inledande delen behandlar bakgrund av området och kopplingar till styrdokument. Den andra delen handlar om arbetets syfte och frågeställning. Därefter kommer metod delen med en utförlig beskrivning om hur sökprocessen har genomförts. Den fjärde delen är den mest omfattande vilket är resultatdelen. Där presenteras forskning som redogör för vilka faktorer som är viktiga för att kooperativt lärandet ska gynna elevers kunskap och utveckling inom matematik. Bland annat handlar det om att implementera arbetssättet och ge det tid i klassrummet. Även gruppsammansättningen är en viktig faktor som handlar om att grupperna bör vara genomtänkta och välsammansatta. Vidare har både läraren och eleverna stora roller inom kooperativt lärande. I del fem avslutas kunskapsöversikten med en diskussion och förslag på vidare forskning inom området.

Inom det teoretiska perspektivet för huvudområdet SMDI vilket inbegriper språkliga och kulturella verksamheter som barn och unga ingår i, men samtidigt med vidgad ram mot skrivutveckling och textsocialisation mot det nya medielandskapet, skrivs denna uppsats. Studien syftar till att ge en djupare förståelse för hur elevers samtal skapar text i skärmbaserad undervisning, det vill säga hur eleverna arbetar med digitala verktyg i undervisningen, samt för hur läraren stödjer samtalet. Det teoretiska perspektivet bottnar i Vygotskijs sociokulturella teori. Studien som har en hermeneutisk inriktning med ansats att tolka och klargöra, är av kvalitativ karaktär. Metoden är deltagande observation. I studien ingår sex elever i en årskurs två samt dess lärare. Samtalen dokumenterades med hjälp av inspelning. Tidigare forskning berör elevers samtal, de digitala verktygen samt textskapande. För att tolka och förstå resultatet av observationerna har jag använt begrepp, vilka hämtats ur tidigare forskning. De olika formerna av stöd som läraren eller eleven ger i skrivhändelserna, funktionsstöd, stavningsstöd, instruktionsstöd och idéstöd, och de strategier som är kopplade till skrivande på datorplatta, handlingskedjor, samt samtalets beskaffenhet, turtagning och uppbackning, är några begrepp som använts. Analys av tre skrivhändelser görs och den visar att textskapande samtal uppstår framför allt genom att läraren finns med i detta samtal och ger stöd kopplat till den nära utvecklingszonen. När eleverna ska jobba på egen hand och läraren inte deltar dör samtalet ut. I samtalen är det framför allt funktionsstöd de ger varandra. Slutsatsen är att elevsamtal ofta hamnar i att eleverna ger varandra funktionsstöd kopplat till den text de ska skriva. Samtalet handlar sällan om innehållet i texterna. Lärarens stöd blir därför nödvändigt för att text ska skapas.