Jag fritidshemmet ska undervisningen utgå ifrån elevernas intressen. Ett vanligt sätt att tolka detta är att använda sig av elevernas populärkultur när man planerar undervisning. Men hur ser verkligen arbetet med elevernas populära kultur ut i verksamheten och vilka faktorer påverkar detta arbete? Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i fritidshem talar om elevers populärkultur. Detta har gjorts med hjälp av diskursteori och positioneringsteori. Empirin har samlats in i form av kvalitativa intervjuer med pedagoger i fritidshem. Dessa intervjuer har sedan analyserats för att hitta övergripande diskurser. Delar av elevernas populära kultur används i fritidshem i grundskolan men är betydligt mindre i fritidshem i anpassad grundskola. Studien visar att det finns olika diskurser som rör elevers populärkultur. Vilken diskurs som råder beror främst på vilken av populärkulturen som det talas om men elevgrupper och miljö är också faktorer. Pedagogerna i studierna upplever att de har kunskaper om vilken populärkultur som intresserar eleverna men har mer bristande kunskaper när det gäller detaljerna om denna populärkultur. Många av föreställningarna kring elevernas populärkultur grundas i etablerade kunskaper och pedagogerna riskerar ibland genom sin diskurs att hämma kritiska pedagogiska diskussioner.

Studiens syfte är att synliggöra lärare i fritidshems uppfattningar om hur elevers populärkultur får utrymme i fritidshemmets verksamhet samt vilka möjligheter och hinder lärare i fritidshem uttrycker med att integrera populärkulturen i verksamheten. I den här studien har följande frågeställningar formulerats: Vilken populärkultur uppfattade lärare i fritidshem att eleverna är intresserade av? Vilka aspekter av populärkultur lyfts fram av lärare i fritidshem? Vilka möjligheter och hinder uttrycker lärare i fritidshem med att integrera elevernas populärkultur i verksamheten? Detta är en kvalitativ studie där åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med utbildade lärare i fritidshem. Resultatet beskriver varierande arbetssätt där elevers populärkultur får utrymme i verksamheten såsom delaktighet och inflytande. Däremot lyfts flera hinder, såsom våld och ovårdat språk, för vad som bör användas. Författarna diskuterar möjligheterna samt hinder utifrån ett sociokulturellt perspektiv, tidigare forskning och i koppling till läroplanen. Slutligen framförs förslag på vidare forskning inom elevers populärkultur.