This study was conducted in India, and the research plan was initially developed to provide further knowledge and perspective to the rapidly increased issues of psychological conditions in the country, regarding alternative treatments such as yoga and underlying mechanisms in the effects of yoga practice. The purpose of the study was to examine if emotion regulation and rumination may act as mediators between yoga experience and anxiety respectively depression. The study included 320 participants from eight different indian cities, four of the cities located in the north, three in the south and one city in the western part of India. This study had a quantitative design and had a questionnaire as a method for the data collecting. The results indicated that both emotion regulation and rumination at a significant level mediated the relationship between yoga experience and anxiety and depression respectively. These results can potentially bring further knowledge for countries (and individuals) that have higher levels of anxiety and depression in their populations, such as India, by providing a alternative perspective in the treatment and prevention of these conditions. In addition, the results can be beneficial for individuals that suffer from symptoms of anxiety, depression, difficulties with emotion regulation, and rumination. / Föreliggande studie utfördes i Indien. Forskningsplanen utvecklades för att ge ytterligare kunskap och perspektiv till den växande problematiken med psykiska ohälsa i landet, med fokus på alternativa behandlingar som yoga samt möjliga underliggande mekanismer i effekter av yoga utövande. Syftet med studien var att undersöka om emotionsreglering och ältande medierar relationen mellan yoga erfarenhet, och ångest respektive depression. Studien inkluderande 320 deltagare från åtta olika indiska städer, fyra av städerna ligger i norra, tre städer i södra och en stad i västra Indien. Föreliggande studie hade en kvantitativ design och hade enkäter som datainsamlingsmetod. Resultatet indikerade att både emotionsreglering och ältande signifikant medierade relationen mellan yoga erfarenhet och ångest respektive depression. Dessa resultat kan potentiellt utöka kunskapen för länder (och individer) som har högre nivåer av ångest och depression i sina populationer, som exempelvis Indien, genom att ge ett alternativt perspektiv i behandlingen och i det förebyggande arbetet av dessa tillstånd. Vidare kan resultatet av studien vara användbart för individer som har symptom av ångest, depression, svårigheter med emotionsreglering, och ältande.

The purpose of this study was to examine the role of emotion regulation and rumination in the relationship between dispositional mindfulness and self-assessed performance. A total of 89 soccer players (72 male, 17 women; Mage = 28.75, SD =3.283 years) participated. A quantitative longitudinal design (three-time measures within a four-week period) was conducted where the independent and dependent variables, as well as the two potential mediators were measured using Rumination Reflection Questionnaire, Difficulties in Emotion Regulation Scale, Athlete Mindfulness Questionnaire and Sport Performance Questionnaire. The results showed a significant indirect effect of dispositional mindfulness on self-assessed performance through both emotion regulation and rumination. These findings indicate that emotion regulation and rumination mediate the relationship between dispositional mindfulness and self-assessed performance in the examined sample. Findings are to be taken with caution given the homogeneous sample of athletes considered and the use of a subjective measure of performance. Further research should focus on a more targeted group and use a more objective performance measure, as well as a sport specific rumination scale. / Syftet med den föreliggande studien var att undersöka rollen av emotionsreglering och ältande mellan dispositionell mindfulness and självskattad idrottsprestation. Totalt 89 fotbollsspelare (72 män, 17 kvinnor; Målder = 28.75, SD = 12.28 år) deltog i studien. Studien var av kvantitativ longitudinell design (tre mättillfällen under en fyra veckors period) där den oberoende variabeln, den beroende variabeln och två potentiella mediatorer undersöktes med hjälp av Rumination Reflection Questionnaire, Difficulties in Emotion Regulation Scale, Athlete Mindfulness Questionnaire och Sport Performance Questionnaire. Resultaten visade signifikant indirekt effekt av dispositionell mindfulness på självskattad idrottsprestation genom både ältande och emotionsreglering. Resultaten indikerar att ältande och emotionsreglering medierar förhållandet mellan dispositionell mindfulness och självskattad idrottsprestation i det undersökta urvalet. Det diskuteras att atleter med karaktärsdrag att vara medvetna dagligen är mer benägna att effektivt reglera deras negativa emotioner. Det diskuteras dessutom att atleter med en högre grad av ältande tankar har mer negativ idrottsprestation än atleter med lägre grad av ältande tankar. Resultaten bör tolkas med försiktighet med tanke på att undersökningen gjordes på en homogen grupp av fotbollsspelare med ett subjektivt mått av prestation. Framtida forskning bör fokusera på en mer bestämd grupp för att öka reliabiliteten och använda mer objektiva mått på prestation, samt använda ett idrottsspecifikt instrument för att mäta ältande.