Spelling suggestions: "subject:"empirisk studie"" "subject:"impirisk studie""
21 |
An Empirical Study of Modern Portfolio Optimization / En empirisk studie av modern portföljoptimeringLagerström, Erik, Magne Schrab, Michael January 2020 (has links)
Mean variance optimization has shortcomings making the strategy far from optimal from an investor’s perspective. The purpose of the study is to conduct an empirical investigation as to how modern methods of portfolio optimization address the shortcomings associated with mean variance optimization. Equal risk contribution, the Most diversified portfolioand a modification of the Minimum variance portfolio are considered as alternatives to the mean variance model. Portfolio optimization models introduced are explained in detail and solved using the optimization algorithms Cyclical coordinate descent and Alternating direction method of multipliers. Through implementation and backtesting using a diverse set of indices representing various asset classes, the study shows that the mean variance model suffers from high turnover and sensitivity to input parameters in comparison to the modern alternatives. The sophisticated asset allocation models equal risk contribution and the most diversified portfolio do not rely on expected return as an input parameter, which is seen as an advantage, and are not affected to the same extent by the shortcomings associated with mean variance optimization. The paper concludes by discussing the findings critically and suggesting ideas for further research. / Maximering av avkastning i samband med minimering av varians, på engelska kallat Mean variance optimization, är inte optimalt ur en investerares synpunkt. Syftet med denna uppsats är att genomföra en empirisk studie av hur moderna metoder för portföljallokering adresserar de problem som är förknippade med Mean variance optimization. Mer specifikt undersöks allokeringsstrategierna Equal risk contribution, Most diversified portfolio samt en variant av Minimum variance som ersättare till Mean variance optimization. Allokeringsmetoderna beskrivs detaljerat och löses med optimeringsalgoritmerna Cyclical coordinate descent och Alternating direction method of multipliers. Genom implementering och historisk simulering med ett antal index som representerar olika tillgångsslag visar studien att Mean variance optimization innebär hög portföljomsättning och har en större känslighet för ingångsparametrar i jämförelse med de moderna alternativen. De sofistikerade allokeringsmodellerna Equal risk contribution och Most diversified portfolio bygger inte på ingångsparametern förväntad avkastning, vilket ses som en fördel, och drabbas inte i samma utsträckning av problemen associerade med Mean variance optimization. Studien avslutas med att diskutera resultatet kritiskt och ge förslag på vidare studier som bygger på den teori och det resultat som har presenterats.
|
22 |
DNA-bevisningens brister : En undersökning av invändningar om sekundäröverföring av DNA-spår och dess genomslagskraft i straffprocessen / The deficiencies of DNA-evidence : A study on objections regarding secondary transfer of DNA-evidence and its effectiveness in the criminal processBertlin, Linnéa January 2024 (has links)
A number of people have criticized the fact that courts often over-rely on DNA- evidence and that the shortcomings of DNA-analyses are rarely addressed. One flaw with DNA-analyses is that they cannot distinguish whether the presence of the DNA-trace has been caused by a so-called secondary transfer. Secondary transfer, the occurrence of which has been confirmed by several scientific stud- ies, means that DNA is transferred in two stages via contacts. A transfer of DNA can thus first occur from one person to another, for example by shaking hands, and then from the other person to a material, for example by grabbing a weapon. This poses a risk that DNA from an innocent person can be transferred through another person to a crime scene. A fundamental principle of criminal procedure is that the full burden of proof should be placed on the prosecution. This principle is derived from the presump- tion of innocence in Article 6.2 of the ECHR. As a consequence, the defendant has a right to remain silent throughout the judicial proceedings. Should the de- fendant instead be required to explain some of the circumstances of the case, a burden of proof would fall on the defendant, a so-called burden of explanation. Thus, a requirement that the defendant explain some of the circumstances of the case conflicts with the principle of the prosecutor's full burden of proof. Given the criticism that the courts rarely consider the shortcomings of DNA- evidence, there is a risk that the responsibility falls on the defendant to point out that a secondary transfer of DNA has occurred and to actively work towards convincing the court of his or her innocence. The purpose of the paper is thus to investigate the courts' consideration of these objections from the accused. The question is if a burden of explanation is placed on the accused and whether this is compatible with the presumption of innocence. To fulfill the purpose, an empirical study was conducted in the form of an analysis of 16 district court and appellate court decisions. The results showed that the defendant was imposed a burden of explanation in several cases. An exami- nation of the case law of the ECHR showed that there is, in exceptional cases, a possibility to impose an explanatory burden on the accused. However, the cases in the study were not covered by the exception. In conclusion, the practical ap- plication of the burden of proof is not compatible with the presumption of in- nocence. There is thus a need to educate judges on the complex subject of DNA to draw attention to the drawbacks of the evidence and to correct the false per- ception of DNA evidence as infallible. Furthermore, there is a need for a new precedent from the Supreme Court clarifying how the burden of explanation should be applied in accordance with the ECHR.
|
23 |
Data Subject Rights in Mental Health Applications : Assessing the Exercise of Data Subject Rights under the GDPR / Rättigheter för Registrerade Personer i Mentala Hälsoappar : En Bedömning Enligt GDPRGustafsson, Oliver January 2024 (has links)
The rapid growth of Mobile Health (mHealth) applications, particularly those focusedon mental health, has provided accessible and affordable support for users’ well-being.However, this growth has raised substantial privacy concerns, especially regardinghandling sensitive personal health data. This thesis evaluates the extent to whichmental health apps allow users to exercise their Data Subject Rights (DSRs) under theEuropean General Data Protection Regulation (GDPR) and provides recommendationsfor enhancing data protection and user privacy. The primary objectives are to identifythe relevant DSRs for mental health apps, empirically assess the extent to which suchrights are respected on the existing apps, and propose actionable recommendationsfor improvement. The study’s methodology involved a comprehensive review ofprivacy policies, using automated tools for privacy assessment, and submitting DataSubject Access Requests (DSARs) to app providers. Findings indicate that whilesome apps demonstrate high conformity with DSRs, the majority still falls short invarious aspects. Common issues include inadequate transparency in privacy policies,incomplete responses to DSARs, and non-compliance with the right to data portability.Specifically, only 45.5% of apps responded to the DSARs with a partial or completeanswer, and only 40% of the responses contained data in machine-readable formats,meeting the requirements for data portability. The study emphasizes the need formental health app developers to enhance privacy practices, ensuring users are fullyinformed about data collection and usage, can easily access and delete their personaldata, and receive their data in portable formats. Recommendations include improvingthe clarity and accessibility of privacy policies, adopting best practices for datasecurity, and implementing user-friendly mechanisms for data access and deletion. Inconclusion, while progress has been made in GDPR compliance among mental healthapps, significant improvement is still needed. Addressing these challenges will betterprotect user privacy, build trust, and support the responsible development of digitalhealth technologies. / Den snabba tillväxten av mobila hälsoappar, särskilt de som fokuserar på psykisk hälsa,har gjort det möjligt för användare att få tillgång till prisvärt och lättillgängligt stöd förderas välbefinnande. Men denna tillväxt har också väckt betydande integritetsfrågor,särskilt när det gäller hantering av känsliga personuppgifter om hälsa. Dettaexamensarbete utvärderar i vilken utsträckning hälsoappar för psykisk ohälsa tillåteranvändare att utöva sina rättigheter enligt den europeiska dataskyddsförordningenoch bidrar med rekommendationer för att förbättra dataskydd och användarintegritet.De primära målen är att identifiera relevanta rättigheter för hälsoappar för psykiskohälsa, empiriskt bedöma i vilken utsträckning sådana rättigheter respekteras ibefintliga appar och föreslå konkreta rekommendationer för förbättring. Studienhar genomförts med en omfattande granskning av integritetspolicys, användning avautomatiserade verktyg för integritetsbedömning och inlämning av begäranden omregisterutdrag till applikationsleverantörer. Resultaten visar att även om vissa apparuppvisar hög överensstämmelse med rättigheterna från GDPR, faller majoritetenfortfarande kort på flera områden. Vanliga problem inkluderar otillräcklig transparensi integritetspolicys, ofullständiga svar på DSARs och bristande efterlevnad av rätten tilldataportabilitet. Specifikt svarade endast 45,5% av apparna på DSARs med ett delviseller komplett svar, och endast 40% av svaren innehöll data i maskinläsbara format,vilket uppfyller kraven för dataportabilitet. Studien betonar behovet för utvecklare avhälsoappar för psykisk ohälsa att förbättra deras integritet, säkerställa att användareär fullt informerade om datainsamling och användning, lätt kan komma åt och raderasina personuppgifter samt ta emot sin data i portabla format. Rekommendationerinkluderar att förbättra tydligheten och tillgängligheten av integritetspolicys, antabästa praxis för datasäkerhet och implementera användarvänliga mekanismer fördataåtkomst och radering. Sammanfattningsvis, även om framsteg har gjorts i GDPR-efterlevnad bland hälsoappar för psykisk ohälsa, behövs betydande förbättringar. Attta itu med dessa utmaningar kommer att bättre skydda användarnas integritet, byggaförtroende och stödja den ansvarsfulla utvecklingen av digitala hälsoteknologier.
|
Page generated in 0.0417 seconds