Sammanfattning Bakgrund: Kärnkompetensen säker vård beskriver sjuksköterskans arbetssätt för att patientsäkerhet ska uppnås. Patientsäkerhet är ett system inom hälso- och sjukvårdsystemet som reducerar förekomst av negativa händelser, men också hur återhämtningen sker. Säker vård är en av de sex kärnkompetenser som kan vara av bidragande orsak till att Posthorax västen är framtagen. En smärtlindrande väst skulle kunna innebära mindre lidande för patienten, kortare sjukhusvistelser och därmed en positiv kostnadsfråga för sjukvården samt kunna stärka sjuksköterskan att utföra en mer patientsäker vård. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av posthorax västens inverkan på patienters smärtupplevelser efter en CABG operation. Metod: Semistrukturerad kvalitativ intervjustudie med åtta sjuksköterskor. Innehållsanalysen var inspirerad av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys, som är en tolkning från bland annat Krippendorf. Resultat: Tre kategorier identifierades, vilket var patienters behov av smärtlindring, smärtlindring genom trygghet och smärtupplevelser genom obekvämlighet. Sjuksköterskornas erfarenheter beskrev att västen var till stor nytta och gav patienterna lindring av smärta samt trygghet genom bärandet av västen. Slutsats: Åtta intervjuer genomfördes på sjuksköterskor, på en thorax avdelning. Det som framkom under intervjuerna var att västen hade viss inverkan på patienters smärtupplevelser enligt sjuksköterskornas erfarenheter. Vissa av sjuksköterskornas erfarenheter beskrev västen som direkt smärtlindrande, och några uttalade ingen direkt smärtlindring utan antydde västens smärtlindring genom tryggheten som patienten upplevde av att bära västen. I studien framkom även negativa aspekter om västen, så som obekvämligheten och dess passform på vissa patienter.

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande inom vården. Tidigare studier visar att sjuksköterskans arbete påverkas på många olika sätt i en stressad situation, till exempel att val av prioritering eller logiskt tänkande blir försämrat då den kognitiva förmågan försämras under stress. Med patientsäkerhet menas att patienten inte ska drabbas av någon vårdskada i form av fysisk eller psykisk skada under sjukhusvistelsen som kan öka lidandet hos patienten.     Syfte: Syftet var att belysa hur stress påverkar sjuksköterskors arbete för en patientsäker vård. Metod: Ostrukturerad kvalitativ intervjustudie med sex allmänsjuksköterskor. Innehållsanalysen var inspirerad av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades och det var göra fel i arbetet, avbrott, svårt att prioritera det viktiga samt slarv i arbetsmoment. Sjuksköterskorna upplevde att stressen störde deras arbete och den säkra vården påverkades negativt, till exempel feladministreringar. Slutsats: Den negativa stressen påverkar sjuksköterskornas arbete för en patientsäker vård. Risken för feladministreringar och minskad patientsäkerhet ökar när sjuksköterskor arbetar i en stressad arbetsmiljö.                                                             Nyckelord: Empirisk studie, intervjustudie, patientsäker vård, sjuksköterska, stress

Omkring 30 elever i de senare åren av gymnsieutbildningen fick av mig diskussionsuppgifter i vilka de skulle jämföra en svensk översatt text med dess originalversion på engelska. Sammanlagt svarade 17 elever på uppgifterna. Genom frågor för enskilda reflexioner inom ämnet, samlade jag mycket information vilket jag sedan kom att använda för att resonera kring min huvudsakliga fråga. Frågan behandlar hur personer utan nämnvärda förkunskaper eller intresse inom översättningsteori reagerade på en översatt text i jämförelse med dess originalversion. Diskussionsuppgiften genererade goda reflexioner hos ungdomarna som kan liknas vid dem som förs inom de teoretiska skolorna. Eleverna fann vissa nyckelbegrepp och kom även med nya idéer som jag inte hade funderat över. Genom elevernas funderingar kunde jag sedermera skapa jämförelser mellan dessa och de teoretiska skolornas begreppsvärld och innehåll. Man kan dock påstå att även utan att vara initierade i ämnet kunde ungdomarnas resonemang jämföras med de teoretiska skolornas diskussioner.

<p>Bakgrund: Studier visade att ett varmt klimat påverkade symtombilden av ledsjukdomen Reumatoid Artrit. Dock saknades studier som mätbart bevisade detta, då det finns motsägelser av klimatets betydelse.</p><p>Syftet var att belysa personalens erfarenheter och uppfattningar om klimatets inverkan samt andra faktorers betydelse i vård av personer med Reumatoid Artrit.</p><p>Metod: En informell intervjuteknik användes vid intervjuer med åtta av personalen som arbetade på Clinica Vintersol, Teneriffa.</p><p>Resultat: Merparten av informanterna ansåg att ett varmt jämt klimat i kombination med effektiv träning hade en positiv effekt på sjukdomen och symtomen. Gemenskap, minskad stress och positiv sjukvård var också faktorer som påverkade sjukdomen och även välbefinnandet.</p><p>Diskussion: Klimatet hade en positiv inverkan på de drabbade. I en miljö avskalad från jobbiga moment där den drabbade bara behövde tänka på sig själv och där atmosfären kring sjukvården var positiv, bidrog till att patienterna slappnade av och kunde fokusera både på kropp och själ.</p><p>Slutsats: Tidigare studier har inte beskrivit några faktorer förutom klimatet som kunde påverka sjukdomen. Vår studie visade att faktorer såsom varm och jämt klimat, rehabilitering, smärtlindring och god omvårdnad i kombination, innebar minskad symtombild, ett ökat välbefinnande och att den drabbade ej blev sin sjukdom.</p>

Forskning visar att alternativ medicin är en allt mer vanlig behandlingsform. Madeleine Leiningers omvårdnadsteori om kulturrelaterad omvårdnad har tillämpats till ämnet alternativ medicin. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning om alternativ medicin. Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvalitativ ansats. Sex studenter från termin fem på Örebro universitet har intervjuats om deras uppfattning om alternativ medicin. Intervjuerna bearbetades med innehållsanalys och resulterade i kategorierna Syn på alternativ medicin med subkategorierna positiv respektive negativ syn, Erfarenhet av alternativ medicin, Användning av alternativ medicin som sjuksköterska samt Information och tillgänglighet med subkategorin kostnad av alternativ medicin. Resultatet visar att sjuksköterskestudenterna ser alternativ medicin på olika sätt men de flesta har en positiv inställning till alternativ medicin. Massage och akupunktur är de alternativa behandlingsformer som flest deltagare nämner. Samtliga studenter är positivt inställda till användning av alternativ medicin som sjuksköterskor om behandlingsformerna är evidensbaserade. Alla intervjudeltagare har på ett eller annat sätt erfarenhet av alternativ medicin. Ämnet uppfattas av både deltagare och författare som ett stort område. Studien har för avsikt att öka medvetenheten vad gäller bemötande av patienter som intresserar sig för behandlingsformer utanför skolmedicinen.

Bakgrund: Studier visade att ett varmt klimat påverkade symtombilden av ledsjukdomen Reumatoid Artrit. Dock saknades studier som mätbart bevisade detta, då det finns motsägelser av klimatets betydelse. Syftet var att belysa personalens erfarenheter och uppfattningar om klimatets inverkan samt andra faktorers betydelse i vård av personer med Reumatoid Artrit. Metod: En informell intervjuteknik användes vid intervjuer med åtta av personalen som arbetade på Clinica Vintersol, Teneriffa. Resultat: Merparten av informanterna ansåg att ett varmt jämt klimat i kombination med effektiv träning hade en positiv effekt på sjukdomen och symtomen. Gemenskap, minskad stress och positiv sjukvård var också faktorer som påverkade sjukdomen och även välbefinnandet. Diskussion: Klimatet hade en positiv inverkan på de drabbade. I en miljö avskalad från jobbiga moment där den drabbade bara behövde tänka på sig själv och där atmosfären kring sjukvården var positiv, bidrog till att patienterna slappnade av och kunde fokusera både på kropp och själ. Slutsats: Tidigare studier har inte beskrivit några faktorer förutom klimatet som kunde påverka sjukdomen. Vår studie visade att faktorer såsom varm och jämt klimat, rehabilitering, smärtlindring och god omvårdnad i kombination, innebar minskad symtombild, ett ökat välbefinnande och att den drabbade ej blev sin sjukdom.

Syftet med denna studie har varit att få syn på pedagogers uppfattningar om hur deras handlingar och ställningstaganden i barns lek får betydelse för hur barn lär sig i leken. Denna empiriska studie har sin grund i att undersöka pedagogers syn på lekens betydelse för lärande. Den har genomförts genom intervjuer vid nio olika tillfällen. Vi kontaktade förskolor och intervjuer genomfördes med verksamma pedagoger. Vår forskningsmetod innefattade semistrukturerade intervjuer där vi genom öppna frågor ville få pedagogerna att dela med sig av sina uppfattningar om lek och lärande i förskolan samt vilka faktorer som påverkar barns möjligheter till att leka och lära. Slutsatser som drogs var att pedagogernas syn på lek och deras ställningstaganden i leken får betydelse för hur barn utvecklar sin förmåga att leka. I resultatet står det tydligt att pedagogerna har olika förhållningssätt till lek, några anser att pedagogen är ett lekverktyg där barnen drar nytta av att ha en pedagog med i leken medan andra anser att pedagogen i första hans ska verka som en observatör där man går in i leken i syfte att avvärja konflikter mellan barnen eller om något barn behöver mycket stöd i leken. / <p>Betyg i Ladok 211105.</p>

Syftet med studien är att belysa kommunikationen mellan sjuksköterskorna påSAH och hospice då patienter läggs in på hospice för en stödplats. Syftet är ävenatt finna svar på om det finns eventuella brister och/eller styrkor i dennakommunikation samt att finna förslag till förbättring. Tio sjuksköterskor i Malmöintervjuades. Resultatet analyserades enligt innehållsanalys där trehuvudkategorier och fjorton underkategorier framkommit. Huvudkategoriernainnefattar brister, styrkor och förslag till förbättring. Underkategorierna var blandannat: utebliven kommunikation, personbundet, ansvarskänsla, rotation ochgemensamt forum. / The purpose of this qualitative study is to enlighten the communication betweennurses at SAH and hospice do to the patients that have a relief room at hospice.The purpose is also to find answers to shortages and/or strength within thecommunication and to find proposals on how to improve the communication. Tennurses in Malmo were interviewed. The results were analysed trough a contentanalyses where three categories and fourteen subcategories come to light. Thecategories were shortages, strengths and proposal for improvement. Thesubcategories where: none communication, bound to person, feeling ofresponsibility, rotation and common forum.

Stroke är en av vårt lands vanligaste folksjukdom och sjukdomen drabbar denenskilde personen i olika grad. Sjukdomen kan innebära livslångt handikapp förden som drabbas. ADL-träning som utförs hjälper patienten att få tillbaka en delav den förmåga som förlorats genom sjukdomen och därigenom få livskvalitet.Syftet med denna studie var att undersöka hur inneliggande strokepatienters ADLträningsåg ut. Frågeställningarna var: Vad var planerat i varje patients ADLträning,vilken ADL-träning fick respektive patient och vilken personal var behjälplig.Studien utgjordes av observationer under en och en halv vecka på envårdavdelning i södra Sverige. Resultatet visar att strokepatienternas mål klaradesatt uppfyllas med hjälp av kontinuerlig rehabilitering. / Stroke is one of our country’s most common disease and it strikes the individualin different ways. A lifelong disability/handicap might be a result of the disease.Activities of daily living help the patient to regain some of the strength that givesback quality of life. The aim with this study was to investigate how stroke-patientsin hospital gained ADL. Research questions were: What ADL was planned foreach patient, which ADL-training was given to each patient and what health carepersonnel helped them. This study was made as an observation and was performedduring one and a half week at a nursing ward in southern Sweden. Theresults indicate that the stroke patients´ goals were fulfilled with help of rehabilitation.

Syftet med denna empiriska studie är att belysa uteaktivitetens betydelse för elevers meningsskapande kring begreppen näringskedja, näringsväv och näringspyramid i ett utomhuspedagogiskt sammanhang på mellanstadiet. Detta gjordes genom att utföra kvalitativa intervjuer i fokusgrupper med elever från två olika klasser. Tematisk analys har använts vilket innebär att det kvalitativa datamaterialet analyserades och sorterades i olika kategorier. Slutsatsen av analysen är att uteaktiviteten har en stor betydelse för elevers meningsskapande kring näringsflöden. Detta då de berättar om begreppens betydelse i relation till vilka djur de har samlat in och vilken plats dessa intar i näringsflöden. Utifrån det insamlade datamaterialet har en direkt koppling till naturvetenskap gjorts. Det går även att koppla resultatet till andra ämnen eftersom det visar att uteaktiviteten leder till ökad delaktighet, fysisk rörelse och samarbete vilket i sin tur kan leda till mer motiverade elever som vill lära sig mer. Uteaktiviteten skapar förutsättningar för att eleverna ska få ökad förståelse kring näringsflöden då det har en tydlig verklighetsanknytning samt att innehållet konkretiseras, dessutom får eleverna en ökad medvetenhet kring ekosystem. Vidare visar resultatet att genom användning av utomhuspedagogik ökar elevernas intresse, nyfiken och användandet av sinnen. Slutligen visar resultatet att genom att läraren väljer att förlägga en del av sin undervisning i naturen uppstår vissa störningsmoment, exempelvis att vädret var kallt. Detta ledde i sin tur till att marken blev hård och även till svårigheter kring att hitta insekter.