No description available.

Uppsatsen berör det allt vanligare begreppet CSR (Corporate Social Responsilitility), det vill säga företags samhällsansvar. Genom att uppmärksamma trender och studenters intresseområden kan företag öka sin attraktivitet i sitt arbetsgivarvarumärke, Employer Brand. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag kan implementera information om sitt CSR-arbete i Employer Branding-strategin för att på så vis öka sin attraktionskraft gentemot studenter. I studien studeras tre företag; EY, Accenture och Sweco. Företagens Employer Branding-strategi och CSR-arbete beskrivs och redovisas översiktligt. Vidare kartläggs hur företagen väljer att kommunicera ut det CSR-arbete de bedriver gentemot studenter och andra intressenter. En enkätundersökning genomförs för att få studenternas perspektiv på vikten av CSR och undersöka hur företagens kommunikation har nått ut. Resultatet av studien analyseras med hjälp utav en egenutvecklad modell som kopplar samman Employer Branding-strategier med CSR-dimensioner och kommunikationsstrategier. En slutsats som dras är att CSR kan implementeras i strategin på olika vis beroende på kärnverksamhet och typ av företag. Utifrån enkätundersökningen dras en slutsats att studenter inte främst fokuserar på CSR-aspekter när det kommer till att värdera en arbetsgivares attraktivitet. Aspekter som balans mellan arbete och fritid, utmanande arbetsuppgifter samt sammanhållning på arbetsplatsen är de som visar sig vara mest efterfrågade. Slutsatsen som dras är att det är genom mässor och arbetsmarknadsdagar som studenterna haft mest kontakt med företagen och att en mer aktiv kommunikation av CSR i dessa forum skulle kunna resultera i att företaget lyckas kommunicera ut mer av sitt CSR-engagemang.

Dissertation files not currently available online.A brand is emotional, has a personality, and captures the hearts and minds of its customers. Great brands survive attacks from competitors and market trends because of the strong connections they forge with customers (Kotler&Pfoertsch, 2007). Organisations can use this to ensure competitive advantage with the right talent at low costs. Employer branding focuses on how the company is seen by current and potential employees with the aim of winning the war for talent (Ulrich, 1997). Current and potential employees are now looking to work for more responsible organisations – employers of choice. A strong employer brand fosters a positive image, identity or reputation and encourages (current and potential) employees to identify with the organisation. This research explores how organisations can use employer branding to attract and retain talent. A mixed methodology is employed using semi-structured interviews and a survey questionnaire to understand the perception that current and potential employees have about employer branding. Key results of the study are that building both the internal and external employer brand will ease the organisation’s ability to recruit and retain people, and that there are significant gaps between the different perspectives and how they can be managed. Copyright / Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2011. / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / unrestricted

Analyzing the distributions of wages for whites, blacks and Hispanics reveals the existence of a wage gap throughout the distribution. There are also clear cognitive and noncognitive skill differences across groups. Do differences in the distributions of these skills explain differences in the distributions of wages? Do predicted distributions of wages resulting from rewarding blacks and Hispanics as if they were white help explain the observed wage gap? Using data from the NLSY79, I look at the impacts of noncognitive skills on wages for blacks, Hispanics and whites. I estimate the entire distribution of wages conditional on skills for blacks and Hispanics to see if there is a difference in wages individuals with the same level of cognitive and noncognitive skills. I find that all cognitive and noncognitive measures examined are important in explaining the wage penalty paid by blacks and Hispanics and that, for blacks, predicting their wages conditional on skills approximates the distribution of actual wages. Do employers recognize noncognitive skills at the onset (interview) or is there a learning process? How does learning about these noncognitive skills occur over time? This paper uses data from the NLSY79 to incorporate measures of noncognitive skills into a model of employer learning described originally by Altonji Pierret (2001). Measures of noncognitive skills include the Rosenberg Self Esteem Score, the Rotter Locus of Internal Control Score, the Coding Speed Score, and the CES-Depression Scale. I find that employers observe an initial signal of self esteem and schooling and that, over time, employers learn about cognitive skills and motivation, placing less emphasis on these initial observations. Does learning transfer perfectly across employers or is there a degree to which learning resets as employees change jobs throughout their careers? In this paper, I use data from the NLSY79 to look for evidence of asymmetric employer learning. I use tests developed by Schonberg (2007) and Pinkston (2009) to look for asymmetric learning in the model from Altonji Pierret (2001) augmented in Petre (2013b) to incorporate noncognitive skills in addition to cognitive skills. I find mixed evidence that learning done by a prior employer might not transfer completely to a new employer. / text

Konkurrensen på den svenska arbetsmarknaden om nyexaminerade universitetsstudenter har intensifierats drastiskt under de senaste åren. Svenska arbetsgivare har därför ett svårare arbete framför sig kring att hitta högkvalitativ personal som passar organisationen. Att skapa ett konkurrenskraftigt Employer Brand har därmed blivit ett vitalt mål för organisationer i syfte att attrahera nya arbetstagare. Denna studie syftar till att undersöka hur attraktiva svenska arbetsgivare använder sitt Employer Brand för att attrahera nyexaminerade studenter. Studien har ett deskriptivt syfte och berör strategier kring Employer Branding, Employer Value Proposition och Employer Brand Equity. Studien är deduktiv med kvalitativ ansats. För att uppnå studiens syfte har fallstudier applicerats, där semistrukturerade intervjuer utförts med attraktiva arbetsgivare inom tre olika yrkeskategorier; Ekonomi, Civilingenjör och Juridik. De organisationer som deltog i studien var alla topp-tio placerade på Universums Företagsbarometer. Resultatet visar att organisationer bör forma sitt centrala Employer Value Proposition-erbjudande kring utvecklings- och karriärmöjligheter, spännande arbetsuppgifter och ett gott ledarskap. Studiens resultat visar även att organisationer bör arbeta med Employer Brand Equity i syfte att skapa kännedom och associationer bland studenter. Corporate Social Responsibilities, Corporate Reputation och fysisk närvaro på universitetet är samtliga aktiviteter som används av attraktiva arbetsgivare.

När nya företag etableras ökar konkurrensen mellan företag gällande att behålla befintliga medarbetare samt attrahera och rekrytera nya medarbetare. Detta medför att företag blir tvungna att fokusera mer på arbetet med sitt arbetsgivarvarumärke, det vill säga employer branding för att säkra deras fortsatta framgång i framtiden.Denna studie tog sin empiriska utgångspunkt i den konkurrenssituation som förväntas uppstå i Skellefteå, när företaget Northvolt AB etablerar sig i staden. I denna situation fokuserade forskarna främst på Alimak Group Sweden AB. I studien har forskarna använt sig av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med totalt 16 respondenter där åtta var medarbetare hos Alimak, två nyanställda på det nyetablerade företaget Northvolt samt sex studenter vid Umeå universitet. Det främsta syftet med intervjuerna var att få vetskap om vad de olika respondenterna anseratten attraktiv arbetsgivareär, det vill säga vad de värdesätter hos en arbetsgivare. Dessa intervjuer var grunden för analysen som genomfördes angående Alimaks förbättringsarbete med employer branding.Det framkom att det finns både likheter och olikheter kring respondenternas åsikter om vad en attraktiv arbetsgivare är och vad de värdesätter hos en arbetsgivare. Sammanfattningsvis kan det sägas att oavsett grupp av respondenter ansågs utvecklings-och karriärmöjligheter samt en god relation till chefen och medarbetarna som viktiga preferenser för att en arbetsgivare ska uppfattas som attraktiv. I denna studie har forskarna även undersökt vad Alimak gör bra i nuläget i deras arbete med employer branding samt vad de bör förbättra för att uppfattas som en ännu mer attraktiv arbetsgivare av både befintliga samt potentiella medarbetare. Gällande potentiella medarbetare valdes det att fokusera på en yngre målgrupp, Generation Y, eftersom Alimak uppfattar denna målgrupp som attraktiv och är medveten om att dagens unga talanger är de som kommer att göra företaget framgångsrikt i framtiden.Studiens slutsats blev att gällande extern employer branding bör Alimak marknadsföra arbetsgivarvarumärket i större utsträckning än vad de gör i nuläget, för att ha större möjlighet att lyckas attrahera och rekrytera rätt personer. Gällande intern employer branding bör företaget förbättra företagskulturen och ledarskapet för att uppnå en högre trivsel hos de befintliga medarbetarna. Detta medför att de kommer att uppfatta Alimak som en ännu mer attraktiv arbetsgivare och genom detta har företaget större möjlighet att lyckas behålla de befintliga medarbetarna.

Labor force statistics and other evidence have demonstrated that people with disabilities are under-represented in the work place in Canada and abroad. While an assortment of factors likely contributes to this disparity, the attitudes of employers towards hiring people with disabilities are often cited as important contributors to the situation. Some authorities suggest that employers attitudes towards people with disabilities bias their decision-making and influence employer behavior. This concept of simple discrimination suggests that employers, like others in the general public hold unfavorable stereotypes of people with disabilities that result in discriminatory hiring practices regardless the merit of a candidate with a disability. An alternative concept, ambivalence amplification, suggests that disability and merit interact in a more complex way. Research on the general publics reactions to disability suggests that when all else is equal, people will rate a person with a disability who is portrayed in a positive manner significantly higher than a comparable peer without a disability, but that the reverse will occur when both are portrayed in a negative fashion. This suggests that under favorable circumstances, employers attitudes towards employees or prospective employees with disabilities may be preferential, but under unfavorable circumstances, their negative attitudes are amplified to become more extremely negative. Both models suggest that discrimination may be occurring, but provide unique perspectives on how and if it might be occurring during employee recruitment. This study examined both simple discrimination and ambivalence amplification in order to explore their potential for explaining poor employment outcomes for people with disabilities. Ninety-nine employers rated/scored one of four condition-specific cover letters and resumes (application documents) from a hypothetical applicant either with or without a disability. As well as identifying disability status, these documents also portrayed the applicant as having merit (no errors in documents) or limited merit (multiple errors in documents). Participants were also asked if based on their review of the cover letter and resume, they would be willing to grant the applicant an interview. Analyses demonstrated that merit, as represented by error-free cover letters and resums predicted employer behavior. There was no evidence main effect for disability status and no interaction between merit and disability status on either employers ratings of application documents or on their willingness to grant an interview, regardless of gender, age, education, and affiliation with a public or private business. These findings suggest that even when a persons disability is self-reported in an application, neither simple discrimination nor ambivalence amplification influenced employers ratings of merit or decisions based on merit. Merit appears to be their primary focus in initial screening of potential employees. These findings further suggest that disparate employment outcomes of people with disabilities may instead be influenced later in the recruitment process, perhaps when employers come face-to-face with applicants with disabilities during the interview stage. It may be at this point in the hiring process that employers negative attitudes towards people with disabilities result in discrimination. / Special Education

Denna studie utgår från fältet PR och marknadskommunikation med inriktning mot employer branding. Landstinget i Jönköpings län har nyligen inlett ett arbete med employer branding och som ett led i detta arbete söker de nu kunskap om vad som bör kommuniceras till presumtiva medarbetare för att på så sätt skapa ett attraktivt employer brand. Syftet med studien var att identifiera de attribut som Landstinget i Jönköpings län med fördel kan lyfta fram i den marknadskommunikation som riktas till presumtiva medarbetare. För att besvara syftet utfördes en kvantitativ enkätundersökning bland studenter vid Högskolan i Jönköping för att få en bild av vilka attribut de ansåg viktiga hos en arbetsgivare samt hur de såg på Landstinget som arbetsgivare. För att få ytterligare substans i studien valde vi att ställa resultaten mot teorier om inre och yttre motivation för att på så sätt undersöka vilken typ av motivaton som de tillfrågade studenterna drivs av när de väljer arbetsgivare. Studiens resultat ger en tydlig bild av vad som anses vara mest respektive minst attraktivt hos en arbetsgivare, där goda relationer med kollegor är det attribut som värderats högst och förmånersamt bonus värderats lägst av respondenterna. Goda relationer med kollegor är även det attribut som respondenterna ansåg som mest troligt att Landstinget kunde erbjuda som arbetsgivare. Sammanfattningsvis har studiens resultat visat att psykologiska attribut som kan härledas till inre motivation är de som värderats mest attraktiva. Vidare visar resultatet att de ekonomiska attributen, som kan härledas till yttre motivation, inte anses vara lika attraktiva. Studenterna vid de olika utbildningsprogramen som ingick i studien visade sig värdera attraktivitet och image på ett likvärdigt sätt, vilket har möjliggjort en rekommendation av ett employer value proposition för Landstinget i Jönköpings län.

Employer branding är en strategi som allt fler organisationer börjar använda sig av för att nå konkurrensfördelar genom att vara en attraktiv arbetsgivare. Medarbetare beskrivs vilja ha en långvarig och lojal relation till organisationen då de upplever fördelar i organisationens värdeerbjudande och genom det identifierar sig med organisationen. Strategin har vuxit sig starkare i takt med att medarbetarna allt mer ses som organisationens viktigaste resurs och medarbetarna ses som länken till organisationens prestation. Denna studie har som syfte att skapa en förståelse för vad som kännetecknar medarbetare och tjänstemäns föreställningar om deras arbetsgivare och hur dessa kan påverka arbestgivarens employer brand för att kunna utveckla och stärka det. Vi har i studien inspirerats av den kritiska realismen och antagit en kvalitativ ansats. Studien är genomförd på ett familjeägt service- och logistikföretag som säljer service- och logistiktjänster. Studiens resultat baseras på intervjuer gjorda med HR-chef, verksamhetschef, två driftchefer och verksamhetsplanerare. Medarbetarna har intervjuats genom tre fokusgrupper där totalt sexton medarbetare deltagit. Fokusgrupperna har sedan följts upp med två uppföljningsintervjuer med deltagare från fokusgrupperna. I studien benämns kollektivavtalsanställda som medarbetare och tjänstemänanställda som tjänstemän. Resultatet visar att tjänstemännen och medarbetarna har både gemensamma och olika föreställningar om sin arbetsgivare. De beskrev båda att deras arbete är varierat och att det ses som övervägande positivt för värdeerbjudandet. Det kunde dock leda till brister i kvalitén på utfört arbete. Medarbetare beskrev även att deras arbete var fysiskt krävande och för några av medarbetarna var det så fysiskt krävande att arbetet inte var hållbart i längden. Användningen och anställningsvillkoren för timanställda diskuterades av både medarbetare och tjänstemän. Medarbetare ansåg att timanställda inte behandlades rättvist vilket påverkade deras föreställningar om arbetsgivaren negativt. Relationen till kollegorna beskrevs vara väldigt bra och relationen mellan tjänstemännen och medarbetarna beskrevs övervägande bra. De interna relationerna beskrevs vara de största motivationsfaktorerna och den största fördelen i företagets värdeerbjudande. Familjeföretagskontexten beskrevs av tjänstemän och medarbetare bidra till ett driv i företaget och toppstyrning med långt avstånd mellan ledning och medarbetare. Företaget använder sig av en medarbetarpolicy och lönetrappa för att främja önskvärda värderingar och prestationer. Dessa två har dock visat sig vara oklara och inte alltid arbeta tillsammans vilket påverkar medarbetarnas föreställningar om sin arbetsgivare. Därför anses det viktigt att de klargörs och utvecklas för att de tillsammans ska kunna bidra till fördelar för företagets värdeerbjudande.

Employer branding är ett begrepp som är aktuellt bland företagen just nu och allt fler väljer att satsa på employer branding som marknadsföringsstrategi. Den här studien handlar om employer branding på Sandvik och begreppet employer branding.Syftet med denna fallstudie av en global koncern är att förklara och beskriva begreppet employerbranding, samt hur man arbetar med detta och vilka framtidsvisioner man har på Sandvik.Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med ett antal nyckelpersoner på Sandvik som arbetar med employer branding. Resultatet presenteras utifrån de frågeställningar jag valt att besvara:Hur förklaras begreppet employer branding av ett antal nyckelpersoner på Sandvik? Hur ser dessa på arbetet med employer branding på Sandvik idag? Vilka satsningar inom employer branding anser nyckelpersonerna kommer att behöva prioriteras på Sandvik i framtiden? Studien visar att Sandvik har inlett ett omfattande employer branding arbete i samband med en ny strategi som gäller för företaget från och med första januari 2012. Studien visar också att informanterna har en tydlig bild av begreppet employer branding och vilka aktiviteter som kan sammankopplas med begreppet. Informanterna delger också vilka satsningar man ser att Sandvik behöver göra inom området employer branding.