Thesis (Ph. D.)--University of North Texas, May, 2008. / Title from title page display. Includes bibliographical references.

Thesis (E.Ed.)--The Sage Colleges, 2009. / "A Doctoral Research Project presented to Associate Professor James R. Butterworth, Doctoral Research Committee Chair, School of Education, The Sage Colleges." Suggested keywords: 21st century skills; career development; globalization; informational technology; instructional systems; mentoring; professional development; staff development; teacher training; teaching; technology. Includes bibliographical references: (p. 59-67).

Syftet med denna studie var att på uppdrag av en global industriorganisation undersöka högskole- och universitetsstudenters upplevelse av organisationens externa employer brand vid en decentralisering. Studien byggde på åtta intervjuer med materialvetarstudenter, tillika potentiell framtida arbetskraft. Data analyserades utifrån en kvalitativ tematisk analysmetod. I resultatet framkom sex olika teman som enligt respondenterna är relevanta att ta hänsyn till vid en decentraliseringsprocess. Dessa sex teman är Ekonomi; Organisationsstruktur; Chefer och styrning; Kommunikation; Kultur och klimat samt Karriärmöjligheter.  Resultatet visade att en tydlig kommunikation inom och mellan enheterna är nödvändig för att kunna lyckas med decentraliseringsprocessen. I resultatet framkom även vikten av chefernas ansvar vid decentraliseringen, där ökad självständighet kräver kompetenta personer på chefspositioner. Organisationsstrukturen möjliggör kortare beslutsvägar vilket innebär större inflytande hos de anställda, där en starkare kultur kan rota sig. Vidare påtalades även risken för ökad konkurrens mellan enheterna samt försämrade karriärmöjligheter. / The purpose of this study was, on behalf of a global industry organization, to investigate the experience of university students concerning external employer brand in a decentralization process. The study was based on eight interviews with material science students, which are their potential future employees. The data was analyzed on the basis of a qualitative thematic analysis method. The results revealed six different themes that, according to respondents, are relevant to take into account in a decentralization process. These six themes are Economy; Organizational structure; Managers and management; Communication; Culture and climate and Career opportunities. The result showed that explicit communication, within and between the units, is necessary to succeed in a decentralization process. The result also revealed the importance of the managers' responsibility in decentralization, where increasing independence requires competent people as managers. The organizational structure enables quicker decision-making with more influence for the employees, where a stronger culture can appear. Furthermore, the risk of increased competition between the units and the inferior of career opportunities was pointed out by the respondents.

Studien undersökte lärarstudenters uppfattning om en kommuns arbetsgivarattraktivitet. Studien syftade till att undersöka sambandet mellan Kommunens arbetsgivarattraktivitet och lärarstudenters kännedom om Kommunen och huruvida kännedomen var värdeladdad, samt att undersöka skillnader mellan en Ideal arbetsgivares attraktivitet och Kommunens arbetsgivarattraktivitet. Studien genomfördes med en enkätundersökning som distribuerades till lärarstudenter. För att undersöka sambandet mellan kännedom samt dess värdeladdning och Kommunens arbetsgivarattraktivitet användes Familiarity Scale och för att undersöka skillnader mellan en Ideal arbetsgivares attraktivitet och Kommunens arbetsgivarattraktivitet användes Employer Attractiveness Scale (EmpAt) bestående av fem dimensioner (Social, Utveckling, Intresse, Tillämpning, Ekonomi). Det första huvudresultatet visade signifikanta samband mellan Kommunens uppfattade arbetsgivarattraktivitet och kännedomsvariablerna, där den värdeladdade kännedomen hade starkast samband med Kommunens arbetsgivarattraktivitet. Det andra huvudresultatet visade signifikanta skillnader mellan en Ideal arbetsgivares attraktivitet och Kommunens arbetsgivarattraktivitet i samtliga dimensioner i EmpAt. / The study examined teachers' perceptions of a municipality's employer attractiveness. The study aimed to investigate the relationship between the Municipality's employer attractiveness and teacher students' knowledge of the Municipality and whether the knowledge was value- charged, and also to examine differences between an Ideal employer attractiveness and the Municipality’s employer attractiveness. The study was conducted with a survey that was distributed to teacher students. To investigate the relationship between knowledge and its value charge and the Municipality's employer attractiveness, the Familiarity Scale was used and to investigate differences between an Ideal employer attractiveness and the Municipality’s employer attractiveness, Employer Attractiveness Scale (EmpAt) consisting of five dimensions (Social, Development, Interest, Application, Economy) was used. The first main result showed significant relationships between the Municipality's perceived attractiveness and the knowledge variables, where the value-charged knowledge had the strongest correlation with the Municipality's attractiveness. The other main result showed significant differences between Ideal employer attractiveness and the Municipality’s employer attractiveness in all dimensions of EmpAt.

Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera vilka Employer valuepropositions som anställda inom stål- och metallindustrin samtpotentiella arbetstagare anser vara viktigast hos en attraktivarbetsgivare. Detta för att ge företagen inom branschen bättre underlagför hur de blir mer framgångsrika med sin Employer branding Metod: Resultatet av studien analyserades med hjälp av en tematisk analys föratt identifiera och analysera fem olika dimensioner. Dessa femdimensioner grundar sig dels i tidigare forskning. Dels frånrespondenternas svar som inhämtas med hjälp av semistruktureradeintervjuer. Eftersom en abduktiv ansats har använts är detta möjligteftersom författarna kan gå fram och tillbaka mellan teori och empiri.De semistrukturerade intervjuerna genomfördes på 22respondenter,varav 18 av dessa respondenter arbetar på Åkers Sweden.Resterande 4 respondenter är studenter som potentiellt kommer attsöka jobb inom stål- och metallindustrin Slutsats: Resultatet visar på att en arbetsgivare måste kunna erbjuda ett paket avflera olika Employer value proposition för att uppfattas som enattraktiv arbetsgivare. De Employer value propositions somrespondenterna prioriterade främst är den sociala dimensionen samtutvecklingsdimensionen. För att Åkers Sweden ska kunna locka samtbehålla kompetent personal gäller det att kommunicera två olikabudskap. Ett internt och ett externt budskap. / Purpose: The purpose with this study is to identify which Employer valuepropositions that workers within the steel- and metal industry andpotential employees consider to be most important with an attractiveemployer. This is to give the companies in the industry a better basisfor how they can be more successful with their Employer branding Method:The results of the study were analyzed using thematic analysis toidentify and analyze five different dimensions. These five dimensionswere derived from both previous research and the responses ofparticipants gathered through semi-structured interviews. An abductiveapproach was used, the authors were able to move back and forthbetween theory and empirical data. The semi-structured interviewswere conducted with 22 respondents. 18 of these respondents are fromÅkers Sweden, while the remaining 4 respondents are students who arepotentially seeking employment within the steel- and metal industry Conclusion:The results indicate that an employer must be able to offer a packageof various Employer value propositions in order to be perceived as anattractive employer. The most essential Employer value propositionsaccording to the respondents are the social dimension along with thedevelopment dimension. For Åkers Sweden to attract and keepcompetent personnel, it is crucial to communicate two differentmessages: an internal message and an external message.

Studiens syfte var att undersöka hur anställda upplevde företag som arbetsgivarvarumärke och arbetsplats samt vilka faktorer som kan ha en påverkan på detta. Det genomfördes åtta intervjuer med anställda på ett företag inom mediabranschen. Det framkom att det fanns olika faktorer som påverkade hur medarbetarna såg på sin arbetsgivare. Dels skulle företaget erbjuda utvecklingsmöjligheter, flexibilitet i arbetsuppgifterna samt arbetsförmåner. På så sätt skapas en tillit och lojalitet gentemot varandra. Denna tillit skapar också en trygghet i sin anställning och mot sin chef. Relationen till sin chef visade sig vara viktig men även att de anställda själva fick styra över sina arbetsuppgifter. Även att arbeta på ett välkänt företag ansågs höja arbetsgivarens attraktivitet. Slutligen framkom det att de sociala faktorer påverkade hur de anställda såg på sin arbetsgivare och de menade på att det fanns en del brister gällande samarbetet mellan avdelningarna inom företaget. / The purpose of the study was to analyze employees’ perceptions of the company’s Employer Branding, the workplace, and the factors that may have an impact on this. Eight interviews were held with employees from a company in the media industry. It appeared that there were various factors that influence how employees perceive their employer. In order to be considered an attractive organization the company needs to offer opportunities to develop, flexibility in the daily tasks and employee benefits, and have a good reputation. This creates trust and loyalty between the employer and employee. It is important for the employees to have a good relationship with their manager, and at the same time it is important to have control over their own work tasks. Finally, social factors affected how the employees viewed their employer. According to some employees, there were some flaws with the cooperation between the departments within the company.

Syfte med studien var att undersöka om det fanns skillnader mellan yngre och äldre när det kommer till en arbetsgivares attraktivitet. Undersökningen genomfördes på en industriorganisation i Mellansverige, genom en enkätstudie undersöktes fem dimensioner; ekonomi, social, intresse, utveckling och tillämpningutifrån mätinstrumentet Employer Attractiveness Scale (EmpAt). Deltagarna delades in i en av två åldersgrupper beroende på hur gamla de var. De som var mellan 18–39 år räknades in i gruppen yngreoch äldreom de var 40 år och uppåt. Totalt deltog 72 personer i studien, varav 31 yngreoch 41 äldre. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan åldersgrupperna och vad de prioriterade vid val av arbetsgivare. Däremot fick dimensionen socialt värde det högsta medelvärdet oavsett ålder. / The purpose of the study was to examine whether there was any difference between younger and older people regarding the attractiveness of an employer. The survey was conducted on an industrial organization in central Sweden, through a survey study five dimensions were examined; economy, social, interest, development and application based on the measuring instrument Employer Attractiveness Scale (EmpAt). Participants were divided into an age group of two depending on how old they were. Those who were between 18-39 years old were included in the group young and olderif they were 40 years and up. A total of 72 people participated in the study, of which 31 were youngand 41 were older. The result showed that there was no significant difference between the age groups and what they prioritized when choosing an employer. However, the dimension social value received the highest mean value regardless of age.

I en allt mer konkurrenskraftig vardag måste dagens arbetsgivare lägga större fokus på̊ att sticka ut. Endel gör det genom innovativa produkter och samarbeten, andra genom en aggressiv marknadsföringsstrategi. Humankapitalet har därför blivit ett betydelsefullt konkurrensmedel där efterfrågan på rätt kompetens har ökat. Därför har Employer Branding idag blivit ett av de hetaste ämnena inom organisatoriska kompetensförsörjning. Men hur tillämpar man Employer Branding mest effektivt enligt praktiker och teoretiker? Syftet med studien är därför att undersöka med hjälp av en diskursanalys hur Employer Branding-praktikers idealbilder ser ut. Genom denna frågeställning har jag satt praktiken i relation till de teoretiska grundpelarna inom Employer Branding. Vilket har resulterat i nyckeltal och tydliga framgångsfaktorer inom ämnet. Studien ger även en bredare insyn av självbegreppet och hur du kan tillämpa strategin för bästa möjliga effekt.

Det blir allt viktigare för företags utveckling och överlevnad att attrahera de mest lämpade medarbetarna. Ett allt vanligare verktyg för ändamålet är employer branding. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka ingenjörsstudenters upplevelse av en attraktiv arbetsgivare och relatera det till hur ett större industriföretag i Mellansverige arbetar med extern employer branding. En induktiv tematisk analys med intervjuer från Företagsrepresentanterna visade att Företaget lägger stora resurser på att attrahera ingenjörer. Genom att arbeta med ambassadörer, delta på arbetsmarknadsmässor och synas på sociala medier vill Företaget stärka sitt arbetsgivarvarumärke. En induktiv tematisk analys av intervjuer med ingenjörsstudenterna visade betydelsen av delade värderingar, ett företags rykte och ett gott första intryck. Det går i stor utsträckning att relatera Företagets employer branding- arbete till ingenjörsstudenters upplevelser av en attraktiv arbetsgivare. Studien bidrar med kunskap om vad ingenjörsstudenter vill ha hos en arbetsgivare och hur företag kan arbeta med employer branding för att sticka ut i den hårda konkurrensen. / It is becoming increasingly important for corporate development and survival to attract the most suitable employees. A more common tool for this purpose is employer branding. The purpose of the present study was therefore to study a group of engineering students' experience of an attractive employer and to relate to how a major industrial company in central Sweden works with external employer branding. An inductive thematic analysis with interviews from Corporate Representatives showed that the company puts great resources on attracting engineers. By working with ambassadors, attending labor market fairs and appearing on social media, the company wants to strengthen its employer brand. A inductive thematic analysis of interviews with engineering students showed the importance of shared values, a company's reputation and a good first impression. It is largely related to the company's employer branding work for engineering students' experiences of an attractive employer. The study contributes knowledge of what engineering students want from an employer and how companies can work with employer branding to stand out in the tough competition.

Syftet med studien var att undersöka hur invånare i Gävle kommun ser på kommunen som arbetsgivare med bakgrund till hur kommunen valt att arbeta med employer branding. Syftet var även att se om det fanns några skillnader i uppfattningen beroende på om respondenten har kommunen som arbetsgivare eller inte. Den kvantitativa studien genomfördes med hjälp av enkäter innehållande frågor om arbetsgivarattraktionen där samtliga påståenden är hämtade från mätinstrumentet Employer Attractiveness Scale. Resultatet visade på en signifikant skillnad i uppfattningen av organisationen som attraktiv arbetsgivare, där de respondenter som har kommunen som arbetsgivare generellt har en mer positiv syn än de invånare som inte har kommunen som arbetsgivare. / The purpose of this study was to examine how the citizens of Gävle municipality views the organisation as an employer based on how the municipality has chosen to work with employer branding. The purpose was also to examine whether there was any differences in the experience of employer attractiveness depending on the fact that the participant works for the municipality or not. The study was conducted through a questionnaire survey which contained questions about employer attractiveness and was measured using the Employer Attractiveness scale. The study showed a statistically significant difference in perception of the organisation as an employer, where the participants who works for the municipality had a more positive view compared to the participants who does not work for the municipality.