Studien syftade till att undersöka skillnader i framställning i två militära rekryteringsfilmer från Tyskland och Sverige. Syftet uppfylls genom multimodala analyser av filmerna och genom en fokusgruppsintervju beståendes av tyska och svenska studenter. I den multimodala analysen kartlades relevanta meningsbärande modaliteter för att ta reda på hur organisationerna framställer sig själva i filmerna. Fokusgruppsintervjun gav underlag till en kvalitativ innehållsanalys där publikens tolkning av filmerna kartlades med ett särskilt fokus på hur kultur har för betydelse för tolkningen. Studiens teoretiska bakgrund utgörs dels av Althussers teori kring ideologier och statliga anordningar och interpellationskonceptet som det vidareutvecklas av Judith Williamson. För tolkning av fokusgruppsintervjun applicerades Stuart Halls teori om Encoding/Decoding och Kim Schröders multidimensionella mottagarmodell. Studien kommer fram till att filmerna syftar till att interpellera, tilltala, publiken på skilda vis vilket leder till att två olika ideologier reproduceras. Innehållsanalysen av fokusintervjun pekade på att den kulturella bakgrunden kan vara en central faktor som förklarar varför filmerna tolkades olika av deltagarna. Ur ett samhälleligt perspektiv är studien relevant då den påtalar militära organisationers reproduktiva makt över ideologier i samhället. Förslagsvis kan framtida forskning undersöka kulturens roll för avkodning av militära rekryteringsfilmer på en mer detaljerad nivå. Till exempel skillnader i mottagande mellan landsorts- och stadsbefolkning. Studiens begränsningar utgörs främst av den korta tidsram inom vilken den genomförts och bristen på triangulering av data

Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att bidra med en fördjupad förståelse samt en ökad kunskap om attityderna gentemot svensk gangsterrapp. Utifrån syftet och vad uppsatsen vill uppnå författades fyra forskarfrågor: ”Vilka attityder till svensk gangsterrapp uttrycks i svenska massmedier?”, ”Hur kan attityderna gentemot gangsterrapp i svenska massmedier förstås utifrån moralpanik och tredjepersonseffekten?”, ”Vilka attityder till svensk gangsterrapp uttrycks i diskussionsforum?”, ”Hur kan attityderna förstås utifrån teorin om encoding/decoding samt tredjepersonseffekten?”. Metod och material: Uppsatsens metodkapitel inkorporerar ett teoretiskt ramverk bestående av tidigare forskning rörande teorin om tredjepersonseffekten, rappmusikens inverkan på samhället och mediernas roll i hur musikgenren uppfattas. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av teorin om Encoding/decoding, moralpanik samt tredjepersonseffekten. Metoden som studien har förlitat sig på är en kombination av receptionsanalys och netnografisk observation av attityder uttryckta i svensk massmedia samt i diskussionsforum. Huvudresultat: Studiens huvudresultat indikerar på att det finns både negativa och positiva attityder gentemot svensk gangsterrapp. Dessa attityder uttrycks i både massmediala sammanhang samt i diskussionsforum. Vad som fastslagits är att den negativa responsen musikgenren får möta i mediala sammanhang går att härleda till moralpanik, samt att de opinionsbildare och makthavare som uttrycker dessa attityder visar prov på tredjepersonseffekten då dessa individer hävdar sig vara opåverkade av musikens budskap och är mer benägna att uttrycka en oro för allmänhetens ”risk” att bli påverkad. Vidare visar resultaten att mottagarna av gangsterrappen meddelande/budskap läser det med en kritiskt/förmedlande läsning och oppositionell läsning.

In the occurrence of the COVID-19 pandemic, a trend of Instagram as a news source emerged in the Reuters Institute Digital News Report 2020 (Reuters, 2020). Instagram’s visual factor has made accessing news more feasible and convenient through a curated feed. Consequently, news producers are migrating to social media platforms, including Instagram to serve news consumption needs. However, journalism on social media has been criticized for its lack of journalistic legitimacy where media trust is challenged by the sensationalism of news to drive engagement metrics. Moreover, the COVID-19 infodemic (WHO, 2020) has escalated the concern of news credibility due to a circulation of misinformation regarding the pandemic and overwhelming citizens. Hence, the objective of this study is to analyze how a news outlet on Instagram maintains journalistic legitimacy and how Instagram users navigate news through information abundance in finding credible and trustworthy news.  The analysis of this study takes into account an Indonesian news outlet on Instagram called Narasi Newsroom, by interviewing a representative from the news producer, a content analysis of their news content, and interviewing Indonesian Instagram users. The empirical findings illustrate how Narasi Newsroom can revive journalistic legitimacy through an innovative approach without diminishing journalism quality on Instagram. With its principle of educating the audience to understand the news beyond factual statements, Narasi Newsroom’s strategy of riding the wave to serve audience needs upholds journalism values through critical thinking and credible sources. By conducting the study through updating the encoding/decoding model (Hall, 1973; 2009), it was found that the social media logic (Dijck & Poell, 2013) can balance journalism practice on Instagram as well as practices critical thinking for news consumers in finding trustworthy news. In light of the post-truth era, media trust and news credibility may be challenged, however, they are not lost when journalism on social media takes accountability to serve news consumers’ needs. Consequently, it takes both the news producers and consumers to take a critical stance to preserve trust in the news.

The Object-Oriented Data Specification Framework (OODSF) is a C++ framework to facilitate programming in a heterogeneous distributed environment. Using the OODSF, C++ language bindings of commonly used specification languages, such as Abstract Syntax Notation 1 (ASN.l) and Interface Definition Language (IDL), can be defined. The OODSF defines C++ class libraries for ASN.l and IDL to simplify the C++ language bindings. Arbitrary application-level IDL and ASN.l specifications can be translated into C++ representations based on these class libraries. The OODSF contains facilities for encoding and decoding transferred data, allowing interoperability in a heterogeneous distributed system. A general interface is provided to encoding and decoding services so that a flexible choice of an encoding rule can be made. The current implementation of the OODSF contains external Encoding Rule (XDR) and Basic Encoding Rule (BER). / Master of Science