Utö ligger ca 16 km nordost om Nynäshamn i Stockholms skärgård som förvaltas av Skärgårdsstiftelsen. På öns norra del ligger Utö Värdshus som har hotell, stugor, restaurang, konferens och-samlingslokaler. Delar av Värdshuset är idag uppvärmda med hjälp av värmepumpar i en värmecentral som tar sin värme från närbelägna vattenfyllda gruvhål. Ventilationen i fastigheterna som används som konferens och samlingslokaler är bristfällig och uppfyller inte dagens standard för konferenslokaler. Syftet med projektet var att undersöka möjligheter och kostnader för att förbättra ventilationen i byggnaderna samt undersöka förslag för att minska energianvändningen. Projektet har genomförts i samarbete med Skärgårdsstiftelsen, Utö Värdshus och med Värmex som bidragit med underlag för värmecentralen. Studiebesök har genomförts för att samla data och för att kunna kartlägga de nuvarande energisystemen. Modeller för konferensbyggnaderna har skapats i simuleringsprogrammet Design Builder där även besparingspotential har varit möjlig att fastslå vid implementering av förbättrad ventilation. Beräkningar har genomförts för att få fram viktiga nyckeltal som använts i simuleringarna samt vid dimensionering av en ny värmecentral. Genom att installera FTX-ventilation samt minska infiltrationen i Societetshuset och Disponenthuset kan 34 % respektive 54 % av det årliga värmebehovet reduceras i byggnaderna. Om även ett värmenät installeras kopplat till samtliga byggnader som ingår i studien och om en ny värmepump och ett solvärmesystem installeras, kan en besparing motsvarande 84 000 SEK per år erhållas i elkostnader. Om dessa förbättringsförslag implementeras kan även koldioxidutsläppen reduceras med 3,1 ton vilket motsvarar 34 % av de nuvarande utsläppen.

Återbruk möjliggör att produkter fortsätter att finnas i byggnader i stället för att bli till avfall. Att återbruka en produkt i stället för att producera en ny ger en besparing i storlek med klimatpåverkan vid tillverkningen av den nya produkten. Olika produkter har olika klimatpåverkan, detta beror på vilket material som produkten är tillverkad av, hur energikrävande processen är och transporten för produkten. Utifrån liknande studier kommer den ökande klimatpåverkan från återbruksprocessen inte tas i beaktning eftersom den uppskattas att endast vara 5%. I rapporten har tre metoder använts, litteraturstudie, intervjuer samt beräkningar. Litteraturstudien visar på en avsaknad av tidigare återbruksarbeten för VVS-produkter. Det är i stället möjligt att dra lärdomar från återbruksarbeten för andra produkter. Samtidigt har arbeten utförts som visar på vilka VVS-produkter som har högst klimatpåverkan i en fastighet. Detta är användbart för att hitta lämpliga produkter att börja återbruka. Återbrukade produkter är inte alltid lämpade att återbrukas utan åtgärder. Synliga produkter måste vara estetiska för att de ska återbrukas. Passiva produkter har ett väldigt lågt slitage. Detta gör att de är lämpade för återbruk. Radiatorer kan dock behöva blästras och målas samtidigt som slaggprodukter inuti radiatorn måste tas bort. Ventilationskanaler behöver endast demonteras om de är rena.  Aktiva produkter är mer komplicerade att återbruka. Den ökade energieffektiviteten gör att det kan vara bättre att köpa en ny produkt utifrån klimatpåverkan. Aktiva produkter har även en kortare teknisk livslängd, vilket tillför en osäkerhet över hur länge produkterna kommer fungera. Har produkterna återstående tid i sin tekniska livslängd så kan det vara värt att återbruka produkten. Svårigheten med återbruk av aktiva produkter är att det finns många unika produkter. Detta gör att ett återbruk med lagerhållning kanske inte är lämpat för dessa produkter. Ett återbruk i den karaktären lämpar sig bättre för passiva produkter där det finns en större efterfrågan. Intervjuerna har gett flera perspektiv på synsättet kring återbruk. Tillverkare till aktiva produkter har inte börjat med något återbruksarbete och tror inte att det är lämpligt för deras produkter under den närmsta tiden. Det är framför allt den tekniska utvecklingen och unika produkter som försvårar återbruk. Vid intervjuer av fastighetsbolag som är aktiva med återbruk så är VVS-produkter sist på tur till att återbrukas. Kunskapen om återbruk av VVS-produkter är mycket lägre jämfört med produkter som dörrar och fönster. Sedan nämner de även den tekniska utvecklingen som ett hinder till återbruk av dessa produkter.  Slutsatsen blir att det finns flera VVS-produkter som är lämpliga för återbruk. Passiva produkter med hög klimatpåverkan som radiatorer och ventilationsrör är ett exempel på dessa. Produkter som kopparrör har en låg klimatpåverkan samtidigt som de finns kvar i det cirkulära kretsloppet om de inte återbrukas. Därför kan inte ett återbruk av kopparrör rekommenderas. Det är svårt att göra en generell bedömning för aktiva produkter. Det finns många unika produkter vilket försvårar ett generellt svar. Enligt beräkningarna kan en LCC analys vara ett bra riktmedel för återbruk av aktiva produkter. Ser en produkt ut att vara lönsam från en LCC synpunkt är CO2 besparingen oftast bra. Detta innebär att vissa aktiva produkter också är lämpade för återbruk. / Reusing enables products to remain in buildings instead of becoming waste. Reusing a product instead of producing a new one provides a saving in size with climate impact in the manufacture of the new product. Different products have different climate impacts, this depends on the material the product is made of, how energy-intensive the process is and the transport for the product. Based on similar studies, the increasing climate impact from the reconditioning process will not be considered as it is estimated to be only 5%. In this study three different methods were used, literature study, interviews, and calculations. The literature study shows a lack of previous reusing work for HVAC products. Instead, it is possible to draw lessons from reusing work for other products. At the same time, work has been carried out that shows which HVAC products have the highest climate impact in a property. This is useful for finding suitable products to start reusing. Reused products are not always suitable for reusing without an overhaul. Visible products must be aesthetically pleasing to be reused. In some cases, a little color may be enough. Passive products have a very low wear. This makes them very suitable for reusing with varying degrees of renovation work. Radiators may need to be blasted and painted while slag products inside the radiator must be removed. Ventilation ducts only need to be dismantled if they are clean. Active products are more complicated to reuse. The increased energy efficiency means that it may be better to buy a new product based on climate impact. Active products also have a shorter technical life, which adds uncertainty about how long the products will work. If the products have the remaining time in their technical life, it may be worth reusing the product. The difficulty with reusing active products is that there are very many unique products. This means that a reusing with warehousing may not be suitable for these products. Reusing in that character is better suited for passive products where there is a larger demand. The interviews have provided several perspectives on the approach to recycling. Manufacturers of active products have not started any reusing work and do not think it is suitable for their products soon. It is above all the technical development and unique products that make reusing more difficult. In interviews with real estate companies that are active with reusing, HVAC products are the last in line to be reused. Knowledge about reusing HVAC products is much lower compared to products such as doors and windows. Then they also mention the technical development as an obstacle to the reuse of these products. The conclusion is that there are several HVAC products that are suitable for recycling. Passive products with a high climate impact such as radiators and ventilation pipes are an example of these. Products such as copper pipes have a low climate impact at the same time as they remain in the circular cycle if they are not reused. Therefore, reusing of copper pipes cannot be recommended. It is difficult to make a general assessment of active products. There are many unique products which makes it difficult to get a general answer. According to my calculations, an LCC analysis can be a good guide for reusing active products. If a product looks to be profitable from an LCC point of view, the CO2 savings are usually good. This means that some active products are also suitable for reusing.

Numera läggs alltmer resurser från både privata och offentliga aktörer på byggandet av energieffektiva byggnader. Denna satsning har bland annat att göra med EU:s krav på att alla ägda hus som byggs efter 2020 ska vara nära nollenergihus, men också med Boverkets krav vilka gäller specifikt för Sverige. Enligt Boverket får inte hus som byggs till och med 31:a december 2011 i Stockholm dra mer än 55 kWh/m2 Atemp över ett år ifall det värms upp med el, och 110 kWh/m2 Atemp över ett år ifall det värms upp på annat sätt. Utifrån dessa hårdare krav har energiberäkningarnas betydelse ökat avsevärt då det oftast krävs uppvisande av en preliminär sådan innan exploateringsavtal tecknas.   Ett kvarter bestående av två huskroppar i Hammarby Sjöstad har undersökts då deras energianvändning ligger över den beräknade. Målet med studien har varit att ta reda på vad som orsakat differensen mellan uppmätt normalårskorrigerad energianvändning och beräknad energianvändning och att undersöka vilken driftoptimering som kan göras för att minska differensen. Studien undersöker energianvändningen för de första tolv månaderna som huset varit i full drift.   Enligt två energiberäkningar är husens sammanlagrade specifika energianvändning enligt BBR18s format 54,5 kWh/m2 Atemp och år. I denna beräkningsmodell exkluderades påverkan av faktorer såsom uttorkning av byggfukt och vädring ur den specifika energianvändningen.   Den uppmätta normalårskorrigerade specifika energianvändningen var 78,1 kWh/m2 Atemp och år för studiens undersökta objekt över den undersökta perioden. De huvudsakliga förklaringarna till differensen mellan beräknad och den uppmätta normalårskorrigerade specifika energianvändningen är följande:  Fastighetselens energianvändning var 16,2 kWh/m2 Atemp och år. Detta förklaras främst utifrån att           belysningen förbrukade mer än beräknat och att pumparnas energianvändning inte ingick i           beräkningsmodellen.  Hushållselens energianvändning var 23,9 kWh/m2Atemp och år, vilket är 9,1 kWh/m2 Atemp och år           lägre än beräknat. Det har lett till ett ökat behov av värmeenergi för husen då mindre elenergi har           varit tillgänglig för återvinning genom husens FTX-aggregat och för uppvärmning av           lägenheterna. Faktorer såsom uttorkning av byggfukt, externel, och vädring har ej beaktats i energiberäkningen.           Detta har lett till att den normalårskorrigerade energianvändningen för uppvärmning av husen har           skiljt sig ifrån den beräknade energianvändningen. De teoretiska beräkningarna utgår ifrån balanserade flöden vilket ej har varit fallet i den           undersökta fastigheten. Detta leder till att ouppvärmd uteluft tillförts förråden genom           ytterväggsgaller, vilket fick radiatorernas energianvändning att vara betydligt högre än beräknat.           Dessa obalanserade flöden över ventilationsaggregaten, där det var ett högre flöde frånluft än           tilluft, orsakade också en lägre energiverkningsgrad hos ventilationsaggregatet än antaget i           beräkningarna. VVC-förlusterna har inte kommit huset till godo då VVC-slingan huvudsakligen är dragen längs           ett hisschakt.  Med rätt driftoptimering av befintliga komponenter kan den specifika energianvändningen närma sig den beräknade energiprestandan. Förslag på driftoptimeringsåtgärder är: Rätt driftstyrning av belysning Pumpen, vilken tjänar radiatorerna och eftervärmningsbatterierna, ska enbart vara på under           uppvärmningssäsong. Strypning av frånluftsflödena i förråden i avseende att minska de obalanserade flödena över           ventilationsaggregatet och värmeanvändningen hos radiatorerna. Minskning av inomhustemperatur i förråd och trapphus.  Förslag till fortsatt arbete är: Vidareutveckla systemlösningar för idrifttagande för lågenergihus med fokus på att finna optimal           uppsättning av mätare och databehandlingsutrustning. En tydligt formulerad byggnadsteknisk guide för lågenergihus som inte ska vara kopplad till           befintliga typer av lågenergihus. Framtagande av en checklista vid idrifttagning och driftoptimering av lågenergihus.

Fjärrvärmeledningar levereras i olika isoleringsserier, där ökat serienummer ger en tjockare isolering. För enkelrör, fjärrvärmeledning med ett medierör, finns det fyra olika serier, och för dubbelrör, fjärrvärmeledning med två medierör, finns tre olika serier. Med en tjockare isolering minskar värmeförlusterna i distributionsnätet, men investeringskostnaden för ledningarna ökar. Syftet med detta projekt har därför varit att utveckla och demonstrera en teknoekonomisk modell, i uppdrag åt Mälarenergi, som undersökte i vilken utsträckning som fjärrvärmeledningar ska isoleras i förhållande till kostnaden för värmeförluster och investeringskostnad för fjärrvärmeledningen. Målet var att genomföra en fallstudie på ledningar med dimension 150 mm, samt ta fram en allmän rekommendation där marginalkostnadens inverkan på den potentiella besparingen kontrollerades. Med marginalkostnaden menas kostnaden för värmeförluster i distributionsnätet av fjärrvärme. I fallstudien jämfördes olika fjärrvärmeledningar mot ett referensfall, för att identifiera ur en kostnadssynpunkt det bästa alternativet vid en nyinvestering. Detta utfördes genom att beräkna kostnaden för värmeförlusterna, med hjälp av marginalkostnaden, samt jämföra investeringskostnaderna för de olika fjärrvärmeledningarna. Genom att kontrollera skillnaden mellan detta identifierades då en potentiell besparing, eller förlust. I både fallstudien och allmän rekommendation användes enkelrör serie 1 som referens. Ur fallstudien syndes att alla typer av ledningar ger en besparing. Störst besparing ger dock dubbelrören, där dubbelrör serie 1 visar en besparing på 311 kSEK och dubbelrör serie 2 217 kSEK i jämförelse med enkelrör serie 1. Bland enkelrören visade kombinationen med serie 4 på framledning och serie 2 på returledning störst besparing, med 157 kSEK. Från fallstudien rekommenderades alltså dubbelrör serie 1. Det var inte det fall med minst värmeförluster, men förhållandet mellan investeringskostnaden och kostnaden för värmeförlusterna ledde till att dubbelrör serie 1 gjorde störst besparing vid DN150. I den allmänna rekommendationen undersöktes besparingar för samtliga dimensioner vid marginalkostnaderna 25, 50, 100 och 150 SEK/MWh. För marginalkostnaderna 25 och 50 SEK/MWh visade sig dubbelrör ge en större besparing än enkelrör för dimensionerna 25-150, medan för marginalkostnaderna 100 och 150 SEK/MWh sträckte det sig till dimension 200. Efter dimension 150 rekommenderades enkelrör serie 1 vid både marginalkostnaden 25 och 50 SEK/MWh. Detta eftersom ingen annan serie visade på besparing efter denna dimension. Dock så visade sig motsvarande dimension vara DN200 vid marginalkostnaden 100 SEK/MWh, och vid marginalkostnaden 150 SEK/MWh DN250. Detta ledde till att en högre isoleringsserie kunde rekommenderas i högre dimensioner för dessa marginalkostnader. Slutsatser från projektet var bland annat att det bästa alternativet för fjärrvärmeledningar i lägre dimensioner var dubbelrör. Utöver att ha en högre potentiell besparing i form av kostnad för värmeförluster, behöver inte installationskostnaden vara lika stor som den hos enkelrör. Detta eftersom endast en ledning behöver läggas, och inte två. Graven som ledningarna läggs i kan därför vara mindre. Ur den allmänna rekommendationen syndes det hur behovet av en högre isoleringsserie ökade med ökad marginalkostnad. Med en högre marginalkostnad blev värmeförlusterna dyrare, och det kan därför vara mer ekonomiskt hållbart att ha en dyrare investeringskostnad för att kunna sänka kostnaderna för värmeförlusterna. I Mälarenergis fall var dock marginalkostnaden låg, vilket berodde på förbränning av avfall. Detta ledde till att behovet av en hög isoleringsserie inte existerade för Mälarenergi. Marginalkostnaden visade sig även vara negativ under sommarmånaderna, vilket innebar att under dessa månader var det fördelaktigt att ha värmeförluster i distributionsnätet. / District heating pipes are produced in different insulation series, where an increased series number gives a thicker insulation. For single-pipes, district heating pipes with one medium pipe inside, there are four different series. For twin-pipes, district heating pipes with two medium pipes inside, there are three series. With a thicker insulation, the heating losses in the district heating network will decrease, but the investment cost will increase. Therefore, the purpose of this project was to develop and demonstrate a techno-economical model, on behalf of Mälarenergi, which examined how much a pipe should be insulated considering the cost of the heat losses, and the investment cost of the district heating pipes. The goal was to perform a case study on district heating pipes with a dimension of 150 mm, and to compile a general recommendation where the marginal costs impact on the potential savings was investigated. The marginal cost is the cost of the heat losses in the district heating network. In the case study, different district heating pipes was compared to a reference case to identify the best alternative to invest in, from an economical stand point. This was done by calculating the cost of the heat losses, dependent on the marginal cost, and to compare the investment costs for the different district heating pipes. By examining the difference between these, a potential saving or loss was identified.  In both the case study and the general recommendation, single-pipe series 1 was used as a reference case. From the case study, it was shown that all other types of pipes created a saving compared to single-pipe series 1. The biggest saving was from twin-pipe series 1, with 311 kSEK, followed by twin-pipe series 2, with 217 kSEK. Among the single-pipes, the combination of series 4 on the supply pipe with series 2 on the return pipe had the biggest saving with 157 kSEK. The recommended type of pipe in the case study was therefore twin-pipe series 1. It was not the case with the least amount of heat losses, but the relationship between the investment cost and the cost of the heat losses lead to twin-pipe series 1 being the case with the highest saving. In the general recommendation case, the savings for all dimensions was calculated at the marginal costs of 25, 50, 100 and 150 SEK/MWh. After dimension 150, single-pipe series 1 was recommended for the marginal costs of 25 and 50 SEK/MWh. This was because no other series showed a saving after this dimension. Although, the corresponding dimension was shown to be DN200 at the marginal cost of 100 SEK/MWh, and at 150 SEK/MWh DN250. This lead to the conclusion that a higher insulation series can be recommended in higher dimensions for these marginal costs. Conclusions from the project was that the best alternative in lower dimensions are twin-pipes. Not only because it showed a high potential saving regarding heat losses, but also because the installation cost of the pipe does not have to be as big as that of a single-pipe. This is because there is only one pipe that is installed in the ground, and not two. The pit in which the pipe is installed can therefore be smaller. From the general recommendation, it was shown that the need of a thicker insulation increased with an increased marginal cost. With a higher marginal cost, the cost of the heat losses was increasing, and it can therefore be more economical sustainable to have a more expensive investment cost in order to decrease the cost of the heat losses. However, in the case of Mälarenergi, the marginal cost was low because of incineration of municipal waste. This lead to the need of a higher insulation series in Mälarenergi's case was eliminated. The marginal cost has also shown to be negative during the summer months, which meant that during these months it was profitable to have heat losses in the district heating network.

Hur energifrågan kan lyftas tidigare i byggprojektering för att bygga mer energieffektiva byggnader har undersökts i denna rapport. Det perspektiv som belyses är om projekteringsledarens kompetens, kunskap och intresse påverkar hur tidigt energifrågan belyses och på vilket sätt det genomförs samt att certifiering av byggnader översiktligt gåtts igenom som ett verktyg för att lyfta energifrågan tidigare. Projekteringsledarens roll i en byggnationsprocess är bred. Det krävs att man behärskar flera olika områden för att arbetet ska flyta på utan större hinder. Det går inte att förvänta sig att en projekteringsledare ska vara expert på alla områden som ingår i en byggprocess men den rollen har en möjlighet att påverka hur byggnadens slututförande blir. Av de intervjuer som genomförts med projekteringsledare så framkommer en tydlig bild av att den egna tekniska energikompetensen är relativt låg hos de flesta men intresset desto större. Däremot säger flera att frågan inte lyfts tidigt i byggprocessen om det inte är uttalat från beställarens sida i förfrågningsunderlaget att byggnaden ska ha fokus på energianvändandet. Att lyfta frågor som inte specificerats i förfrågningsunderlaget genererar ofta ett ÄTA-arbete, vilket leder till en ökad kostnad för beställaren och som gärna undviks av projekteringsledaren i tidiga skeden. Flertalet projekteringsledare säger även att energifrågan ofta enbart löses istället för att arbetas med under hela byggnationsprocessen. Det är av vikt att energifrågan lyfts direkt och följs upp under projekteringen eftersom den påverkar och påverkas av hela byggnaden. De goda exempel på byggandet av energieffektiva byggnader lyfter vikten av att alla yrkeskompetenser är med från början, får samma information och arbetar mot samma mål. Där är projekteringsledarens ansvar stort. Certifiering av byggnader har undersökts som ett verktyg för att belysa energifrågan tidigt där en summering av de vanligaste certifieringsmetoderna nämns i rapporten. En slutsats man kan dra är att om en beställare har valt att satsa på att certifiera sin blivande byggnad och formulerat det i förfrågningsunderlaget så har beställaren på det sättet ett uttalat krav på byggnadens energieffektivitet vilket i sig leder till mer energieffektiva byggnader.

In this work, an energy survey has been carried out at Hjoggböleskolan and an investment calculation for an installation of a geothermal heat pump at the same school on behalf of Skellefteå Municipality. The energy survey carried out was done based on information from existing drawings given by Skellefteå Municipality and site visits to the school. At present, it is a pellet boiler and an electric boiler that are the heat sources in the school. In this work, the conditions for replacing the pellets boiler with a geothermal   heat pump were investigated. The results from this have become the following: • The theoretical heat requirement has been set at 242 632 kWh. Then, transmission losses were calculated to 69 626 kWh, infiltration losses to 19 669 kWh and ventilation losses to 165 631 kWh. Heat supply was calculated to 12 323 kWh from solar heating and 17 892 kWh from personal heating. • The efficiencies would be 75% in the ventilation for all ventilation units, it was calculated to be 31%, 59% and 35%. • The investment for the geothermal heat pump came to SEK 500,565, of which the geothermal heat pump cost SEK 236 669, the drilling cost SEK 218 390 and the installation amounted to SEK 45 506. • The savings per year were SEK 33 825. At present, operating costs are SEK 53 355 and in the future will be SEK 19 530. • The estimated break even time was calculated at 17 years 3 months and 1 week with the help of the payback method. • The gain after the lifetime of 20 years the heat pump was estimated at SEK 66 108 with the aid of the present value method. / I detta arbete har det gjorts en energikartläggning av Hjoggböleskolan samt en investeringskalkyl för en installation av en bergvärmepump vid samma skola i uppdrag av Skellefteå Kommun. Energikartläggningen gjordes utifrån uppgifter från befintliga ritningar givna av Skellefteå Kommun samt platsbesök på skolan. I nuläge är det en pelletspanna samt en elpanna som är värmekällorna i skolan.  I detta arbete undersöktes förutsättningar för att ersätta pelletspannan mot en bergvärmepump. Resultaten från detta har blivit följande: Det teoretiska värmebehovet har bestämts till 242632 kWh. Då beräknades transmissionsförluster till 69 626 kWh, infiltrationsförluster till 19 669 kWh och ventilationsförluster till 165 631 kWh. Värmetillförsel beräknades till 12 323 kWh från soluppvärmning och 17 892 kWh från personuppvärmning. Verkningsgraderna skulle vara på 75 % i ventilationen för samtliga ventilationsaggregat, den beräknades till 31%, 59% samt 35% Investeringen för bergvärmepumpen hamnade på 500 565 kronor varav bergvärmepumpen kostade 236 669 kronor, borrningen kostade 218 390 kronor och installationen hamnade på 45 506 kronor. Besparingarna per år blev 33 825 kronor. I nuläge är driftkostnaderna på 53 355 kronor och i framtiden blir 19 530 kronor. Den beräknade break even tiden beräknades till 17 år 3 månader och 1 vecka med hjälp utav paybackmetoden. Vinsten efter bergvärmepumpens livstid på 20 år beräknades till 66 108 kronor med hjälp utav nuvärdemetoden.

För majoriteten av Umeå universitetscampus finns en anslutningspunkt för fjärrvärme från Umeå Energi. Under januari 2024 uppstod problem när fjärrvärmeeffekten överskred den abonnerade nivån under några extremt kalla dagar, vilket resulterade i straffavgifter från leverantören. Projektets syfte är att analysera och lösa överbelastningsproblemen genom att hitta och jämföra olika förbättringar för värmesystemen på campus. Effektsignaturer analyserades för utvärdering av variationen i den inköpta fjärrvärmen på Umeå universitetscampus, för drift under och utanför verksamhetstid. Resultaten visar en maximal potentiell effektreduktion på 29,4% vid DVUT (dimensionerande vinterutetemperatur). En strategisk driftstrategi kan tillämpas genom att ändra styrsystemets globala tidsschema till röd dag för att uppnå effektreduktion i byggnader utan närvaro. Detta motsvarar en maximal potentiell ekonomisk besparing på 1,7 miljoner kronor för den totala effektreduktionen. Effektkartläggning av Fysikhusets värmesystem utfördes. Resultatet vid DVUT visade att radiatorerna endast stod för 30% av fjärrvärmeeffekten, LA001 (ventilationsaggregat i Fysikhuset, laborationssalar) 64% och LA002 (ventilationsaggregat i Fysikhuset, kontor) 6%. Fysikhusets variation i fjärrvärmebehov under och utanför verksamhetstid vid DVUT visar en minimal skillnad på endast 0,3%, vilket främst beror på värmesystemens utformning och verksamheten som bedrivs. Radiatorernas effektbehov i Fysikhuset vid DVUT analyserades vid sänkning av inomhustemperatur från 21°C till 18°C. Resultaten visar en effektreduktion på 8,7kW och en ekonomisk besparing på 5 746kr, jämfört med radiatorernas normala effektbehov på 43,5kW. Sänkning av ventilationsflöde i Fysikhuset enligt BBR (Boverkets byggregler) visar potential för betydande effektreduktion, med möjlighet att minska ventilationen upp till 61,8% under närvaro och 89,1% utanför närvaro, vilket kan leda till en ekonomisk besparing på mellan 4 700 - 59 500kr. Beräkningar visar att för varje grad (°C) sänkning av tilluftstemperaturen i Fysikhusets ventilation kan en effektreduktion på LA001 och LA002 uppnå 4kW och 3,7kW per grad respektive, vid DVUT. / For most of the buildings on Umeå University campus there is one main connection point for district heating from Umeå Energi. In January 2024 problems occurred when the district heating output exceeded the subscribed level during some extremely cold days, resulting in penalty charges from the supplier. The purpose of the project is to analyse and solve the overload problems by finding and comparing different improvements for the heating systems on campus. Power signatures were analysed for evaluation of the variation in the purchased district heating at Umeå University campus, for operation during and outside business hours. The results show a maximum potential power reduction of 29,4% at DVUT (dimensioned winter outdoor temperature). An operating strategy can be applied by changing the control system's global time schedule to public holiday to achieve a power reduction in unoccupied buildings. This corresponds to a maximum potential financial saving of SEK 1,7 million for the total effect reduction. Power mapping of the building “Fysikhusets” heating system was carried out. The results at DVUT showed that the radiators accounted for only 30% of the district heating power, LA001 (ventilation unit in Fysikhuset, laboratory rooms) 64% and LA002 (ventilation unit in Fysikhuset, offices) 6%. The district heating demand variation in Fysikhuset during and outside of operating hours at DVUT shows a minimal difference of only 0,3%, which is mainly due to the design of the heating systems and the operations that are carried out in the building. A power reduction on the radiators in Fysikhuset was analysed by lowering the indoor temperatures from 21°C to 18°C, the results showed a power reduction of 8,7 kW and a financial saving of SEK 5 746. Compared to the radiators normal power requirement of 43,5kW. Reduction of ventilation flow in Fysikhuset according to BBR (Boverket´s building regulations) shows potential for significant power reduction, with the possibility of reducing ventilation up to 61,8% during attendance and 89,1% without attendance, which can lead to a financial saving of between SEK 4,700 - 59,500. Calculations show that for each degree (°C) lowering of the supply air temperature in Fysikhusets ventilation, a power reduction on LA001 and LA002 can reach 4kW and 3,7kW for each degree respectively, at DVUT.

För att få en tydlig bild av energiflöden i byggnaden Axel Dahlströms torg 3 utfördes en energianalys på byggnaden. Den syftade till att identifiera hur energi tillförs samt används eller bortförs byggnaden, vilket genomfördes genom balansberäkningar angående energiflöden. På så vis möjliggjordes en diskussion kring åtgärder för att energieffektivisera byggnaden. Projektet genomfördes till stor del med hjälp av antaganden baserade på litteratur, inventering av byggnad samt bestämmelser inom branschen. Eftersom balansen i slutändan skulle gå jämnt upp (tillförd energi och bortförd/använd energi ska vara lika stora) kunde resultatet till stor del kontrolleras genom att iaktta skillnaden mellan tillfört och bortfört var. I rapporten uppgick denna skillnad till ca 5 %, vilket bestämdes vara acceptabelt för rapportens ändamål. Balansen visade då att byggnadens totala årsenergibehov var 205 kWh/m2 varav 78 kWh/m2 var el. Då balansen fastställts som korrekt undersöktes en rad olika åtgärder. Dessa har samlats i rapporten till ett åtgärdspaket för effektivare energianvändning och ett bättre inneklimat. Åtgärderna behandlar system kring ventilation, belysning och värme. I den mån möjligt har eldrivet konverterats till vattenburet, då fjärrvärme föredras till uppvärmning framför el. Med presenterat åtgärdspaket beräknades byggnadens nya årsenergibehov till 150 kWh/m2. Av detta var 56 kWh/m2 elenergi. Totalt innebar åtgärdspaketet en relativ energibesparing på 27 % av dagens behov.

A housing society in the municipality of Umeå have under a period found interest in lowering their heating costs for the property. The property consists of 4 buildings in total with 3 of them being a multi-family residential containing 36 apartments in total and one of the buildings is an office building. The housing society was interested in knowing what a geothermal heating system would cost and how long the payback time would be. With the help of the old drawings the property was drawn in Revit and used to calculate the heat loss from different layers of the climate barrier and heat loss from the ventilation system. The internal heat generation was calculated by using standard values. When the total heat losses were calculated, and the internal heat generation was known the yearly energy needs were calculated by using a duration diagram. Then the yearly energy needs were compared to the actual yearly energy consumption of district heat and the software Nibe Dim was used to simulate three different alternatives. The investment that showed best result showed that the total cost for the investment would be 1 800 000 SEK and the annual saving 75 000 SEK/year. The payback time for the investment would however be as high as 24 years. / En bostadsrättsförening i Umeå kommun har under längre tid varit intresserade av att sänka kostnaderna för uppvärmningen av fastigheten. Fastigheten består totalt av 4 byggnader där 3 är flerbostadshus med totalt 36 lägenheter och en kontorsbyggnad. Bostadsrättsföreningen var intresserade av att veta vad en installation av bergvärme skulle kosta och hur lång payback-tid det resulterar i. Genom att rita upp fastigheten i Revit med hjälp av ritningar kunde klimatskärmens skikt och drift av ventilation sammanställas för att beräkna energiförlusterna. Den interna värmegenereringen beräknades med hjälp av schablonvärden. Med de totala värmeförlusterna och den interna värmegenereringen kunde det årliga energibehovet beräknas med hjälp av varaktighetsdiagram. När det årliga energibehovet var känt jämfördes det med den årliga fjärrvärmeanvändningen och programmet Nibe Dim användes för att välja ut tre olika alternativ. Billigaste installationen av bergvärme visar att av de tre alternativ som presenteras skulle det innebära en investeringskostnad på 1 800 000 kr med en besparing på 75 000 kr/år. Återbetalningstiden för investeringen blir emellertid så hög som 24 år.

The increasing share of renewable electricity will make energy storage technologies indispensable in the future. In this study, the potential of grid energy storage technologies is discussed, focusing on the Nordic countries as well as Germany. It is challenging to balance the intermittency of wind power and solar power production in the energy system. In Norway and Sweden, and to some extent Finland, hydropower is a very important balancing resource. Compressed Air Energy Storage (CAES) is a technology that has not had a real breakthrough yet. There are ongoing projects at different locations where one of the targets is to achieve better round-trip efficiency by taking care of the heat generated at compression. Pumped hydroelectric storage (PHS) has advantages in being cost-efficient and has a high round-trip efficiency. There is probably a high theoretical potential of new generating capacity in Norway and Sweden, but the electricity cost does not vary enough for new developments to be profitable at the moment. The environmental and social impact of PHS plants is an important and difficult aspect to handle. Power-to-gas, power-to-power and hydrogen storage has been getting more attention recently but needs more research to increase the round-trip efficiency and to reduce the costs of electrolysers, storage and fuel cells. Batteries can be well suited as a minute reserve or for peak shaving but are currently not cost-efficient for long-time storage. With lower prices and the possibility of using more abundant metals with less environmental and social impact batteries could play a larger role in electric grids. There might be possibilities of integrating batteries in electric vehicles with power systems as well.To speed up the development of energy storage technologies, governmental subsidies might be necessary. In the future, a larger variation in electricity cost can be expected during different times of the day and the year, which will make energy storage facilities more profitable.