Numera läggs alltmer resurser från både privata och offentliga aktörer på byggandet av energieffektiva byggnader. Denna satsning har bland annat att göra med EU:s krav på att alla ägda hus som byggs efter 2020 ska vara nära nollenergihus, men också med Boverkets krav vilka gäller specifikt för Sverige. Enligt Boverket får inte hus som byggs till och med 31:a december 2011 i Stockholm dra mer än 55 kWh/m2 Atemp över ett år ifall det värms upp med el, och 110 kWh/m2 Atemp över ett år ifall det värms upp på annat sätt. Utifrån dessa hårdare krav har energiberäkningarnas betydelse ökat avsevärt då det oftast krävs uppvisande av en preliminär sådan innan exploateringsavtal tecknas.   Ett kvarter bestående av två huskroppar i Hammarby Sjöstad har undersökts då deras energianvändning ligger över den beräknade. Målet med studien har varit att ta reda på vad som orsakat differensen mellan uppmätt normalårskorrigerad energianvändning och beräknad energianvändning och att undersöka vilken driftoptimering som kan göras för att minska differensen. Studien undersöker energianvändningen för de första tolv månaderna som huset varit i full drift.   Enligt två energiberäkningar är husens sammanlagrade specifika energianvändning enligt BBR18s format 54,5 kWh/m2 Atemp och år. I denna beräkningsmodell exkluderades påverkan av faktorer såsom uttorkning av byggfukt och vädring ur den specifika energianvändningen.   Den uppmätta normalårskorrigerade specifika energianvändningen var 78,1 kWh/m2 Atemp och år för studiens undersökta objekt över den undersökta perioden. De huvudsakliga förklaringarna till differensen mellan beräknad och den uppmätta normalårskorrigerade specifika energianvändningen är följande:  Fastighetselens energianvändning var 16,2 kWh/m2 Atemp och år. Detta förklaras främst utifrån att           belysningen förbrukade mer än beräknat och att pumparnas energianvändning inte ingick i           beräkningsmodellen.  Hushållselens energianvändning var 23,9 kWh/m2Atemp och år, vilket är 9,1 kWh/m2 Atemp och år           lägre än beräknat. Det har lett till ett ökat behov av värmeenergi för husen då mindre elenergi har           varit tillgänglig för återvinning genom husens FTX-aggregat och för uppvärmning av           lägenheterna. Faktorer såsom uttorkning av byggfukt, externel, och vädring har ej beaktats i energiberäkningen.           Detta har lett till att den normalårskorrigerade energianvändningen för uppvärmning av husen har           skiljt sig ifrån den beräknade energianvändningen. De teoretiska beräkningarna utgår ifrån balanserade flöden vilket ej har varit fallet i den           undersökta fastigheten. Detta leder till att ouppvärmd uteluft tillförts förråden genom           ytterväggsgaller, vilket fick radiatorernas energianvändning att vara betydligt högre än beräknat.           Dessa obalanserade flöden över ventilationsaggregaten, där det var ett högre flöde frånluft än           tilluft, orsakade också en lägre energiverkningsgrad hos ventilationsaggregatet än antaget i           beräkningarna. VVC-förlusterna har inte kommit huset till godo då VVC-slingan huvudsakligen är dragen längs           ett hisschakt.  Med rätt driftoptimering av befintliga komponenter kan den specifika energianvändningen närma sig den beräknade energiprestandan. Förslag på driftoptimeringsåtgärder är: Rätt driftstyrning av belysning Pumpen, vilken tjänar radiatorerna och eftervärmningsbatterierna, ska enbart vara på under           uppvärmningssäsong. Strypning av frånluftsflödena i förråden i avseende att minska de obalanserade flödena över           ventilationsaggregatet och värmeanvändningen hos radiatorerna. Minskning av inomhustemperatur i förråd och trapphus.  Förslag till fortsatt arbete är: Vidareutveckla systemlösningar för idrifttagande för lågenergihus med fokus på att finna optimal           uppsättning av mätare och databehandlingsutrustning. En tydligt formulerad byggnadsteknisk guide för lågenergihus som inte ska vara kopplad till           befintliga typer av lågenergihus. Framtagande av en checklista vid idrifttagning och driftoptimering av lågenergihus.

Kollaborativa robotar är en central utmaning vid industriell utveckling. Problemet idag är att industrirobotar inte är anpassade för ett nära samarbete med människa och säkerhetsgrindar är ett behov. Denna studie fokuserar på att utveckla en emuleringsmodell som kan demonstrera ett sådant samarbete utan behov av säkerhetsgrindar. Projektet bygger på konceptet (virtuell idrifttagning) som handlar om att använda emuleringsverktyg för att utveckla en digital tvilling som är en kopia av ett fysiskt system. Med hjälp av modellen kommer systemets funktioner och programkod testas och valideras innan en verklig implementation utförs. På uppdrag av högskolan i Skövde utfördes examensarbetet för att undersöka möjligheten om ett nära samarbete mellan en människa och industrirobot i en virtuell miljö. I studien har två olika metoder utvecklats för att undersöka möjligheten till ett samarbete men också utveckla en emuleringsmodell. Med detta har operationslistor skapats för att tydliggöra människan respektive roboten arbetsuppgifter. Sedan skapades process scenarier för att demonstrera hur ett sådant samarbete kan ske i en virtuell miljö. En fungerande emuleringsmodell där människa och robot samarbetar, levererades till högskolan i Skövde. Genom att använda emuleringsmodellen kan högskolan skapa och testa olika lösningar innan en implementation av ett verkligt system sker. Slutligen föreslås en emuleringsmetod som kan användas för att utveckla en digital tvilling. / Collaborative robots are a key challenge in industrial development. The problem today is that industrial robots are not adapted for close collaboration with humans and security gates are a need. This study focuses on developing an emulation model that can demonstrate such collaboration without the need for security gates. The project is based on the concept (virtual commissioning) which is about using emulation tools to develop a digital twin that is a copy of a physical system. With the help of the model, the system's functions and program code will be tested and validated before a real implementation is performed. On behalf of the University of Skövde, the thesis work was carried out to investigate the possibility of a close collaboration between a person and industrial robot in a virtual environment. In the study, two different methods have been developed to investigate the possibility of a collaboration but also to develop an emulation model. With this, operating lists have been created to clarify the person and the robot work tasks. Process scenarios were then created to demonstrate how such collaboration can take place in a virtual environment. A functioning emulation model in which man and robot collaborate, was delivered to the University of Skövde. By using the emulation model, the university can create and test different solutions before an implementation of a real system takes place. Finally, an emulation method is proposed that can be used to develop a digital twin.