I detta arbete har effekterna av en reducerad sotångsmängd i sodapannan för BillerudKorsnäs bruk i Skärblacka undersökts. Det har undersökts om HISS-sotning vilket minskar mängden sotånga kan driftsättas och vad detta kan få för konsekvenser. HISS-sotning minskar ångmängden genom att kraftigt strypa ångflödet när lansen dras ut ur pannan. Detta har tidigare använts på sodapannan, men då fanns det stora beläggningsproblem i sodapannan så minskad sotånga var ej prioritet. Detta var innan en stor renovering av sodapannan, därav har förutsättningarna ändrats, vilket gör att HISS-sotning kan vara attraktivt igen. På bruket finns en ångturbin där högtrycksånga kan ledas igenom. I ångturbinen finns det ett uttag för att ta sotånga direkt ur turbinen, detta är i dagsläget trasigt och sotångan tas direkt från högtrycksnätet.   Syftet med detta arbete är att undersöka brukets möjlighet att öka sin produktion av el och papper genom att få tillgång till mer ånga på grund av ångbesparningar. Målen med arbetet är att undersöka hur en minskad mängd sotånga skulle påverka olika driftparametrar i sodapannan. Det ska även undersökas hur beläggningsbilden ser ut i dagsläget, vilka åtgärder som krävs för att kunna implementera HISS-sotning samt var det bör implementeras, hur mycket sotånga som kan sparas in och beräkna elgenereringen till följd av en implementering av HISS-sotning.   Data om de olika driftparametrarna och övriga flöden som krävs i beräkningarna togs från BillerudKorsnäs datorsystem Winmops för att beräknas och sammanställas i excel. Genom att granska hur differentialtryck och värmeöverföring över alla tubpaket i sodapannan reagerar på olika lastförändringar i sodapannan och intervjuer med produktionsledare kan det dras slutsatser om beläggningsgraden i dagsläget i pannan. Genom intervjuer med produktionsledare, underhållspersonal och granskning av driftparametrar undersöktes det vilka åtgärder som krävs för att köra igång HISS-sotning och var det kan köras igång. För att undersöka effekterna av vad minskad sotånga skulle innebära för systemet simulerades det hur olika värmeöverföring, differentialtryck och utgående rökgastemperatur skulle förändras över ekonomiser 3&4. Det beräknas även det extra fläktarbetet som tillkommer med ökat differentialtryck. För att beräkna hur mycket ånga som sparas in användes information från en annan sodapanna som har HISS-sotning. Elgenereringsvinsten beräknades på tre fall. För första fallet körs sotånga endast genom turbinen, andra fallet endast HISS-sotning och tredje fallet sotånga genom turbinen kombinerat med HISS-sotning.      Beräkningarna och simuleringarna visade att differentialtrycksökningens påverkan på utgående rökgastemperatur gav en ökning på ungefär 10˚C vid värsta beläggningsfall. Beläggningsbilden i dagsläget visade sig från driftparametrarna och intervjuerna var låg. Det krävs besiktning på samtliga sotare innan HISS-sotning kan implementeras. De individuella sotarnas ångförbrukning var ungefär lika förutom på två sotare som är placerade på ett känt problemområde. Den extra elåtgången i rökgasfläktarna var i förhållande till elgenereringen i samtliga fall väldigt låg. Elgenereringen för första fallet blev 886 MWh/månad, andra fallet 422 MWh/månad och tredje fallet 1288 MWh/månad.   Sammantaget bör HISS-sotning kunna köras i sodapannan utan driftstörningar. Det bör göras kostnadskalkyler på om elgenereringsvinsten överväger investering av HISS-sotningsutrustning. Sotångsuttaget i turbinen bör repareras så snart som möjligt då det finns stor el vinst i detta. Om inte HISS-sotningsutrustning överväger el vinsten bör nuvarande sotningsprogram programmeras om för att minska dess sotångförbrukning. / This report studies the effects of reduced sootblowing steam in the recovery boiler at BillerudKorsnäs mill in Skärblacka. It has been investigated if HISS-sooting which reduces the amount of sootblowing steam can be taking into operation in the recovery boiler and what consequences will occur because of this. HISS-sooting decreases steam usage by reducing the steam flow when the lance leaves the recovery boiler.  It has been used previously in the recovery boiler, but then there were big fouling problems on in the recovery boiler and reduced soot blowing steam was not prioritized. This however was before a big renovation of the recovery boiler, therefore the conditions have changed, which can make HISS-sooting attractive again. On the mill there is a steam turbine where the high pressure steam can go through. In the steam turbine there is a outlet which soot blowing steam can be extracted from, however today this outlet is broken and the soot blowing steam is taken directly from the high pressure steam net.   The purpose of this report is to investigate the mills possibility to increase their production of electricity and paper through acess to mores team because of steam savings. The objective with this work is to investigate how a reduced amount of steam for soot blowing would affect different operational parameters. It shall also look into how the fouling situation in the recovery boiler is today, what steps is necessary to bring HISS-sooting in operation and also where it could be implemented, how much the steam savings are and calculate the electricity generation that occurs with HISS-sooting.   Data about the different operational parameters and different types of flows which are necessary for the calculations and the compilations is extracted from BillerudKorsnäs system Winmops and are compiled and calculated in excel. With investigation of how differentialpressure and heat transfer for different tube packages in the recovery boiler react to variations in the load on the recovery boiler, interviews with production managers and steam consumption for each individual sootblower a conclusion about the fouling in the boiler today could be made. Through interviews with production manangers, the maintenance manager and analysis of operational parameteres could the question of what steps need to be taken to get HISS-sooting into operation again and where be answered. To investigate the effects on system due to less steam for soot blowing a calculation and simulation for heat transfer, differential pressure and exhaust flue gas temperature were made for an economizer 3&4. A calculation of extra flue gas fan work due to the rise in differentialpressure was made. To calculate how much the steam savings could be information from another recovery boiler who use HISS-sooting was used. The electricity generation was calculated for three cases, first with soot blowing steam through the turbine, second with only HISS-sooting, and the third HISS-sooting and soot blowing steam through the turbine.   The calculations and simulations showed that the effect of increased differentialpressure on the economizer increased outgoing flue gas temperature in the worst fouling case with roughly 10˚C. The interviews and examination of the different operational parameters showed that the fouling situation in the recovery boiler today is low. To get HISS-sooting operational again each soot blower need to be inspected. Each individual steam soot blowers steam consumption was approximately the same, except for two who were located in known problematic fouling areas. The extra electricity needed for the flue gas fans due to higher differentialpressure was in all cases very low when compared to the electricity generation. The electricity generation was for the first case 422 MWh/month, second 866 MWh/month and the third 1288 MWh/month. Altogether could HISS-sooting operate in the recovery boiler without operational disturbances. Calculations should be made on the investment cost for HISS-sooting equipment to see if the electricity generation makes up for it. The outtake for soot blowing steam should be repaired as soon as possible. If HISS-sooting is not economically feasible, reprogramming on the current sooting system should be made for a less steam consuming soot blowing.

Avdelningen vatten och renhållning på Tekniska Verken i Kiruna AB (TVAB) har idag avsättningsproblem på restprodukter som förekommer på kommunala avloppsreningsverket i Kiruna. Rensavfallet från första reningstaget blandas idag in tillsammans med flis och avfall i avfallspannan på Kiruna kraftvärmeverk. Avloppsslam och fettavskiljarslam förblir lagrandes på reningsverket. TVAB vill se över hanteringen av producerad avloppsslam. Förbränning med eventuell utvinning av fosfor från bottenaska i en enskild anläggning i anslutning till reningsverket är därför ett alternativ som har undersökts i detta arbete. Syftet med examensarbetet är att utifrån en teknoekonomisk analys utreda ifall förbränning av avloppsslam och restprodukter i en ny förbränningsanläggning är ett tänkbart alternativ för Kiruna kommun. Det som specifikt ska utredas är om det utifrån Kirunas förutsättningar, såsom tillgång på bränslen och värmeavsättning, är tekniskt möjligt och ekonomiskt intressant att investera i en ny förbränningsanläggning. Varje år produceras ca 870 ton TS avloppsslam som lagras på slamplattan på Kiruna reningsverk. Tillsammans med slam från Kavaheden i Gällivare uppgår den totala slammängden i Kiruna med omnejd till ca 1500 ton TS per år. Det uppskattas finnas ca 27 ton TS i form av rensavfall och 45 ton TS i form av fettavskiljarslam. Dessa restprodukter antas kunna samförbrännas tillsammans med slam om det finns specialanpassad förbränningsutrustning som klarar av att hantera dessa bränslen. Vid förbränning av dessa slammängder bedöms mellan ca 10 respektive 18 ton TS fosfor återfinnas i den producerade bottenaskan beroende på om slam importeras från Gällivare eller inte. Eftersom bottenaskan kan innehålla höga halter tungmetaller är det dock inte säkert att tillvaratagande av växttillgängligt fosfor är möjligt för TVAB. Spetslasten som nyttjar olja och bio-olja vid kraftvärmeverket utgör en värmemängd på ca 10 GWh och skulle kunna ersättas av en ny förbränningsanläggning på 4 MW med en drifttid om 2800 timmar. Vid en drifttid på 7500 timmar kan en värmemängd om ca 30 GWh produceras vilket ytterligare kan ersätta en del av mellanlasten vid kraftvärmeverket som utgörs av pellets och spillvärme från LKABs verksamheter. För att kunna leverera 10- eller 30 GWh fjärrvärme i anläggning på 4 MW kommer det behöva importeras RT-flis från HRS-miljö i Narvik eftersom slammen och rensavfallet inte räcker till. Att importera slam från Gällivare kommun är mindre lönsamt än att importera RT-flis från Narvik. En årlig bränslekostnadsbesparing på 5,2 Mkr kan åstadkommas vid fallet om en drifttid på 2800 timmar när olja/bio-olja ersätts med slam/RT mix. Vid fallet om en drifttid på 7500 timmar, då spets- och mellanlast ersätts (30 GWh), blir motsvarande bränslekostnadsbesparing 4,2 Mkr/år i fallet med import av slam från Gällivare och 6,1 Mkr/år utan slamimport. Vid nyttjande av rosterteknik från Jernforsen behöver slammen inte torkas om slamandelen i bränsleblandningen är under 700 ton TS i fallet med en drifttid på 2800 timmar. Förbränningsalternativet med RT-slam mixen med en drifttid på 7500 timmar är lönsammare än att endast nyttja anläggningen under 2800 timmar. I fallet med en drifttid på 7500 timmar påverkas potentiellt fjärrvärmeleveranssäkerheten om pelletspannan ersätts. Resultatet från den ekonomiska analysen utförd på fallet vid en drifttid om 2800 timmar med en slam-RT flis mix ger en bränslekostnadsbesparing som genererar ett inbetalningsöverskott på 9,4 Mkr per år och ett nettonuvärde på 54 Mkr i slutet av en avskrivningstid på 20 år. Det ekonomiska värdet av den fosfor som produceras är relativt lågt och har ingen signifikant påverkan på lönsamheten. Att investera i en 4 MW fjärrvärmeanläggning med rosterteknik som nyttjar en bränslemix av slam och RT-flis som har en drifttid på 2800 timmar/år är därför en tänkbar lösning som i dagsläget både gynnar Kiruna Kraft AB och avdelningen vatten och renhållning.

PiteEnergi har anlagt ett nytt småskaligt fjärrvärmenät på Haraholmen utanför Piteå. Idag finns endast en kund på nätet, men då det i framtiden förväntas en exploatering av industrier förväntas det även fler kunder till nätet. Spillvärme från biodieselfabriken Sunpine förser fjärrvärmenätet med värme. PiteEnergi äger även en oljepanna på Haraholmen som förser en del lokaler och cisterner med värme. I nära anslutning till oljepannan finns det även fem stycken bergrum som tidigare har använts för lagring av eldningsolja och gasol. Dessa bergrum har tagits ur bruk och står i dagsläget vattenfyllda. Det här öppnar upp för idén om att lagra överskottsvärme i bergrum under sommaren för att sedan nyttja denna värme då värmebehov uppstår. En utredning av de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för värmelagring i bergrum har utförts i det här arbetet. Inledningsvis utfördes en analys över den energimängd som är möjlig att lagra, detta gjordes genom att utföra en studie över bergrummens utformning och storlek samt över berggrundens termiska egenskaper. Vidare undersöktes värmeproduktionen och värmelastens variation över året för att utreda när och hur stora energimängder som är möjliga att lagra. Då den framtida värmelasten är okänd, sattes två olika scenarier upp för att utreda den maximala effekten i nätet vid ett optimalt användande av värmelager. I båda dessa scenarier ingick det även att ersätta den befintliga oljepannan. En CFD-analys över värmeförlusterna utfördes med programmet ANSYS, Fluent 18.0. Arbetet avgränsades till att enbart kolla på ett oljebergrum som rymmer 100 000 m3. En ekonomisk analys utfördes över investeringens lönsamhet dessutom gjordes en ekonomisk jämförelse med att investera i en pelletspanna.  Resultatet från simuleringen visar att värmeförlusterna stabiliserar sig efter 5 års lagringscykler med en verkningsgrad runt 85 %, sett till tillförd och bortförd energimängd i lagret. Resultaten från den ekonomiska analysen visar att en investering av ett värmelager har en ekonomisk bra potential med kort återbetalningstid på under 5 år.

One way to make a dehumidifier system more energy efficient is to attach a heat pump onto the dehumidifier. In this master thesis, a MATLAB-based computational model is developed to simulate the heat pump application. The aim for this model is to optimize various configurations of the heat pump, and to be used as a tool in theproduct development process. The computational model should also verify the measurements that have been made on the prototype for the heat pump application. The heat pump application is mathematically described by a set of equations. Together with a set of unknown model parameters, this creates an equation system. Theequation system is then solved numerically with Newton's method in multiple variables. The validation of the calculation model shows relatively small model errors between simulated and measured data. The exception is the model error of the condensing temperature of the refrigerant, where the model error is more than twice as big as the error in other simulated temperatures. This may be due to extrapolating of curve fitted data in order to calculate the total efficiency of the compressor. Another method to calculate the total efficiency of the compressor should therefore be considered in order to reduce the model error of the condensing temperature of the refrigerant. Simulations of the model also show that choosing the refrigerant R134a over R1234yf increases the heat pump coefficient of performance (COP) by an average of 12 %. The results have also shown that heat exchangers with 3 tube rows instead of 2 gives the heat pump an increased COP. This result could be utilized tocompensate for the reduced COP when R1234yf is the refrigerant of choice.

Varbergs kommun har som mål att minska energibehovet i deras byggnader med 20% fram till 2020, kommunens resultat kommer jämföras mot referensåret 2009. Syftet med denna rapport är att beskriva genomförandet och resultatet av en energikalkyl som levererats till Varbergs kommun. Projektet genomfördes på en förskola som ägs av Varbergs kommun. Förskolan är en större enplansvilla med kallvind, byggåret var 1991. Energikalkylen som levererats följer energimyndigheternas mall på energikartläggning [1] och innehåller en utredning av hur energin i byggnaden är fördelad samt energibesparingsåtgärder. Energibesparingsåtgärderna som visat goda resultat i energikalkylen har sedan fördelats i två budgetar, en låg budget som har en grundinvestering under 100 000 SEK och en med hög budget som har en grundinvestering under 1 000 000 SEK   Åtgärderna som innefattas i den låga budgeten kommer ge en möjlig energibesparing på totalt 11,5% årligen och en återbetalningstid på sex år. Energibehovet blir då 208 KWh/m2, år.     Åtgärderna som innefattas i den höga budgeten kommer ge en möjlig energibesparing på totalt 43,6% årligen och en återbetalningstid på ungefär 21 år. Energibehovet blir då 133 KWh/m2, år.   Energibesparingsåtgärder som inte gett något positivt resultat kommer också att beskrivas i denna rapport.

No description available.

BBrönjaskolan: På Brönjaskolan finns en problembild bland elever och lärare där det termiska inomhusklimatet anses vara obehaglig. Värmeutbredningen tycks vara ojämn och luftkvalitén upplevs som dålig. Syftet med examensarbetet är att utreda om det förekommer några problem, ta reda varför just dessa problem förekommer och även ta fram eventuella förbättringsåtgärder för att minska eller eliminera de upptäckta problemen. På Brönjaskolan utfördes lufttemperatur och koldioxidmätningar i tre klassrum, 91, 93 och 105. I klassrum 91 ansåg lärare att luftkvaliteten var dålig och i klassrum 93 och 105 ansåg elever att värmeutbredningen var ojämn d.v.s. kallt under vinterhalvåret men varmt under sommarhalvåret. Mätningar visade att i klassrum 105 var både lufttemperaturen och koldioxidhalten inom Arbetsmiljöverkets rekommendationer där lufttemperatur får variera mellan 20-24 °C och koldioxidhalt skall vara under 1000 ppm. Högsta lufttemperaturen uppmättes till 23,4 °C och lägsta lufttemperaturen uppmättes till 21,9 °C. Högsta koldioxidhalten uppmättes till 986 ppm. I klassrum 93 var den kallaste uppmätta lufttemperaturen kallare än rekommendationer från Arbetsmiljöverket. Den kallaste uppmätta temperaturen var 19,3 °C och den högsta uppmätta lufttemperaturen var 23,1 °C. Högsta uppmätta koldioxidhalten var i detta rum 724 ppm. I klassrum 91 fanns det en del mätvärden där koldioxidhalten pendlade kring 1000 ppm, högsta uppmätta koldioxidhalten låg på 1 005 ppm vilket är över Arbetsmiljöverkets rekommendationer.  Högsta och lägsta lufttemperaturen i detta klassrum var 22,8 °C respektive 20,6 °C. Rekommenderade åtgärder för att minska koldioxidhalten i klassrum 93 är att tömma klassrummet på elever vid raster, kontroll av VAV styrningen samt att tvätta och rengöra textildonet. Rekommenderade åtgärder för att öka lägsta temperaturen i klassrum 91 är att byta fönsterrutor, byta termostat och reglerventil på radiatorerna samt att öka effektuttaget på radiatorerna. Bredåker förskola: På Bredåker förskola skulle underlag för ett eventuellt byte av värmekälla tas fram. Nuvarande värmekällor för förskolan är pellets och olja. Bodens kommun har planer på att byta värmekälla, till antingen bergvärme eller jordvärme. Storlek, effekt, investeringskostnad och återbetalningstid skulle bestämmas för de respektive värmekällorna. Den nuvarande årliga energianvändningen från värmekällorna pellets och olja är 55 054 kWh per år där energin för tappvarmvattnet är inkluderat och står för en energimängd på 4381 kWh per år. Om bergvärme skulle implementeras skulle den årliga energianvändningen vara 16 810 kWh, d.v.s. en årlig energibesparing med 38 244 kWh och det skulle behövas två borrhål med djup på 229 meter. Skulle jordvärme implementeras skulle den årliga energianvändningen vara 16 810 kWh, d.v.s. en årlig energi besparing med 38 244 kWh per år och det skulle behövas en markyta på 1380 m2. Investeringskostnaden för bergvärmesystemet skulle uppgå till 217 600 kronor exklusive moms. Investeringskostnaden för ett jordvärmesystem skulle uppgå till 153 600 kronor exklusive moms. Återbetalningstiden för bergvärmesystemet skulle bli drygt 6 år, och återbetalningstiden för jordvärmesystemet skulle bli drygt 4 år. Jordvärme är mer kostandseffektvit än bergvärme, men jordvärme kan skapa ojämnheter i markytan samt att växligheten kan missgynnas på det område där slangarna är nedgrävda.

Rapporten avser att undersöka om det finns möjlighet att installera en ång-ackumulator på ångcentralen på Akzo Nobel Stockviksamt att dimensionera ackumulatorn. Ackumulatorns syfte är att jämna ut ångproduktionen då det finns ett intermittent behov av ånga hos ångcentralens kunder. Inom site Stockvik finns internt bränsle i form av CO-gas och vätgas att tillgå för förbränning i ångcentralens pannor, att använda internt bränsle är både en ekonomisk och miljömässig fördel. Vid stora ånguttag räcker inte interna bräns-len till och olja måste användas som stödbränsle. En ackumulator kan ackumu-lera ånga för att ersätta de tillfällen där olja måste eldas.  Energikartläggning visar att de två största förbrukarna av ånga även står för störst momentana uttag av ånga vilket medför ett behov av stödeldning med olja i panna 3. Detta visar på ett utrymme för en ackumulator i systemet. Ackumulatorn kan placeras i närhet till ångcentralen vilket minskar energiför-luster. Tre ackumulatorer har tagits fram utifrån en bedömning av genomsnittlig överskottseffekt, ackumulatorerna har totala volymerna 29, 70 samt 112m3. Stora mängder data från processen finns sparat i system hos Akzo Nobel, detta har nyttjats för att jämföra de olika ackumulatorerna mot produktionen 2015 och 2016. Lönsamheten är densamma oberoende på val av ackumulator men investerings-kostnaden stiger med ökad volym. Snabbast återbetalningstid 4,4 år, har en ack-umulator av 29 m3.Miljömässiga fördelar oberoende på val av ackumulator är minskad oljeanvändning med ca 350 m3/år vilket medför sänkt koldioxidutsläpp / This report aims to examine if it is possible to install an accumulator for steam-accumulation at the steam plantof Akzo Nobel Stockvik and to calculate its dimensions. The accumulator’spurpose is to level out the steam production when there is intermittent usage of steam at different steamconsumers. Within site Stockvik it is possible to use internal fuels such as CO-gas and hy-drogengas for steam production, the use of internal fuel is both environmental and economically positive.When large steam demands occurit is not sufficient to only use internal fuels and oil has to be used to produce steam as backup to meet the steam demand.An accumulator can be used to store steam at low steam demand and use at high demand instead of producing steam with oil as fuel. An energy audit shows that the two major consumers also has very varying needs of steamwhich results in a need to use oil as backup fuel in boiler 3.This shows that there is a need of an accumulator in the system. The accumulator can be installed close to the steam plant which reduces the energy losses. Three accumulators havebeen calculated from an average effect of boiler 3. The accumulators havea total volume of 29, 70 and 112 m3. Large quantities of data from the steam process are digitally stored atAkzo Nobel, this data have been used to compare the different accumulators to the actual steam production 2015 and 2016. The profit of installing a steam accumulator is independent of the accumulator size but the cost of installing the accumulator increases with larger volume.The shortest payback period 4,4 years is when choosing the smallest accumulator, 29 m3.Environmental benefitsareachieved by a reduction of oil usage by350 m3/year whichreduces the CO2emissions by 1000 tons/yearand SO2emissions by 1,3 tons/year

This project describes the design and assembly of the power electronic and control system for variable speed control of a micro scale hydro power station in Sweden. The turbine is a new type of integrated turbine-generator unit, called Turbo, designed by prof. Urban Lundin at Uppsala University. Power electronic components was dimensioned, purchased and assembled. The projects purpose is to create an installation for testing and evaluation of Turbo and the main goal was to determine Turbos optimal rotational speed. A commercial 20 kW solar power inverter from Fronius was used and it was controlled using LabVIEW and communicating through the serial protocol Modbus. To control the rotational speed of the generator a PI-regulator with negative feedback was used and controlled from LabVIEW. Test results shows a functioning system where the inverter is to slow to work in an optimal way. This is likely due to the fact that solar power inverters doesn't have to regulate as fast as inverters designed for hydro- and windpower. When testing the integrated turbine generator on site it didn't rotate and final tests could therefore not be completed. This might be because of a bearing that is not properly designed and further research on the area must therefore be completed before determining the optimal rotational speed.

To handle a great demand for biomass, alternative biomasses beyond stem wood are being introduced into the solid fuel combustion market, fuels with generally higher (>0,5 wt-%) ash content and different fuel ash compositions compared to stem wood, such as forest residue, bark, grass and straw. Unfortunately, combustion of these alternative fuels often causes more ash related problems such as fouling, slagging and higher particle emissions compared to combustion of stem wood. Many research studies have been conducted regarding ash melting and ash sintering in biomass combustion. However, literature discussing slagging of biomass ash is rather scarce, especially relating to fixed bed combustion. The majority of the biomass fuels available on the market today are phosphorus-poor and this thesis emanates from those. The overall objective was to obtain knowledge of slag formation in fixed-bed combustion of phosphorus-poor biomass, based on bench- and full-scale experiments, chemical analysis of produced ash fractions, chemical equilibrium calculations, viscosity estimations and statistical evaluations.   This thesis investigates slagging of [phosphorus-poor] biomass in fixed bed combustion. 85 fuels and 10 different burner/boiler technologies were utilized. The results in this thesis highlight the importance of the ash forming elements Si, Ca, K and Alin the slag formation process in fixed bed combustion of phosphorus-poor biomass. Increased Ca/Si ratios in the fuel reduce slag formation due to formation of more temperature stable phases, i.e. Ca/Mg-oxides and/or formation of carbonate melts with lower viscosity (not sticky) that are less prone to forming slag. A high Al/Si ratio increases the possibility of forming solid and thermally stable K−Al silicates that can reduce slag formation.   The fraction of ash melt, along with viscosity, are critical for slag formation and these parameters vary between different fuels. Four classes were defined according to their slagging potential; 1) No slag: fuel composition and the bottom ash contains low Si and K contents and higher Ca content. Fuel examples: non-contaminated stem- and pulpwood/energy wood, 2) Minor slagging tendency: fuel compositions show increased Si compared to non-slagging fuels and the bottom ash contains lower Ca, but increased Si content and approximately unchanged K content compared to the former category. Fuel examples: stem wood, bark and logging residue with increased Si-content due to light contamination. 3) Moderate slagging tendency: fuel composition contains further increased Si content. Increased share of formed silicate melt and higher viscosity (more sticky) compared to minor slagging fuels. Fuel examples: mostly contaminated woody fuels and grass and straws with relatively high amount of Ca. and 4) Major slagging tendency: Fuel composition contains high Si and K content. Sticky K-silicates causes major increase in slagging tendency. Fuel examples: different types of grass and straw fuels.   The burner/boiler technology can affect whether slagging will induce major problems in the burner or not. However, long residence times and high temperatures for the combustion residues in the hot part of the fuel bed are technical prerequisite for increased slag formation.   This thesis developed two qualitative fuel indices for predicting slagging in fixed bed combustion of phosphorus-poor biofuels – one index for fraction of fuel ash that forms slag and one index for sintering category of the formed slag. Both novel indices deliver acceptable results and are more reliable than previous indices found in the literature. Importantly, the fraction of fuel ash that forms slag index outperforms the sintering category for qualitative prediction of the problematic slagging potential of a certain fuel. Additional work is needed to further widen the compositional range as well as to fine tune the indices’ boundaries.