Värmepumpsförsäljningen i Sverige ökade i början av 2000-talet. Den dimensionerande livslängden för värmepumpar ligger på mellan 15–25 år vilket betyder att flertalet installerade värmepumpar snart behöver bytas ut.Det senaste decenniet har värmepumparnas effektivitet ökat på grund av introduktion av välfungerande varvtalstyrda värmepumpar. Den optimala effekttäckningen vid nyproduktion var lägre för 20 år sedan än vad den är idag. Det leder till att vid utbyte av värmepumpar finns det troligen en värmekälla som är dimensionerad för en lägre effekttäckning än vad som i nuläget hade varit optimalt. Det saknas kunskap om systemfunktionen när en ny effektivare värmepump installeras i ett äldre system och det är svårt att avgöra vilken lösning som är mest ekonomiskt fördelaktig.Arbetet består av två separata studier. En generell studie och en om är utförd på en specifik anläggning. Det har skapats två separata modeller med beräkningsverktyget Excel. Den generella modellen beräknas på dygnsbasis över ett helt år och den platsspecifika modellen beräknas på timbasis över månaderna november, december, januari och februari.Arbetets syfte är att leverera ett underlag som motiverar hur värmepumpssystem ska dimensioneras när värmepumparna ska bytas ut för att få en minimal livscykelkostnad. Det ur både ett generellt perspektiv och för den undersökta anläggningen.Målen är uppdelade i generella mål och platsspecifika mål. De generella målen är att undersöka vilken effekttäckning som är optimal för varvtalstyrda fastighetsvärmepumpar och hur låg den befintliga effekttäckningen ska vara för att det ska vara lönsamt att investera i en större värmekälla. Målen för den platsspecifika studien är att kartlägga det befintliga systemet samt undersöka när och om de ska investera i nya värmepumpar och en komplettering av värmekällan.Slutsatsen ur ett generellt perspektiv är att för att få minimal totalkostnad ska effekttäckningen på den nya värmepumpen vara 100% om värmekällan inte är begränsande. När värmekällan är begränsande lönar det sig att utöka dimensionen om den befintliga effekttäckningen är lägre än 55%.För att få ner livscykelkostnaden för den undersökta anläggningen behöver den tillgängliga effekten från värmekällan utökas så snabbt som möjligt. Det optimala är att komplettera med tillräckligt många varvtalsstyrda värmepumpar redan idag och låta dessa stå för basproduktionen av värmeenergi. Efter hand sedan byta ut de äldre värmepumparna tills det slutliga optimala systemet uppnås som består av 8 nya varvtalstyrda värmepumpar med en extra tillgänglig värmekälla på 300 kW. / In the beginning of the 21st century the sale of light commercial heat pumps in Sweden got a major increase. The expected lifespan of heat pumps are approximately 15-25 years which leads to that more heat pumps soon needs to be replaced.The effectiveness of heat pumps has during the last decade got a huge increase due to the introduction of functioning inverter heat pumps. The optimum power coverage for new production is higher today than it was 20 years ago. This leads to that the dimension of the old heat source probably is lower than the optimum dimension today. The knowledge of what the new heat pump optimum dimension is for economical optimization is currently low and needs more research.This thesis is done by two separate studies. One that covers a general point of view and one that investigates a specific building. To create mathematical models has Microsoft Excel been used. The general model was calculated daily for an entire year. The study for the specific case were calculated on an hourly basis for the months November, December, January, and February.The purpose of this thesis is to examine how to replace heat pumps to get the lowest life cycle cost. This will be done with to separate studies. One that cover heat pump replacement from a general point of view and one that cover the future of a specific case.The goals for this thesis are separated by the two studies. The goals for the general study are to investigate the optimum dimension of the light commercial heat pumps and how low the dimension of the old heat source needs to be for it to be worth to expand its dimension. The goals for the other study are to map the currently system that the specific company are using and investigate when and if they should invest in new heat pumps and a larger heat source dimension.The conclusion from the general study is that the optimum dimension for new heat pumps are 100%. However, that only applies if the old heat source dimension is not limiting the heat source dimension. If the heat source is limiting the power coverage of the heat pump system, it is only worth expanding the heat source sizing is less than 55%.In order for the specific building to reduce its life cycle cost, the sizing of the heat source needs expansion and it should be done as quickly as possible. For further reduction of the life cycle cost they should invest in new inverter heat pumps that covers the base need of heat energy. These shall then continuously replace the old heat pumps in order to end up with a system of 8 new inverter heat pumps and an extra 300 kW available from the heat source.

Halland's small and medium-sized enterprises, SME’s, have for several years had financial support to carry through energy audits. Region Halland and the Swedish Energy Agency provide the support. So far, the effects of these energy audits have been unknown. Hence the purpose for this study is to explore the effects that the energy audits have had on these enterprises hitherto. This study will highlight the benefits that the companies have experienced and analyse changes in energy use and climate benefits. Empirical data has been gathered through existing energy audits, a web-based survey and complemented with in-depth interviews. Calculations have thereafter been made to quantify the effects. The survey shows that energy measures affecting the indoor climate are generally the ones implemented. Hence improved indoor climate is a frequent added value. Lower energy use though, is not enough motivation for the companies to take action. It is indicated that energy measures are more likely to be implemented when the current energy systems need upgrading or replacement. To summarise, the energy audits have a positive impact on the companies, also in the long term. The study evinces that it is possible to increase the profitability in a company and yet lower their energy use and climate impact.

Distributed energy production in the form of renewable energy sources are expected to increase in the coming years, a consequence of this is instability of the power grids due to the stochastic nature and lack of inertia of renewable energy sources. In addition, small and local, so called island grids, are on the rise and these system may present an even higher sensitivity to frequency fluctuations. In these applications gas turbines are an attractive option owing to the quick start capabilities, flexible fuel options and reliable operation. The aim of this thesis is to evaluate the transient capabilities of the Siemens SGT-750 double shaft and SGT-800 single shaft industrial gas turbines in island grid settings, through simulations of substantial load increases in varying ambient settings. Furthermore the possibility of using hydrogen fuel as a renewable option to the standard natural gas will be evaluated. This thesis provides a model of a simple island grid for load sharing between two or three turbines. The model was tuned to real life test data for the two gas turbines considered. In order to evaluate the capabilities of the turbines simulations were run in cold (-30 oC), hot (30 oC) and ISO (15 oC) conditions, evaluating the maximum instant load increase capabilities. Case studies were also run on island grids containing two or three turbines in order to determine the frequency response in case of an event. Case A regarded a scenario in which two turbines ran on 50% of rated power and one tripped, case B regarded three turbines working on 33% of rated power and one tripped out. Lastly, the maximum load increase cases with hydrogen fuel mixes (25, 50, 75 and 100% hydrogen by volume) were considered. The results suggest that the SGT-750 and SGT-800 gas turbines are capable of handling scenarios on reasonably dimensioned power systems, with both machines capable of recovering instant load increases of over 50% of the rated power. The findings shows thats hort periods (<10 s.) of allowed overfiring temperatures are necessary for the transient performance for the most extreme scenarios of high ambient temperatures and large loadincreases (around 50% of rated power). Furthermore an empirical κ-parameter, related to inertia and operational stability is discussed in order to compare GT load increase capability. The relevance of inertia and dynamic response is discussed and conceptually simulated to highlight the their role in gas turbine transient response. The hydrogen simulations, aside from the 75% case, showed little difference from natural gas in transient scenarios. The 75% hydrogen fuel consisting of high amounts ofinert gas however, rendered the turbine unable to withstand substantial load increases. The hydrogen simulation results are suggested to be accounted for by the rather simple combustion system and the energy densities of the gases.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att utföra en energikartläggning på ett måleri för lastbilshytter för att undersöka åtgärder för en minskad energianvändning samt studera den internationella litteraturen inom energieffektivisering av målningsprocesser för att få en överblick på området. Energikartläggningen ska svara på frågan hur energianvändningen ser ut i nuläget. Åtgärderna som grundar sig från kartläggningen ska svara på frågan hur processparametrar kan förändras samt vilka tekniska aktiviteter och lösningar som kan implementeras för en lägre energianvändning. Energikartläggningen utförs på grundmålningsprocessen på Scania i Oskarshamn. Grundmålningsprocessen avgränsas till pulvermålningsprocessen som består av pulvermålning, pulverhärdugn och kylning.  Målningsprocessen lyfts ofta fram som den mest energiintensiva processen för fordonsindustrin. Denna process har höga krav på ventilationssystem och härdning för att säkerställa rätt kvalité. Ventilationssystemet på Scania Oskarshamn består av en luftförsörjningsenhet (ASU) och en återcirkulationsenhet (RAU). Luften från ASU levereras till en pulverbox där hytterna målas med ett pulver. Luften cirkulerar sedan i pulverboxen samtidigt som ny luft tillsätts. Eftersom luftbehandling i litteraturen lyfts fram som en stor energianvändare är detta ett område som är relevant att kartlägga.  Energikartläggningen bestod av tre huvuddelar. Första delen innebar identifiering av relevanta processer och mätpunkter. Detta steg innehöll rundvandringar, genomgång av teknisk dokumentation och samtal med produktionsnära personal. Vid mätpunkterna användes strömtänger som loggade strömmen under en veckas tid. Energianvändningen för ugnen har beräknats via uppskattning av produktionsnära personal. Mätdata sammanställdes sedan i en energibalans för pulverprocessen. Andra huvuddelen handlade om att analysera energianvändningen för att ta fram åtgärdsförslag. I detta steg användes mjukvaran IDA-ICE för att modellera pulverboxen med tillförande RAU och simulera elenergianvändningen. Sista huvuddelen innebar framtagande av åtgärdsförslag för att minska energianvändningen i pulverprocessen.  Resultatet av kartläggningen visar att olja, som används till pulverhärdugnen, är den största energianvändaren med 4 800 MWh per år. Processventilationen, med el och värme inräknad, står för cirka 4 400 MWh per år. Av den el som totalt tillförs hela grundmåleriet stod fläktar i ventilationssystemet för pulverprocessen för 37% av användningen, varav 21% stod RAU för.   Störst fokus inom forskningen är på modellering eller undersökning av ny teknik. Åtgärderna som lyfts fram i litteraturen handlar mestadels om produktionsplanering, att optimera produktionsschemat för att minimera energianvändningen. Åtgärder inom HVAC är också vanligt, där stor del av forskningen handlade om värmeväxling samt optimala processparametrar.  För att minska energianvändningen med 20 MWh per år för pulverboxen kan förändring av avstängning- och påslagningsprocessen genomföras för att undvika att fläktarna går upp i varv. Genom att stänga av RAU när förebyggande underhållsstopp görs kan energibesparingar göras upp till 130 MWh per år. En värmeväxlare med en antagen verkningsgrad på 60% kan implementeras i ugnens frånluft för att göra besparing på nästan 500 MWh per år. Detta åtgärdsförslag har en approximerad återbetalningstid på 2,6 år. På grund av att pulver kan följa med frånluften till ugnen kan värmeväxlaren sättas igen och på så sätt kan stora underhållskostnader uppstå. Värmeväxling av rökgaser från brännarna har inte lika stor energibesparingspotential som värmeväxling av ugnens frånluft. Genom värmeväxling av rökgaserna har en energibesparingspotential, vid 60% verkningsgrad, beräknats till 70 MWh per år för den större brännaren och 30 MWh per år för den mindre brännaren.

Syftet med arbetet är att undersöka om energilagring i form av väte producerad från solceller, kan vara en lämplig teknik ur ett praktiskt och ekonomiskt perspektiv för fristående hus belägna i fyra olika regioner i Sverige. Energiförbrukningen och den ekonomiska analysen gjordes i fyra fall: 1. med återvinning av spillvärme. 2. utan återvinning av spillvärme. 3. med en elbil och återvinning av spillvärme. 4. med en bränslecellsbil och återvinning av spillvärme. Resultaten visar att vätesystemet är ekonomiskt dyrt under vintersäsongen på grund av låg systemeffektivitet orsakad av den totala enhetseffektiviteten av elektrolys, bränslecell, och vätekomprimering etc. Ändå är hushållens vätesystem tekniskt möjligt. Ett sådant system kan vara ekonomiskt fördelaktigt om energiförbrukningen för husvärme täcks från en annan värmekälla som pelletsbrännare och fjärrvärme. I Kiruna krävs ett större antal solpaneler med en yta upp till 400 m2 eller större, medan det i Lund bara behövs cirka 200 m2. Detta resulterar i att vätesystemet är olämpligt för städer som har låg solstrålning eller ett större värmebehov. I en teknisk och ekonomisk jämförelse är för närvarande en elbil ett mycket bättre grönt val för ett hus än för en vätgasbil. / The purpose of the work is to investigate whether energy storage in the form of hydrogen produced from solar cell can be suitable technology for detached houses located at four different regions of Sweden from a practical and economic perspective. The energy consumption and economic analysis was made in four cases:  1.  with waste heat recovery. 2. without waste heat recovery. 3. with an electric car and waste heat recovery. 4.  with a fuel cell car and waste heat recovery.  The results show that the hydrogen system is economically expensive due to low system efficiency caused by the mutilation of several unit efficiencies of electrolysis, fuel cell, hydrogen compression etc. for winter season. Nevertheless, household hydrogen system is technically possible. Such a system can be economically benefit if the energy consumption for house heating is covered from another heat source such as pellet burner and district heating. In Kiruna, a larger number of solar panels is required with an area that can be up to 400 m2 or even larger, whereas in Lund, only about 200 m2 is needed. As a result, the hydrogen system is unsuitable for cities that have low solar radiation or have a greater heat demand. In a technical and economic comparison, an electric car is currently a much better green choice for a house than for a hydrogen car. The hydrogen system is economically expensive due to low energy efficiency for the winter season but is technically feasible.

I arbetet  utreds värmeförlusterna relaterat till  huset. Temperatur och värmeförluster mättes och identifierades med en värmekamera. Värmeförlusterna för byggnaden beräknades och en känslighetsanalys gjordes. Resultaten visar att värmeförlust genom fönster och genom luftläckageförluster står för 67 % av de totala värmeförlusterna. Väggisolering på 15 cm ger störst påverkan vid låga utomhustemperaturer, då effektenförlusten minskar som mest för väggen. Den extra ytterisoleringen ger en energibesparing på mellan 5000-5800 [kWh/år]. Treglasfönster ger en  besparing på 3000 [kWh/ år] jämfört med tvåglasfönster. / In the work,  the household energy consumption is investigated with respect to various heat loses from one single house.  The local temperature distribution was measured by means of heat camera to identify local heat flow. The heat dissipation from house was calculated. A sensitivity analysis was made. The results show that the heat loss through window and air ventilation are responsible for 67% of the total heat loss from the house.  The wall insulation is important at low environmental temperature outside the house, the extra insulation results in a sharp decrease of the effect loss during periods with cold outside temperatures. 15 cm extra insulation give rise to an energy saving of between 5000-5800 kWh/year. Three-glass window can save a decent amount of energy up to 3000 kWh/year compared to two-glass window.

Sverige har ett etappmål att minska utsläppen av växthusgaser med 59% år 2030 jämfört med år 2005 och även att energianvändningen ska vara 50% effektivare under samma period. En stor del av svenska småhus håller längre inte måttet för energieffektivitet och har därför stor potential att energieffektiviseras.  Denna rapport undersöker utfallet av ett småhus från 1970-talet som energirenoverats i Tingsryds kommun utifrån ett energi- och miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Energirenoveringen består av tilläggsisolerad vind, installation av solceller och byte av pelletspanna till bergvärmepump. Rapporten undersöker också ifall installation av FTX- ventilation och byte av fönster kan installeras kostnadseffektivt.  Husets energianvändning minskade med 129 kWh/(år*Atemp), vilket också minskade husets driftskostnader. Installation av FTX-ventilation och byte av fönster kan ytterligare sänka energianvändningen, men lönar sig inte ekonomiskt. Enligt husägaren finns heller inget behov av nytt ventilationssystem och bättre isolerad klimatskärm. Energirenovering av småhus från 1970-talet kan sägas vara fördelaktigt då energianvändningen minskar kostnadseffektivt. Det bidrar även till lägre CO2e-utsläpp utifrån bokföringsperspektivet och konsekvensanalys.

I Sverige pågår det idag en omställning av energisystemet och denna omställning har lett till att det finns effektbrist under vissa perioder av året. Denna effektbrist beror på att det i Sveriges elnät finns vissa kapacitetsbegränsningar, att mycket av elproduktionen sker i norr men att fler bor i söder, nedstängningen av kärnkraftreaktorer samt den elektrifiering som sker av samhället. Effektbristen leder till att Sverige är beroende av att importera el under vissa perioder och i värsta fall skulle Svenska Kraftnät kunna beordra en roterande bortkoppling av vissa elanvändare för att trygga Sveriges elförsörjning. Höganäs AB är en av världens största tillverkare av järn- och stålpulver med huvuddelen av verksamheten förlagd i Höganäs och Halmstad. Produktionen är energiintensiv och i Höganäs finns det ett medelbehov på 8-10 MW med ett maxbehov på 10-12 MW. Vid ett eventuellt elavbrott blir medelbehovet 6-8 MW med befintliga reservkraftsaggregat inräknade. Syftet med examensarbetet är att genomföra en förstudie om potentialen för Höganäs AB i Höganäs att investera i en teknisk lösning som kan säkerställa tillgången på el även vid effektbrist. För att uppnå det uppställda syftet undersöktes: olika tekniska alternativ för elproduktion, potentiella energikällor omkring Höganäs industri, möjligheten för att kombinera elproduktion med eventuellt spetslastbehov i fjärrvärmenätet samt en ekonomisk analys över möjligheten att få en lönsam investering. För att ta beslut om vilka tekniker som är mest lämpade användes en första preliminär värdering där teknikernas egenskaper värderades. Därefter kontaktades ett antal leverantörer som gav underlag till kostnadsbedömningen samt gjorde att ytterligare tekniker kunde uteslutas. Kapaciteten på reservkraftsanläggningen valdes utefter medelbehovet till 6 och 8 MW. I kostnadsbedömningen av teknikerna så framstod det att investeringskostnaden, vid en kapacitet på 6 och 8 MW, för dieselmotorn var det billigaste alternativet (30-47 miljoner kronor) tätt åtföljd av gasmotorn (35-48 miljoner kronor), gasturbinen var det dyraste alternativet som reservkraft (48-65 miljoner kronor). Vid kraftvärmeproduktion utreddes gasmotorn och det bränsle som skulle få den billigaste produktionskostnaden var syntesgas som med värmekreditering (Höganäs Energis kostnad för värmeproduktion) skulle kosta 36-37 öre/kWh. För en drifttid på 1000-3000 timmar och med en kapacitet på 2-3 MWel togs nuvärdet efter 20 år fram som blev 3-5 miljoner kronor beroende på kapacitet. Möjligheten för att komplettera reservkraftsanläggningen med ORC-tekniken utreddes genom en nettonuvärdesanalys där återbetalningstiden blev 8-12 år och nettonuvärdet efter 20 år blev omkring 5 miljoner kronor. Det alternativ som uppvisade mest potential för en framtida investering var gasmotorn då investeringskostnaden var ungefär densamma som för dieselmotorn, men då bränslet redan finns på plats för en gasmotor ansågs denna mer lämplig. Det finns även en viss potential för att kraftvärmeproduktion då det finns ett spetslastbehov i fjärrvärmenätet.

I januari 2017 kom Boverket ut med nya förslag om regleringar gällande Sveriges realisering av primärenergifaktorer för uppvärmning i byggnader. Det innebär att de tidigare kraven om specifik energianvändning ersätts med en energiprestandaindikator som uttrycker en byggnads primärenergianvändning. Användningen av primärenergifaktorer för reglering av uppvärmning i byggnader härstammar ifrån EU:s direktiv om energieffektiva byggnader (EPBD), där syftet är att styra nybyggnationer mot nära-nollenergibyggnader (NNE). Boverket föreslår att el bör tilldelas primärenergifaktorn 1,6 fram till 2021 och uppvärmning med fjärrvärme, olja, naturgas och biobränsle ska inledningsvis tilldelas faktorn 1,0. Förslaget har fått mycket kritik ifrån bland annat svenska energibolag, som menar att den svenska fjärrvärmen missgynnas, då den likställs med annan uppvärmning som exempelvis olja. Det framgår även i EPBD att medlemsländer får ta fram egna primärenergifaktorer som motsvarar lokala förutsättningar. Sammantaget har examensarbetet syftat till att beräkna och analysera primärenergifaktorer för svensk fjärrvärme. Inom arbetet genomfördes en litteraturstudie där rapporter, vetenskapliga artiklar och konsultrapporter inom ämnet primärenergifaktorer studerades. Dessutom undersöktes huruvida övriga länder inom EU beräknat nationella primärenergifaktorer för fjärrvärme och hur de gått tillväga. Det har konstaterats av författarna att det finns ett stort antal metoder, värderingar och synsätt att beakta vid framtagandet av primärenergifaktorer. Två olika beräkningsperspektiv har identifierats, bokförings- och konsekvensperspektivet. Utöver dessa perspektiv återfanns ett antal metoder för allokering mellan el och värme; I rapporten har energimetoden, alternativproduktionsmetoden samt exergimetoden studerats inom bokföringsperspektivet. För konsekvensperspektivet har systemutvidgning använts genom power bonus method, i vilken producerad el i kraftvärmeverk antas ersätta motsvarande mängd elproduktion på marknaden. Totalt studeras 10 olika kombinationer med varierande perspektiv, allokeringsmetoder och indata för beräkning av primärenergifaktorer. Författarna föreslår att bokföringsperspektivet och alternativproduktionsmetoden bör användas som ett första steg vid framtagandet av svenska primärenergifaktorer för fjärrvärme. Detta eftersom metoden är lätthanterlig och stödjs av flertalet aktörer, såsom Värmemarknadskommittén (VMK) och Swedish Standards Institute (SIS). De beräknade primärenergifaktorerna har delats upp i de 8 kategorierna nät med och utan avfall, med och utan elproduktion efter storlek samt ett nationellt värde. Primärenergifaktorer för ingående bränslen i fjärrvärmeproduktion har inhämtats från VMK och SIS. Författarna har valt att inte förespråka någon uppdelning framför en annan, utan anser snarare att en tydlig motivering bör ligga bakom de beslut som ska tas och att de beräknade faktorerna utgör beslutsunderlag i frågan. En viktig slutsats är dock att de beräknade faktorerna är betydligt mindre än den som presenterats av Boverket. Vidare anser författarna att tydligare riktlinjer behöver implementeras på EU-nivå för hur nationella och lokala primärenergifaktorer får tas fram och beräknas. / In January 2017, Boverket issued new proposals for regulations concerning Sweden's realization of primary energy factors for heating in buildings. The new proposal replaces the previous requirements for specific energy use with an energy performance indicator that expresses a building's primary energy use. The use of primary energy factors for the regulation of heating in buildings is derived from the EU's Energy Efficient Buildings Directive (EPBD), which aims guiding new buildings towards Near-Zero Energy Buildings (NZEB). Boverket proposes that electricity should be set to the primary energy factor 1.6 (until 2021) and heating by either district heating, oil, natural gas or biofuel should initially be assigned the factor 1.0. The proposal has received a lot of criticism from, among other players, Swedish energy companies, which argue that the Swedish district heating is given a disadvantage, as it valued the same as energy carriers such as oil. It is also apparent from the EPBD that member countries may develop their own primary energy factors that correspond to local conditions if they want to. All in all, above mentioned issues have led to this thesis’ aim, which is calculating and analyzing primary energy factors specifically for Swedish district heating. Within the thesis boundaries, a literature study was conducted in which reports, scientific articles and consultancy reports on the subject of primary energy factors were studied. In addition, it was investigated if other EU countries have calculated national primary energy factors for district heating and how they were implemented. It has been concluded by the authors that there are a large number of methods, values and approaches to be taken into account in the development of primary energy factors. Two different calculation perspectives have been identified, the accounting and consequence perspective. In addition to these perspectives, a number of methods were found for the allocation of electricity and heat; In the thesis, the energy method, the alternative production method and the exergy method have been studied in the accounting perspective. For the consequence perspective, system expansion has been utilized through the power bonus method, in which electricity produced in CHP plants is assumed to replace the corresponding electricity generation in the market. In total, 10 different combinations are studied with varying perspectives, allocation methods and input data for the calculation of primary energy factors. The authors suggest that the accounting perspective and alternative production method should be used as a first step in the development of Swedish factors for district heating. The method is easy to handle and supported by many actors, such as Värmemarknadskommittén (VMK) and the Swedish Standards Institute (SIS). The calculated primary energy factors have been divided into the following categories: waste in the fuel mix, a national factor, electricity generation and grid size. The authors have chosen not to advocate any calculated factor in front of another, but rather thinks that the upcoming decisions to be taken regarding primary energy factors should be well motivated. An important conclusion, however, is that the calculated factors are considerably smaller than those presented by Boverket. Furthermore, the authors argue that clearer guidelines need to be implemented at an EU level for how national and local primary energy factors can be developed and calculated.