The aim of this study is to investigate English teachers’ communication when teaching English in grade three in Swedish schools. The investigation seeks to find out what language is, and why it is, dominant and how the proportions in the teachers’ uses of English and Swedish in time are distributed. The study also describes what attitudes teachers have to the English language and if, if so how, two categories of strategies, namely body language and code switching are used. The study was performed in two steps with different methods for collection of qualitative empirical data. The collection of the empirical data was carried out in structured observations and in structured interviews with four English teachers of whom two work in so called free and independent schools and two work in public schools. To obtain a complete picture of teachers’ English teaching the observations were conducted first to be followed by an additional interview. The results show that two of four English teachers dominantly speak English. The teachers’ motives for using English as educational language are that students need to hear the second language early to learn it. The teachers also report that code switching between Swedish and English and teaching in pupils’ levels help pupils to understand are motives for using Swedish as educational language. Several English teachers find it difficult to teach in the target language and they are therefore feeling an uncertainty in teaching English. Body language is more widely used by English teachers teaching in their second language. The English teacher, who speaks more English when teaching, use body language most frequently and teachers who have Swedish as the dominant language of instruction use code switching more often. Teachers' reasoning about the use of body language and code switching are for some knowingly and some unknowingly and is used by all respondents to illustrate and clarify. The teachers believe that there are both pros and cons of using code switching. Results also show that teachers who have worked the shortest time as an English teacher and work at free schools use English in English teaching to a greater extent than teachers who have taught English some time and work at public schools. / Syftet med forskningsstudien är att undersöka engelsklärares kommunikation vid engelskundervisning i årskurs tre i Mellansverige och att svara på frågorna vilket undervisningsspråk som är dominerande, varför det språket är dominerande, hur fördelningen mellan engelska och svenska ser ut samt hur användningen av språken ser ut i tid. Studien avser också att svara på vad lärare har för attityder till det engelska språket samt om, och i så fall hur, strategierna kroppsspråk och kodväxling används. Studien utfördes i två steg med olika metoder för insamling av kvalitativ empiri. Insamlingen av empiri utfördes genom strukturerade observationer av, samt halvstrukturerade respondentintervjuer med, fyra engelsklärare varav två arbetar vid friskolor och två är kommunalt anställda. För att få en helhetsbild av lärares engelskundervisning genomfördes observationerna först för att sedan efterföljas av en kompletterande intervju. Resultatet visar att endast två av fyra engelsklärare använder engelska som dominerande undervisningsspråk vid engelskundervisning. Flera respondenters motiv till att använda engelska som undervisningsspråk var att elever behöver höra språket från tidig ålder. Flera respondenters motiv till att använda svenska som undervisningsspråk var att översätta för att eleverna ska förstå samt för att hålla undervisningen på elevernas nivå. Många engelsklärare tycker det är svårt att undervisa på målspråket och känner därför en osäkerhet i att undervisa i engelskämnet. Kroppsspråket används i större utsträckning av engelsklärare som undervisar på andraspråket. Den engelsklärare som talar mest engelska använder kroppsspråket flitigast och de lärare som har svenska som dominerande undervisningsspråk kodväxlar mer. Lärarnas resonemang om användandet av kroppsspråk skiljer sig åt då det för vissa används medvetet och för vissa omedvetet. Kroppsspråket används av alla respondenter för att illustrera och tydliggöra någonting för eleverna. Lärarna anser att det finns både för och nackdelar med att använda kodväxling. Resultaten visar också att lärare som arbetat kortast tid som engelsklärare och arbetar på friskolor använder engelska vid engelskundervisning i högre grad än lärare som undervisat i engelska längre tid och arbetar vid kommunala skolor.

Dagens globaliserade samhälle är sammankopplat bl.a. via den digitala tekniken, vilket bidrar till utvecklingen av individens språk och kommunikationsförmåga. Dagens barn utvecklar sitt engelska språk och digitala kompetenser i skolan men även utanför genom interaktion via sociala medier och spelifiering. Detta faktum stärks såväl av tidigare forskning som presenteras i denna studie, som av de intervjuade lärarna som också presenteras här. Den sociokulturella teorin och multiliteracitet-teorin (multiliteracies) anses vara relevanta i denna studie eftersom båda anses bidra till elevers utveckling av språket, kommunikationsförmågan samt digitala kompetenser.   Syftet med denna studie är att undersöka hur engelsklärare som undervisar i årskurs 4–6 ser på implementering av digitala verktyg i engelskundervisningen, vilka fördelar och nackdelar kan det finnas enligt lärare samt vilka konkreta digitala verktyg som används. Denna studie vilar på den kvalitativa ansatsen. Den är viktig eftersom fokuset ligger på individens personliga tankar, idéer samt resonemang kopplad till språkinlärning och digitala verktyg. För att få svar på studiens frågeställningar användes semistrukturerade intervjuer.   Resultatet visar att engelsklärarna är positivt inställda till digitaliseringen och de använder olika digitala verktyg i sin engelskundervisning men även i andra ämnen dagligen. Dock visar studien att lärarna efterfrågar fortbildningar inom engelskan kopplade till digitala verktyg, bl.a. hur vissa andra program, hemsidor samt appar som lärarna inte har använt kan implementeras i engelskan för att stärka elevernas språkinlärning. De digitala verktygen som används är oftast filmer, musik, kunskapsspel, där Youtube, SLI, British Council Kids/Teens, Elevspel, Bingel och Kahoot används som mest. Dock anser de flesta engelsklärarna i studien att papper och penna inte bör bytas ut mot digitala verktyg, utan digitala verktyg är och bör vara ett komplement i språkundervisningen.

Det finns mycket forskning om skönlitteratur i undervisningen och vilka fördelar det ger att använda barn- och ungdomslitteratur i undervisningen av engelska som andraspråk. Däremot verkar barn- och ungdomslitteratur användas i engelskundervisningen i begränsad omfattning och de aktiva lärare jag mött under min lärarutbildning använder främst läromedel. Denna studie syftar därför till att genom intervjuer undersöka lärares arbete med barn- och ungdomslitteratur inom ämnet engelska i grundskolans årskurs 4–6, vilken typ av litteratur de använder och hur de arbetar med barn- och ungdomslitteratur i engelskundervisningen. Dessutom undersöker studien vilka effekter användning av barn- och ungdomslitteratur kan ha för elevers språkutveckling. Datainsamling gjordes i form av fyra intervjuer med engelsklärare för årskurs 4–6. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och materialet har analyserats utifrån en fenomenografisk ansats. Där studiens mål var att undersöka lärares förhållningssätt och uppfattningar om barn- och ungdomslitteratur i undervisning och nå en fördjupad förståelse för ämnesområdet. Resultatet visar att alla respondenter till viss mån använder sig av barn- och ungdomslitteratur i engelskundervisningen för elever i årskurs 4–6 och att de ser flera fördelar med det, så som variation i engelskundervisningen och ökad läsmotivation. Resultatet visar även en enighet om att läsning av skönlitteratur och arbete med barn- och ungdomslitteratur har effekter för elevernas språkutveckling och att de utvecklar olika förmågor och kompentenser. Studien strävar efter att uppmuntra och inspirera såväl blivande som yrkesverksamma grundskollärare i engelska till att våga använda barn- och ungdomslitteratur i sin engelskundervisning.