No description available.

No description available.

I uppsatsen presenteras en studie av språks och bilders betydelse i två versioner av en myndighets broschyr. Syftet är att undersöka om innehållet i originalversionen av broschyren är detsamma i en lättläst version av broschyren, eller om lättlästanpassningen påverkar innehållet. Endast originalversionen innehåller bilder, vilket gör att jag vill se vilka betydelser som bilder tillför till ett informationsmaterial. Broschyrerna är ”Välkommen till Arbetsförmedlingen” och motsvarande broschyr skriven på lättläst svenska. Jag granskar deras innehållsliga skillnader genom att använda mig av en sociosemiotisk teoriram med en analysmetod inom den systemisk-funktionella grammatiken, samt en analys av broschyrernas utformning och en lexikal analys. Resultaten visar att broschyrernas utformning påverkar innehållet. På lexikal nivå skiljer sig broschyrerna åt och bilderna som används i originalversionen av broschyren bidrar också till skillnader. I och med ordbyten och utlämnande av bilder i den lättlästa versionen, förändras broschyrens innehåll och den positiva bilden av Arbetsförmedlingen blir inte lika framträdande som i originalversionen.

Jag har i min undersökning tittat närmare på hur pedagoger i dagens skolor arbetar för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Pedagogerna i de lägre stadierna har ett stort ansvar att lära sina elever läsa och skriva, men hur hjälper pedagogen de elever som inte knäcker läskoden innan de slutat årskurs två. Jag har valt att intervjua två pedagoger för att se hur de arbetar med läs- och skrivsvårigheter. Jag har också valt att diskutera med några elever och höra deras åsikter om att lära sig läsa och skriva. Jag har kommit fram till att pedagogerna arbetar på liknande sätt med alla elever, oavsett svårigheter eller inte. Undervisningen är anpassad till varje individ, pedagogerna använder olika inlärningsmetoder för att hjälpa sina elever. Resultatet av min undersökning visar att eleverna får den hjälp de behöver. Eleverna tycker själva att de inte har några svårigheter trots att pedagogerna anser att det finns i klasserna.

No description available.

No description available.

The objective of this thesis is to investigate the existence of a boy crisis in the French classes, located throughout Swedish high schools. The main focus of the thesis is to determine whe-ther or not the teachers feel as though there are differences between males and females in three different main focuses. The three different focuses include the pupils’ headcount, their behaviours, and their performances. Due to the fact that the results are capable of being weig-hed in the favour of the boy crisis or quite the opposite, the thesis firstly defines the two oppo-site ideologies that concern the boy crisis. On one hand, there is a camp that considers the boy crisis a reality and on the other hand, there is another camp that believes this crisis is only a myth. The main material/method is composed of a series of interviews created by two French tea-chers who work in different high schools, located in two different communes in the southern areas of Sweden. The results of the conversations revealed that it is rather difficult to preci-sely determine if there is actually a boy crisis in the class of French in Sweden’s high schools. In terms of headcount, there is a big difference between boys and girls, as there are only a few boys in French classes. This is due to the fact that the male pupils tend to pick an alternative such as Swedish and English, instead of studying a modern language such as French, which actually shows the premise of a boy crisis here. However, boys are doing well in terms of be-haviour and performances. As a matter of fact, they are doing just as well as the girls. Accor-ding to each teacher, generalization is considered inappropriate because not everything per-tains to gender. Instead, they believe it is about the personality, as well as motivation of the particular individual.

Abstract Syftet med studien är att undersöka och diskutera attityder till engelska inslag i svenska språket hos vuxna och ungdomar på ett småstadsgymnasium. De forskningsfrågor som ställs är om språkattityderna mestadels positiva eller negativa, om det finns någon skillnad mellan åldersgruppernas språkattityder och om engelska inslag accepteras olika mycket. En enkät genomfördes med ungdomar i åldern 15–17 och till vuxna i åldern 21–63. Samtliga informanter studerar eller arbetar på samma gymnasium. Undersökningen visar att majoriteten av informanterna har positiva språkattityder till engelska inslag i svenskan. Ungdomarna är mer positiva än de vuxna, men även majoriten vuxna är positivt inställda. Varken ungdomarna eller de vuxna gör någon skillnad på om orden visar anpassning till svenska språket eller inte. Det är möjligt att acceptansen av orden snarare beror på vad orden har för användningsområde, betydelse och känsloladdning. Båda åldersgrupperna visar mer acceptans för engelska ord och uttryck i kommunikationsfälten ungdomstidningar och sociala media. Två andra fält, nyhetstidningar och skoltexter, har en mer seriös prägel och informanterna gör en viss skillnad på vilka fält orden kan användas i.

Abstract This essay concerns a qualitative case study seeking to understand six boys’ reading habits and to investigate why it is that some boys who do not like reading nevertheless display good reading comprehension according to the results achieved for that skill in national tests. The study shows that the boys’ perception of reading has a lot to do with the contact they have with books when they are small. Whether or not there are adult role models in the home and whether the early encounter with texts in school is a positive or negative experience is significant for the boys’ later attitude to reading. In school they need to learn different strategies for reading comprehension and to be given time to develop them. Important aspects such as self-image and peer pressure are relevant here. The study also shows that the boys acquire narratives in other ways than through literature, such as through films, computer games, communication by means of chat and text messages. Reading is very much about finding the motivation to want to read. This study shows that it is important for continued reading development to find the right book with an exciting and plausible plot with which the pupil can identify. Most important of all, however, seems to be talking about books. Conversations about the plot and contents of books which gives a deeper understanding of the world seems to be crucial for whether the boys in the study will go on reading or not.

No description available.