I den här studien undersöks vilka attityder blivande lärare har till orden hen och en. Orden kan sägas vara en produkt av språkaktivism, vilket innebär att de skapats eller används i anti- diskriminerande syften. Undersökningen omfattar dels en digital enkätundersökning, där lärarstudenter från olika delar av Sverige erbjudits att deltaga, och dels en e-postintervju, där frivilliga respondenter från enkäten ställt upp. I enkäten skulle studenterna uppskatta hur ofta de använder pronomenen hen och en som alternativ för mer traditionella pronomen, huruvida de som inte använder det ofta eller alltid kunde tänka sig att börja göra det och hur de upplever ordens värdeladdning. I e-postintervjun fick de besvara fyra öppna frågor om hur de använder orden och varför de väljer att göra det, alternativt varför de väljer att inte göra det. Resultatet visar att lärarstudenterna generellt sett har pronomenen som en del av sitt  ordförråd, men använder dem i olika utsträckning. Majoriteten av de som inte använder pronomenet hen ofta, uppger att de kan tänka sig att använda det mer frekvent, medan en jämförelsevis mindre del kan tänka sig att använda pronomenet en mer frekvent. Generellt sätt upplever respondenterna även orden som neutrala i sina värdeladdningar, även om resultatet skiljer sig mellan olika användargrupper. Intervjusvaren visade att benägenhet att börja använda pronomenen mer frekvent beror på användarens uppfattning om fenomenen tvåkönandes och androkönandes existens. Resultaten diskuteras sedan i relation till ett attitydbegrepp, där resultatet förstås genom att delas i attityders tre komponenter. Slutsatsen av diskussionen är att de blivande lärarna har en relativt god attityd till pronomenet hen, men en något mer återhållsam attityd till pronomenet en.

No description available.

No description available.

No description available.

Abstract not available.

No description available.

Some literature creates fictional worlds similar to the one we live in and others create worlds that are very different from ours. By inviting us to identify with characters, literature raises empathy.  William Golding’s novel Lord of the Flies is viewed by many as an emotional novel that can make its reader feel fear, confusion, empathy and anger, which makes it a useful tool to use when teaching about empathy. Developing empathy is an important process and while we cannot teach empathywe can evoke empathy using literature. According to the Swedish curriculum, students should be able to empathize with and understand the situation of other people. This study will analyse and present the ways in which William Golding’s novel Lord of the Flies can be employed to cultivate empathy using different hypothesis and techniques suggested by Suzanne Keen, and with a lesson plan given at the end of this essay. This essay argues that Lord of the Flies cultivates empathy using the character of Piggy. The passages where Piggy is bullied are closely interpreted, as well as passages with Ralph, Simon and Jack. The analysis show that Piggy’s vulnerability makes him the victim. Readers tend to empathize with characters that show a vulnerable side or that are treated unfairly. Piggy’s role in the narrative is to make readers feel empathy because of the way he is portrayed, a fat boy with short hair and bad eyesight. The lesson plan presented at the end of this essay will show how these passages can be used by teachers.

No description available.

AbstraktsidaSportjournalistiken är ett område som först på senare tid har börjat studeras allt mer. I tidigareforskning har man framförallt fokuserat på jämlikhet eller hur man valt att uttrycka sig inomsportjournalistiken. Mycket forskning finns på engelska men en svensk forskare som behandlarsportjournalistens utveckling är Ulf Wallin (1998). I sin avhandling går han igenom sportensutveckling under 100 år. På senare år har vi också Peter Dahlin (2008) som skriver omutvecklingen inom sportjournalistik där han tar upp en hel del om sportjournalistiken på webben.Den här uppsatsen har som syfte att studera hur fotbollsartiklar i Hallandsposten har förändratsunder de senaste 50 åren. Fokus ligger på textens innehåll, vad för slags artiklar som skrivs omfotbollen under de här 50 åren och även ordval för att studera om sportjournalisternasrapportering av fotbollen blivit mer eller mindre subjektiv. Artiklarna som studerats kommerfrån en vecka i juni. Först studerades vad för slags artiklar som skrivs inom fotbollen och sedanhur längden på artiklarna har ändrats. En artikel från varje årtionde har sedan valts ut för attstuderas närmare i en stilanalys.Det visade sig att sportartiklarna 1965 handlade mest om matchrapportering medan de 2015 handlade mest om aktörer kring sporten. Även krönikor hade ökat med åren. Artiklarna hardessutom ökat i längd. 2015 hittar man stora uppslag på två sidor medan man 1965 har flerkortare notiser. Dock har inte antalet artiklar minskat eftersom sportsidorna har blivit fler i tidningen.En annan sak som kom fram i stilanalysen är att sättet att skriva sportjournalistik iHallandsposten har ändrats. Från att vara väldigt subjektiv med mycket åsikter 1965 till attvara mer objektiv 2015. Något som funnits konstant under dessa 50 år är metaforer ochmålande beskrivningar. Detta gör också meningarna i texten långa. Texten har däremot gåttfrån att vara mer yvig till att bli mer koncentrerad. En annan sak som ändrats är närheten tilltexten. 1965 finns inga intervjucitat medan det 2015 är en mycket större del av texten.Förändringarna beror förmodligen på att sportjournalistiken har blivit en större del av tidningenmed åren där sportjournalisterna syns allt mindre i artiklarna.

No description available.