No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att genom att undersöka och analysera de verser i Koranen som nämner och diskuterar Ismael explicit eller mer implicit nå en eller era slutsatser om vilka kontexter Ismael omtalas i och vilka roller och funktioner han tilldelas i Koranen för att så kunna besvara frågeställningen ‘‘I vilka kontexter förekommer Ismael i Koranen och vilka roller samt funktioner tilldelas han i dessa sammanhang sett utifrån ett narratologiskt perspektiv?’’. Under- sökningen har utförts som en litteraturstudie, koranstudie och litterär analys av ‘‘Ismaelverserna’’ med hjälp av narratologiska verktyg. Allt material som brukats har varit strängt litterärt: Koranens ursprungliga arabiska text har granskats som primär källa, artiklar och böcker på engelska och arabiska har lästs som sekundära källor. Koranexeges har lästs på arabiska där det varit nödvändigt att ta hänsyn till hur muslimska exegeter tolkat vissa verser. För att få med alla verser Ismael nämns i har sökningar på namnen Ismael (Ismāʿīl), Isak (Isḥāq) och Abraham (Ibrāhīm) gjorts på hemsidan The Quranic Arabic Corpus. För att kunna knyta an till narratologisk teori har böcker om narratologi lästs. I uppsatsen nåddes resultaten att Ismael omtalas i två huvudsakliga kontexter, en nordarabisk och en israelitisk. Han fyller i dessa kontexter tre huvudsakliga funktioner. I en nordarabisk kontext fyller Ismael dels funktionen som en arabisk och muslimsk anfader, dels funktionen som en anfader till just profeten Muḥammad. Dessa Ismaels funktioner medför att Muḥammad placeras i en redan existerande abrahamitisk och monoteistisk tradition med kopplingar till dennes födelseplats. I en israelitisk kontext fyller Ismael funktionen som en förebild för israeliterna, likvärdig karaktärer som Jakob, Isak och Abraham, tillsammans med vilka denne upprepade gånger nämns i Koranen. Ismael kan därtill tillskrivas fem roller baserat på Koranens narrativ: rollen som profet och sändebud, rollen som Abrahams son och ättling, rollen som byggare av Kaʿba, rollen som ‘‘det avsedda oret’’ (aḏ-ḏabīḥ); den son Abraham i sin dröm såg sig ora, samt rollen som monoteist och muslim. Medan Koranen tydligt tillskriver Ismael fyra av dessa roller är frågan om det avsedda oret omstridd; narrativet tycks öppet för tolkning och uppfattningen att Isak var det avsedda oret har likväl funnits i den muslimska traditionen.

No description available.

Den här uppsatsen är en kommunikationsetnografiskt inspirerad fallstudie av hur tre förskolepedagoger med svenska som andraspråk använder sina språkliga resurser i kommunikationen med vårdnadshavare. Det övergripande syftet är att undersöka hur de använder sina språk som en resurs i den dagliga kontakten med vårdnadshavare som också har svenska som andraspråk. Studien har genomförts på en förskola i ett multietniskt område och materialet har samlats in genom observationer och intervjuer. Med hjälp av Engeströms aktivitetsteori har jag undersökt hur olika språkliga resurser används som medierande redskap i den dagliga kommunikationen med vårdnadshavare och vad som styr pedagogernas val av språk. Undersökningen visar att pedagogerna oftast använder sitt förstaspråk i kommunikationen med vårdnadshavare som har samma förstaspråk, men att de föredrar att prata svenska av flera anledningar: hänsyn till omgivningen, förmodade attityder från kollegorna om att de bör tala svenska, att hålla en professionell distans samt att vårdnadshavaren behöver träna på att tala svenska. När de använder sina förstaspråk gör de det för att underlätta informationsutbyte och bygga relationer med vårdnadshavarna. Jag har även identifierat ett antal motsättningar mellan språken som medierande redskap och andra kategorier i ett aktivitetssystem: andra aktörer, normer och ramar, syfte samt arbetsdelning.

No description available.

This paper compares the vocabulary used in the first seven episodes of Game of Thrones by television network HBO, to its source material, the 1996 novel A Game of Thrones. In particular, three questions were investigated; which medium uses the most frequent vocabulary, which medium makes most use of older words, and what do these findings imply with regards English language learning. A total of 20 words and phrases from each medium were compared. In order to answer these questions, the Corpus of Contemporary American English was used to list the number of times a word or phrase is uttered in the English language, and Google Ngram Viewer was used to track their historical frequency. The Oxford English Dictionary was used to list a word’s first recorded use in English. The findings show a resounding tendency for the TV series to use vocabulary that is more frequent in modern English, while the novel made use of less frequent synonyms. The age of the words showed more varied results, with no substantial difference between the two media. A further aim was to complement previous research involving language learning through literature by demonstrating what particular words are being learned. It also seeks to give a blueprint for future research that aims to delve into the vocabulary of literature and television, and analyse the linguistic trends of these two media.

En este trabajo se trata de definir la técnica intertextual que Borges usa en el cuento Tlön, Uqbar, Orbis Tertius. Aquí se la llamará provisionalmente intertextualidad fantástica ya que, hasta ahora no se ha encontrado otra manera de denominarla. En este trabajo se concluye también que las citas tanto de literatura como de filosofía son usadas por Borges como un juego estético e intelectual para crear literatura. / This work tries to define the intertextual technique that Borges uses in the story Tlön, Uqbar, Orbis Tertius. Here it will be provisionally referred to as fantastic intertextuality since, until now, no other name for calling it has been found.This work also concludes that quotes from both literature and philosophy are used by Borges as an aesthetic and intellectual entertainment to create literature.

The purpose of this thesis is to analyze and understand how the “kidult” experience could be connected to the experience of the consumerism side of mass tourism and sexual tourism in the novel Puerto Plata Market written by Aldo Nove. This paper will show how the bad tourism phenomenon is connected to the infantilized adult by applying a theoretical framework including the Jungian archetype puer aeternus, the references to the so called “kidult” phase as well as the Kantian state of immaturity. Moreover, the thesis will take into account the representation of the infantilized consumerist tourism in the novel and interconnect it with Augé’s ideas of the nonplace. The analysis is divided into five parts: in the first one some psychological aspects by Carl Jung found in the novel are introduced, in the second one what consumerism does to keep adults in the adolescent state of mind, in the third one it is analyzed the provisional life and the state of stable instability of the puer aeternus and kidult, in the fourth category it is shown what the puer aeternus seeks in a romantic partner in order to justify the sexual tourism in the Dominican Republic, and in the fifth category the comparison between Puerto Plata and Disneyland.

Det här arbetet ger en inblick i forskningsläget gällande Flipped Classroom i främmandespråk-undervisning. Flipped Classroom är ett modernt begrepp och många lärare använder metoden även i Sverige.Flipped Classroom är, något förenklat, när elever/studenter tittar på undervisningsvideoklipp hemma och de typiska läxorna istället görs på lektionen. Målet med det här arbetet är att ta reda på om Flipped Classroom är ett koncept som passar i främmandespråkundervisningen.För att ävenvisa vilka förutsättningar som behövs vid språkinlärning,finns därför också viss språkinlärningsforskning med i arbetetsom bakgrund. Arbetet är upplagt som en systematisk litteraturstudie föratttydligt redovisa använda metoder och vara öppen för granskning. I arbetet ingår en sammanfattning av 9 funna artiklar om Flipped Classroom i främmandespråkundervisning, som har hittats genom sökningar via Unisearch, Eric och Fachportal Pädagogik. Möjligheter och utmaningar som forskarna lyfter fram i sina artiklar har kategoriserats och lyfts fram och jämförts med avsnittet med språkinlärningsforskning. Dessutom sammanställs de råd som Flipped-Classroom-forskarna lyfter fram i sina artiklar för ett eventuellt införande av konceptet i läsarens undervisning. Resultaten visar att Flipped-Classroom-konceptet erbjuder alla nödvändiga förutsättningar för språkinlärning, om både aktiviteter för lektionstid som videomaterial för användning utanför undervisningen är välgjorda. Det har också framkommit att eleverna/studenterna har visat på högre akademiska prestationer, höjd motivation och ett mer individualiserat lärande.Utmaningarna beståri en initialt höjd arbetsbelastning för lärarna, då konceptet för bästa resultat kräver egenproducerat videomaterial, samt kan innebära tekniska svårigheter vid framställningen och publiceringen av materialet. Flipped Classroom är ett omtyckt koncept för de inblandade i studierna, men både lärare och studenter/elever kan behöva en invänjningsperiod. Därförrekommenderas att införandet av Flipped Classroom görs steg för steg, inte minst för att minska på lärarens arbetsbörda.

AbstractIn this thesis, emphasis was situated around the development of academic awareness among students studying to become teachers of English. To enable such investigation, a limited number of students were requested to submit written papers, conducted within two particular English courses provided at Linnaeus University. The courses concerned are named Academic writing – provided during the first semester of English studies – and Academic writing and rhetoric – provided during the second semester of English studies –. By investigating papers written within these two courses, conclusions could be drawn regarding the students’ development in academic writing. Twenty-five students decided to share their material, and submitted two productions each. Hence, the amount of written work to investigate was delimited to fifty papers. The investigation was conducted through a qualitative study where certain features, connected to the formal genre of academic writing, were analyzed. Information packaging and subjective projections were found to be valid measures of such investigation. The results showed that there was an overall improvement. In fact, all calculations conducted within these measures, indicated that the students had developed their academic awareness.