No description available.

Grammatik är ett ämne som anses framkalla negativa känslor och många människor minns sin grammatikundervisning som tråkig och svår. Grammatik är dock ett centralt ämne för oss språkkonsulter och nödvändigt för att vi ska kunna utföra vårt arbete. Syftet med den här undersökningen har därför varit att undersöka vilka attityder till grammatik som människor egentligen har. Frågeställningarna handlar om hur människor definierar grammatik, vilken uppfattning de har av grammatik samt vilken användning de ser med grammatik. Metoden för att söka svar på dessa frågor har varit fokusgruppssamtal där studerande och arbetande människor tillsammans fått tala om grammatik. Resultaten visar att det finns många negativa kommentarer om grammatikundervisning, men också att grammatik anses viktigt för bland annat förståelse och för hur kompetent man kan uppfattas av andra människor. Slutsatserna som dragits utifrån resultaten är att människor inte är så negativa till grammatik som förväntat och att de dessutom inte har en fullständig bild av vad som är grammatik.

No description available.

In meinem Ausatz habe ich am Beispiel von "Emil und die Detektive" und "Das fliegende Klassenzimmer" untersucht welche Werte der deutsche Kinderbuchautor Erich Kästner in seinen Kinderbüchern vermittelt. Meinen empirischen Studien beziehen sich auf die Aspekte Freundschaft, Schule, Familie und Gesellschaftskritik.

The essay consists of three chapters. Chapter One first deals with the hierarchy in Cranford and within the ladies´ community. The basis of rank is then developed. The second part of Chapter One explores what behaviour and manners are considered “genteel” or “vulgar”. In Chapter Two, the Cranford views on gentility are put to the test and in Chapter Three the views on hierarchy.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fantasy kan användas för att öka elevers läsförståelse. Min uppsats är teoretisk på så sätt att jag inte har gjort någon empirisk undersökning. Jag har istället använt mig av läsförståelseundersökningar, litteratur om läsning samt genomfört en litteraturanalys av Tolkiens Härskarringen.   De undersökningar jag använt mig av, PISA-undersökningen från 2009 och IEA:s undersökning om läsförståelse, visar att pojkar generellt har sämre läsförståelse, framförallt på de berättande texterna, och därför har jag valt att fokusera på fantasy, som är en genre som Olin-Scheller (2006) i sin undersökning kommit fram till att pojkar föredrar.   Pojkars sämre läsförståelse kan förstås som vilken läsarroll de intar vid läsningen, ett uttryck från Appleyard som Olin-Scheller använder sig av för att förklara elevers läsning. Då högre läsförståelse kräver att läsaren intar rollen som tolkare, har jag i min analys av Tolkiens Härskarringen gått in i den rollen och visat på de delar i verken som en lärare skulle kunna lyfta fram för eleverna. Eftersom pojkar inte lika ofta når upp till rollen som tolkare och därför avvisar texter som kräver den rollen vill jag visa hur de kan stanna i den genre de trivs med (här kommer motivationsaspekten in) och ändå utveckla sina läsarroller. Då Tolkiens verk även har så många referenser till andra texter, ofta kanoniska, är det min förhoppning att eleverna genom att komma till insikt om detta även ska motiveras till att läsa dessa texter och förstå hur ett litterärt verk bara kan förstås i sitt sammanhang.

No description available.

Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara född i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, läsa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien är ta reda på vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga för att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den undersökta gruppen och om den undersökta gruppen anser att det är viktigt att känna sig svensk. Studien är genomförd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) där en enkätundersökning utfördes bland elever i ämnet svenska som andraspråk. Totalt har 62 informanter deltagit. Undersökningen genomfördes genom en kvantitativ studie i form av ett enkätformulär med 22 frågor. Resultatet visar att informanterna känner sig svenska genom att vara en del av det samhälle man lever i och ingår kollektivt i. Detta gör man genom att behärska språket, genom att erkännas av samhället genom erhållandet av ett medborgarskap och genom att bidragande delta i samhället genom att arbeta.

No description available.

No description available.