The purpose of this study was to create a deeper understanding of how music teachers in Sweden interpret the phenomenon equal assessment. The purpose was also to investigate how music teachers practice equal assessment in the classroom. To achieve this a phenomenographic analysis of qualitative interviews with four music teachers. All of these participants were work at various upper-level lower secondary schools in southern Sweden. The results of the study show that the participants see challenges in carrying out an equivalent assessment in the music subject. Co-assessment is seen as a relevant approach to promoting equivalent assessment. The results show, however, that there are problems with co-assessment. One problem that is raised in the study’s result is the fact that music teachers are often alone in their subject competence and can therefore not discuss with colleagues. The participants also experience difficulties in assessing instruments outside their own instrument competence in an equivalent way. The results of the study show that formative assessment is used to give students the opportunity to achieve as high grades as possible during the work process at the individual level. Formative assessment is also described as part of the work with student health, which in turn promotes an equivalent education. In previous research, teachers' “gut feeling” is described as a problem in the equivalent assessment work, as it is considered to be substantiated by subjectivity. The results show, however, that gut feeling is seen as one of the music teacher's most important tools in teaching and that it should not be seen as subjective opinion but rather part of the music teaching profession.

Finns det några skillnader mellan kön? Mellan det manliga och kvinnliga, att vara en mamma eller pappa? Finns det även skillnader i att vara en kvinnlig eller manlig socialarbetare? Svaret på dessa frågor enligt en del forskning är att, ja, det finns skillnader. Den här studiens resultat tyder på att de finns skillnader i både samhället och inom socialtjänsten. Dessa skillnader kan ta sig i uttryck hur handläggare inom socialtjänsten tänker kring könsroller i hemmet, vilka förväntningar som finns på ensamstående pappor respektive mammor eller hur den enskilde individen inte passar in i den förväntade rollen eller den mall som är satt för dem. Handläggare inom socialtjänsten behöver ha organisatoriska förutsättningarna för att lägga vikt vid ett genustänk. Handläggare behöver ha tid för reflektion samt synliggöra arbetet av genusmedvetenhet i sitt arbete. Den aktuella forskningen inom området behöver lyftas än mer för att verkligen skapa förändring och medvetenhet inom socialtjänsten. För att enskilda individer som söker stöd inte ska komma att feltolkas eller bemötas på felaktiga grunder när det kommer till att bevilja bästa möjliga insatser eller bistånd för den enskilde. Vår studie syftar till att fördjupa kunskapen om hur socialtjänsten arbetar med genusfrågor i relation till att säkerställa att den sökandes behov ligger i fokus, med stöd av arbetssätt som hjälper handläggaren att inte präglas av könsstereotypiska föreställningar i bedömningen. Uppsatsen stödjer sig i kvalitativa intervjuer och vi har använt oss av grundad teori som metodval utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultaten som sedan blev grund till den genomförda analysen, blev kategorierna 1) faktorer som kan påverkar en jämställd bedömning 2) upplevda fördelar med könsneutrala ärendedragningar 3) svårigheter med könsneutrala ärendedragningar, 4) könets betydelse och 5) organisatoriska hinder. De slutsatser som har dragits är att det kan finnas skillnader i bedömningarna i ärendedragningar där handläggare berättar kön kontra där kön inte nämns. Det kan ses som viktigt att inte nämna kön för att arbete mer rättssäkert. Handläggare som arbetar med genustänk ger effekter och har betydelse i handläggningen. Därutöver så dras slutsatsen att det krävs organisatoriska förutsättningar för att använda sig av detta arbetssätt. / This paper aims to examine the use of gender-neutral case- and errand managements in different units of the social services. The results of this study indicate that there are differences in both society and the social services. These differences can be expressed in how social service administrators think about gender roles in the home, what expectations there are of single fathers and mothers or how the individual does not fit into the expected role, or the template set for them. Administrators in the social services need to have the organizational conditions to emphasize gender thinking and they also need the time for reflection and to make the work of gender awareness visible in their work. Current research in the field needs to be highlighted more to really create change and awareness in the social services, so that individuals seeking support will not be misinterpreted or treated on incorrect grounds when it comes to granting the best possible efforts for the individual.Our study aims to deepen the knowledge of how the social services work with gender issues in relation to ensuring that the applicant's needs are in focus, with the support of working methods that help the administrator not to be characterized by gender stereotypical notions in the assessment. The results then became the basis for the analysis, became the categories 1) Factors that can influence the administrator's assessment, 2) Perceived benefits of gender-neutral case-drawing, 3) Difficulties with gender-neutral case-drawing, 4) Gender significance and 5) Organizational barriers.The conclusions that's been drawn is that there may be differences in the assessments in case cases where one tells gender versus where one does not tell gender. It can be seen as important not to mention gender in order to work with legal certainty. The administrators in the social services who work with gender-thinking, have noticeable effects and are important in case management. In addition, it is concluded that organizational conditions are required to use this way of working.